KONTENI No.112 Desam Zanvye 2014

Size: px
Start display at page:

Download "KONTENI No.112 Desam Zanvye 2014"

Transcription

1 1

2 KONTENI No.112 Desam Zanvye 2014 Editoryal: Enn Sityasyon Politik Bizar Guvernman Gayn Difikilte Inpoz I.D. Kard Biometrik... 4 Kanpayn kont I.D. Kard pran Lanpler... 4 Data Protection Act: Sov nu depi nu Protekter par Lindsey Collen... 5 Kart I.D: Extre depi Lalwa... 6 Let Uver a Etidyan UoM lor ID Kard par Alain Ah-Vee... 8 Let Uver a Travayer Thon des Mascareignes lor ID Kard... 9 Zizman Tribinal Data Protection kont patrona Alteo lor lanprint dizital LALIT dan deba Foi et Vie Rose-Hill lor Kart ID Kontradiksyon ant PMO ek Minis TIC lor ID Kard Invitasyon pu Teach-In lor ID Kard Biometrik Jabaljas ek Bulbak...14 Info Info...14 LALIT kritik Bidze Xavier Duval pu 2014 par Rajni Lallah Zidisye Sakuye: Vos Instititions en Crise par Rajni Lallah Guverman eli an 2010 an lanbo White Paper lor Reform Elektoral, kote? Intervyu Imaziner par Navin Ramgoolam par Ram Seegobin Diego Garcia: Enn Epdeyt par Kisna Kistnasamy Debandad otur Partisipasyon PM dan Some Commonwealth par Alain Ah-Vee Seremoni award Pri Linguapax LPT LPT, Playgroup, Henri Favory ek lezot gayn Award Creole-Speaking Union Kritik kont politik langaz Guvernman Ramgoolam par Alain Ah-Vee MIE selebre Zurne Langaz Kreol, zwe ti-fim Linguapax par Alain Ah-Vee Miray Martin post-inondasyon: Zizman Lakur Siprem dan ka kont Miray Dez-invitasyon depi Ladministrasyon Liniversite Moris LALIT lans 3 nuvo Ti-Liv politik LALIT resevwar liv politik an-kado apre linondasyon Klip YouTube LALIT Fam Diskit Lavi dan Travay par Rajni Lallah Ankor enn nomb Rikord Hits lor Websayt LALIT Diskur Bidze Lasanble Rezyonal Rodrig par Rada Kistnasamy Montayn Ory lepok kriz par Rada Kistnasamy Lalit Fim ki finn Vizyone par FIm K-Lib Blu: Kreasyon Zordi par Alain Ah-Vee LALIT an Aksyon Apresyasyon Mizikal Porgi ek Bess par Rajni Lallah Veritab Problem Futborl Moris par Ram Seegobin Revelasyon Edward Snowden: Esyonaz lor Angela Merkel par LIndsey Collen Israel sed Terin Politik par Alain Ah-Vee Repiblik Sant Afrikin par Lindsey Collen Pibliye ek inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, Port Louis, Repiblik Moris. Pri: Rs 20/ ek lalitmail@intnet.mu 2

3 EDITORYAL ENN SITYASYON POLITIK BIZAR Depi inpe letan dimunn pe gayn buku difikilte konpran seki pe arive otur bann parti politik tradisyonel ki dan Parlman: sa li pa etonan, etan done ki dimunn dan ladireksyon sa kalite parti zot mem pa paret konpran kot zot pe ale. Kan u tann dimunn kuma Berenger pe bizin fye lor body language Ramgoolam ek Duval pu fer so analiz politik, u realize dan ki bruyar politik nu pe traverse. Kan u lir konfizyon ki sipoze gran editoryalis ponn dan zot lagazet, li evidan ki nu pe travers enn period kot kapav ena devlopman politik dan nimport ki direksyon. Kifer nu fer referans a enn sityasyon politik bizar? MMM ek Lopozisyon Eski li pa enn sityasyon politik bizar kan MMM konsantre tu so lofansiv politik kont Parti Travayis, an mem tan ki li menaz PMSD, sirtu dan enn lepok kot Xavier Duval finn fek prezant enn Bidze san okenn oryantasyon ki pran an konsiderasyon kriz ekonomik, linflasyon, ek somaz? Pa zis MMM menaz Duval ek so PMSD, me nu tande ki depite MMM Ramano pe zwenn PPS T.Henry pu enn repa dan enn restoran Porlwi, Berenger limem pe zwenn Lysis Assi (enn aktivis gro-ble) pu enn drink kot Cuttaree, ek gran lagel Bhagwan pe formelman remersye Duval pu mezir bidzeter pu repar Plaza. Eski li pa enn sityasyon bizar kan MMM pe konsantre so kritik politik kont Assets Recovery Act ek ID Card Act, 2 lalwa ki MMM ti truv korek kan ti vot zot dan Parlman? Travayis ek Guvernman De so kote, Travayis pe konsantre tu so lofansiv politik kont MSM, ek menaz Berenger ki purtan pe atak li. Sak Samdi nu truv Assirvaden ek Hossen lor zurnal TV, pe atak MSM ek preske pran defans MMM ki zot prezante kuma enn viktim manipilasyon par MSM. Eski li pa enn sityasyon politik bizar kan Ramgoolam denons bann Zida dan so lanturaz, ek tutswit apre Bachoo anonse ki li personelman pa parmi sa bann Zida la? An mem tan nu truv Vis Premye Minis Beebeejaun, Minis S.Mohamed, ek port parol Travayis Abdoolah.Hossen pe partisip dan enn manifestasyon ilegal ansam ek marsan anbilan Porlwi: pa bizar sa? Dan lepase nu finn abitye truv figir Ramgoolam lor MBC, pe fer gran diskur pandan fonksyon sosyal ek mem relizye, pu denons lopozisyon; nu finn abitye ek so bann bin-de-ful orkestre ek so bann pwin-de-pres kot li apel zurnalis twa ek regle so bann kont politik. Eski li pa enn sityasyon politik bizar ki depi ki ena tu sa flu politik, Ramgoolam finn gard enn silans total? Kuma li abitye dir limem: zero plonbaz. Si sityasyon politik ant guvernman ek lopozisyon ase bizar, ki nu truve a linteryer Guvernman PT-PMSD-Transfiz? Depi konfli Duval/Sik Yuen otur limozaz Desvaux, ek sutyen ki Travayis finn donn Sik Yuen, depi konfli uver ant Minis Kasenally ek Beach Authority ki enn nik azan PMSD, depi diverzans stratezik ant Duval ek 3 Bheenick, ziska lager ant depite PMSD Perraud ek Minis Martin, relasyon ant PT ek PMSD paret pe anpire de zur an zur. Eski li pa bizar ki lalyans o-puvwar pa kapav zer konfli dan enn fason pli rasyonel ek pli politik? CCID Zordi zur buku konfli politik paret pe regle dan biro CCID, par arestasyon ek sarz provizwar: avoka Rama Valayden, Prezidan PMSD M. Allet, enn seri MSM kuma Soodhun, Hanoomanjee, Pravin Jugnauth; trustee Sun Trust Jhingree. Lalist la byen long. Li dan kiltir Travayis pu servi laparey leta pu konbat so bann lenmi politik. Problem Grav pu Lamas Dimunn Seki pli bizar dan tusala, seki sa bann traktasyon ek manigans pe derule dan enn lepok kan lamas dimunn pe bizin fer fas a problem byen grav kuma somaz, insekirite lanplwa, ogmantasyon pri, kriz lozman. Dan plas debat lor vre problem, lor mankman dan bidze guvernman, politisyen burzwa dan parlman pe plis konserne ek zot lavenir politik personel. Klas travayer, zenn, lamas dimunn mizer bizin mobilize pu fer guvernman ek lopozisyon parlmanter kone ki sa konportman bizar la, li inakseptab. 24 Novam 2013

4 KANPAYN KONT NUVO ID KARD PRAN LANPLER GUVERNMAN GAYN DIFIKILTE INPOZ I.D. KARD BIOMETRIK Lamas dimunn dan Moris pe al byin lant pu tir zot ID Kard. Sa rezistans pasif pe zenn inplemantasyon sa proze byin antidemokratik. Apre ki LALIT ti lans muvman protestasyon, buku lezot lafors finn zwenn. Parti politik meynstriym kuma MSM, MMM, Valayden, finn pran pozisyon kont. Ena regrupman No to ID Card osi. Seki dimunn pe pli reziste, avek rezon, se data-base santralizeinklirlanprintdizital. Debandad Sa vag protestasyon la, finn provok debandad dan stratezi Guvernman. Kominike Biro Premye Minis an kontradiksyon ar intervyu formel Minis TIC (get nu lartik lor la). Premye Minis Ramgoolam pa pip enn mo pu sey sap so proze ID Kard, amizir protestasyon pe grandi. Anplis, Guvernman finn bizin amand so taymtebil pu inplemantasyon. Anplas al par trans laz, Guvernman finn anonse ki nerport ki laz kapav kumans tire. Anplas dimunn ki finn perdi so ID Kard al tir kart ansyin-stil, Guvernman pe baskil tu sa 300 dimunn ki perdi kart par zur dan bann Sant Konversyon pu gayn nuvo kart. Guvernman finn mem met dibut linite mobil. Li finn mem sey anbrigad patrona, pu met presyon lor travayer lor sayt. Dan Princes Tuna, nu tann dir 7 lor 8 travayer finn refiz tir Kart ID avek vann mobil. Apre ki zot finn fer travayer Thon des Mascareignes siyne kumkwa zot pu tir kart, avan bann la deranz vann mobil, anfet selman 1 lor 10 travayer finn siyne, e vann pa ti vini kuma previ. Zot finn klerman bat lamok. Bann travayer (pa kone si kontraktyel pu su-kontrakter prive, sipa bann servis sivil) dan Sant Konversyon Ebene finn al distribiye trak dan Cybercity dan enn zefor dezespere pu sey atir dimunn. M. Ramah sove Mr. Rao Ramah finn bizin sove depi enn reynion Liniversite Moris. Li finn gayn enn rakle dan Forum Foi et Vie Rose-Hill, e laba li ti anonse ki li ti pli gayn rakle dan UTM. Antretan, findings kont patrona ki servi lanprint dizital pu prezans dan Tribinal Data Protection Act pe met Guvernman dan lanbara. Parke finn mem abandonn Data Commissioner divan Lakur Siprem. Antretan, zizman Tribinal dir lapolis azir kont CEO Alteo. Alor, lapel pu Go-Slo pe marse. Li enn aksyon a-la- 4 Mahatma Gandhi. Li pe pran lanpler. Fas a sa, Guvernman finn fer enn espes fannsi-fer Bagatelle lor slogan Dilo Disik, pu dir kimanyer li sinp pu tir Kart. Ondire pe pretann ki dimunn pa pe tire parski zot pe navig dan konfizyonkrwarkilidifisiltirkart. Sa kalite kominikasyon baze lor fos premis, li ena dat expirasyon. Guvernman finn osi uver enn letal dan Infotec Domaines Les Pailles pu sey atir kliyan. La, osi, li pa pe tro marse. Guvernman pe osi sey re-amenn so taym-tebl orizinal. Dan nuvel MBC-TV, 23 Novam, li vinn evidan ki Guvernman pe re-sey fer dimunn per ki li ilegal avan enn sertin dat pu diferan laz. Identité par Joan Pere Viladecans, 2007 Lalit

5 DATA PROTECTION ACT: SOV NU DEPI NU BANN PROTEKTER Lefet ki kanpayn Guvernman pu vann so Kart ID Biometrik pa pe pran, klerman pe fer Guvernman ek patrona panike, alor zot pe marye-pike, sey dornt dimunn lor zot sayt travay. Purtan, Komiser Data Protection finn ordonn lapolis uver enn lanket lor CEO (gran sef) Alteo ek lezot sef sekter prive ki pe ilegalman servi lanprint dizital, pu atenndenns. Introdiksyon Avek rezon, dimunn ki pe reflesi pe pran zot letan, pa pe galupe, al sumet zot lanprint dizital dan baz de done Ramgoolam. Dimunn ki pe reflesi pe ekut argiman. Kote Guvernman, ena plito propagann ( kominikasyon ), pa argiman ditu. Akter peye pe vinn plin nu zorey ar Mon identité, ma fierté!. Minis pe sey anbet sitwayen par dir ki Li pu meyer pu u,alor nu pe fors u pu pran sa kart la! Swa zot kareman ena rekur a mansonz, U pa bizin sarye sa nuvo kart la ar u, kan anfet, dan lapratik, u pu bizin: Apartir Septam 2014, si u pa prezant u kart idantite deswit, a enn lapolis, par exanp, u pu bizin prezant li kan li komann u, ar dimunn ki li spesifye, e dan landrwa ki sa lapolis la pu deside (dapre Seksyon 2c, ID Card Act 2013), u sinon li kapav fer ferm u pu ziska 5an. Get kuma sa sanz balans de fors ordiner ant lapolis ek enn sitwayen ki pe marse, mont bisiklet u ki pe kondir? Lapolis pa pu ena akse, u pe badine! Enn-de bann rar pwin rasyonel ki Guvernman finn servi se kan zot afirme ki sa nuvo baz de done la pu proteze par Data Protection Act of 2004 (DPA) e lapolis pa pu ena akse ar sa. Dan sa lartik la nu pu montre ki kantite proteksyon depi lapolis ena dan sa DPA la. Nu bizin proteksyon depi sa kalite protekter la? Dan seksyon 7, puvwar ki finn donn Komiser Data, ki pe implement sa lalwa la, li byen gran. Li kapav fer tu seki neseser, seki pli fasil pu li, ubyin seki konvenab pu li an koneksyon ar so fonksyon. Sa rol la inklir egzers kontrol lor tu tretman done (data), kuma baz de done Kart ID. E dan so rol Komiser Data kapav, dapre Seksyon 8, rod nerport ki linformasyon ar nerport ki dimunn dan kad so fonksyon, si li servi enn notis an-ekri Ziska ler tu paret bon, dizon. Lerla dan seksyon 9, o-kler, li dir kiksoz absoliman inkrwayab, profondeman sokan (amandman 2009 lor ID Kard): Komiser kapav deleg tu so puvwar fer lanket ek tu so puvwar ennforsmennt ki sa lalwa la donn li a ninport ki fonksyonner dan so biro [ziska ler, tuzur paret bon, dizon] ek a ninport ki ofisye lapolis ki Komiser lapolis avoye. Alor, Komiser Data kapav ranplase, ninport kan, par enn lapolis. Si kumsa, Komiser Data fer parti lapolis, kan u byen gete. Alalila. Tan pi pu bann lasirans ki Minis pe done kumkwa lapolis pa pu ena akse dapre DPA. Lalwa donn lapolis tu ek ninport ki linformasyon lor enn plato. Setadir, lanprint biometrik, ubyin such other particulars as may be prescribed savedir kapav azut lezot data apre, par regleman. U kapav get National ID Card (Misc Provisions) Act Pa dir ki pa nn averti u! 5 Alor, sa fer nu dimande kimanyer sa Komiser Data la nome. Rode kuma u rode, u pa pu truv enn repons. Purtan, li kapav, par enn kapris, deleg tu u enn parti so puvwar a lapolis. Eski nu kapav dedir ki Komiser Data li nome par Minis, e li lev pake ale, kan Minis dir li? Kan Proteksyon DPA siprime net Parey kuma lapolis kapav kontrol tu linformasyon, ena derogasyon kot DPA, limem, dir u ki li nepli protez u ubyen u linformasyon, malsans ar u. Li mem indik u ki parmi bann 8 prinsip etik pu tretman data finn sispann. Seksyon 45 dir nu ki tu Informasyon/Data personel pa proteze par okenn provizyon dan sa lalwa la si zame sa proteksyon la kapav, dan lopinyon Premye Minis, zenn sekirite nasyonal. Savedir, data personel lor nu, li pa proteze si Premye Minis dir. Sa fer nu rapel sa alisinasyon enn Premye Minis lor lanat dan disik. Ek manyer ki enn lot PM finn servi ek pe servi lapolis pu fini tu lopozisyon politik kont li: Depi 2010, finn servi CCID d enn fason politik, mem kont lider ek parti ki finn eli dan Guvernman ek ki finn antretan gayn dispit ar sa rezim la: kont prezidan MSM, prezidan PMSD, kont lider MSM a trwa repriz, kont Minis Lasante, osi byen ki manb Parlman ki dan lopozisyon ek mem kont de Attorney General. Sa montre a ki vites sa bann deriv la pe arive dan bann lepok kuma zordi, kan kriz ekonomik bat so plin. Seksyon 46 dir nu ki Tretman data/linformasyon personel ki pu servi pu (a) prevansyon krim, deteksyon krim;

6 (b) aret u purswiv akize; u (c) evalyasyon u ramas tax... Pu exanpte depi - (i) dezyem, trwazyem, katryem ek wityem prinsip etik pu proteksyon linformasyon/data; [sa inklir derogasyon depi garanti kuma: Fode gard data selman pu enn bi ki legal, bizin pa exsesiv ek bizin exak, ek pa pu transfer a enn lot pei ]. (ii) seksyon 23 a 26; [sa inklir bann done personel sansib kuma: (a) orizinn rasyal ek etnik; (b) opinyon politik ek langazman; (c) krwayans relizye u krwayans sanblab; (d) apartenans a enn sindika; (e) lasante fizik u mantal; (f) preferans u pratik sexyel; (g) si u komet enn ofans u akize de komet enn; u (h) ninport ki purswit pu enn ofans ubyin enn alegasyon, nerport ki verdik u santans. ] ek (iii) Parti VI dan sa lalwa la ki an rapor ar blokaz data/linformasyon personel [sa parti la titre *Rights of the Data Subject.] *Drwa dimunn lor lekel data pe garde. Sa osi sispann. Eski mo bizin dir plis? Li kler ki meyer stratezi se pu al dusman avek konverti u kart; zwenn dan go-slo? Kontiyn servi u ansyin kart! Inform dimunn, an partikilye bann zenn, ki ansyin kart tuzur legal ziska mi-septam Lindsey Collen (Tradiksyon par SK) KART IDANTITE: BANN FE Minis ek ofisye Guvernman rakont enn ta mansonz lor ID Kard ek so data-base. Revi LALIT pe pibliye extre depi bann text de lwa pu ki u konpran danze sa proze la. Plis, nu pe donn u ladres lor web pu truv lalwa an-antye. NATIONAL IDENTITY CARD (Miscellaneous Provisions) ACT English/acts/Documents/2013/ Act1813.pdf Nu pe sit 3 seksyon: 1: Seksyon 7 amande an 2013 pu ki li dir kimanyer u pu oblize prezant u kart ar enn ofisye lapolis: (1) Every person may - (a) in reasonable circumstances and for the purpose of ascertaining the identity of another person; or (b) where he is empowered by law toascertain the identity of another person [lapolis, ant ot], request that other person to produce his identity card where that person is a citizen of Mauritius. (ii) by inserting, after subsection (1), the following new subsection: (1A) Where a person is required to produce his identity card in accordance with subsection (1)(b), he shall - (a) forthwith produce his identity card to the person making the request; or (b) where he is not in possession of his identity card, produce his identity card within such reasonable period, to such person and at such place as may be directed by the person making the request. [Sinon, ki riske ariv u? Lamann Rs100,000, prizon 5 an. Se LALIT ki finn met sertin mo an font gra dan sa sitasyon la.] 2. Amandman Civil Status Act ki form parti dan sa nuvo lalwa la. The Civil Status (Amendment) Act 2001 is amended... by adding the following new paragraph -(d) such other particulars as may be prescribed. [Lotorite kapav exziz u furni nerport ki lot linformasyon lor u Kart ID ubyin dan so Data-base, par enn sinp Regulation, san mem sanz lalwa la. Se LALIT ki finn met sertin mo an font gra dan sa sitasyon la.] 3. Dan seksyon 12: The collection and processing of personal data, including biometric information, under this Act shall be subject to the provisions of the Data Protection Act. DATA PROTECTION ACT ncbnew/files/dpa.pdf Amended by [Act No. 14 of 2009] [Dan moman kot pe infiltre ID Kard dan Finance Act, an katimini] 9. Delegation of powers by Commissioner The Commissioner [Komiser Data ki ansarz protez tu data, inklir pu ID CARD] may delegate any of his investigating and enforcement powers conferred upon him by this Act to any officer of his office and to any police officer designated for that purpose by the Commissioner of Police National security (1) Personal data are exempt from any provision of this Act where the non-application of such provision would, in the opinion of the Prime Minister be required for the purpose of safeguarding national security. [Sa vedir okenn data dan Data-base Kart Idantite biometrik li pa proteze dan ka sekirite, dapre lopinyon Premye Minis.] 6

7 46. Crime and taxation The processing of personal data for the purposes of - (a) the prevention or detection of crime; (b) the apprehension or prosecution of offenders; or (c) the assessment or collection of any tax, duty or any imposition of a similar nature,shall be exempt from - (i) the Second, Third, Fourth and Eighth data protection principles; (ii) sections 23 to 26; and (iii) Part VI of this Act in respect of blocking personal data, to the extent to which the application of such provisions would be likely to prejudice any of the matters specified in paragraphs (a) to (c). [Preske totalite proteksyon ki normalman u ti pu ena pu data lor u, li sispann dan sa bann ka la.] FIRST SCHEDULE DATA PROTECTION PRINCIPLES [Tu prinsip sispann pu rezon sekirite ] First principle Personal data shall be processed fairly and lawfully. Second principle* [sispann pu tax, sispann pu prevansyon u deteksyon kriminalite] Personal data shall be obtained only for any specified and lawful purpose, and shall not be further processed in any manner incompatible with that purpose. Third principle* [sispann pu tax, u pu prevansyon u deteksyon kriminalite] Personal data shall be adequate, relevant and not excessive in relation to the purpose for which they are processed. Fourth principle* [sispann pu tax, sispann pu prevansyon u deteksyon kriminalite] Personal data shall be accurate and, where necessary, kept up to date. Fifth principle Personal data processed for any purpose shall not be kept longer than is necessary for that purpose or those purposes. Sixth principle Personal data shall be processed in accordance with the rights of the data subjects under this Act. Seventh principle Appropriate security and organisational measures shall be taken against unauthorised or unlawful processing of personal data and against accidental loss or destruction of, or damage to, personal data. Eighth principle* [sispann pu tax, sispann pu prevansyon u deteksyon kriminalite] Personal data shall not be transferred to another country, unless that country ensures an adequate level of protection for the rights of data subjects in relation to the processing of personal data. Amended by [Act No. 14 of 2009] THE FINANCE (MISCELLANEOUS PROVISIONS) (No.2) ACT Documents/Legislations/ FinanceNo2at09.pdf [Gete kan, e dan ki lalwa finn kasyet ID Kard biometrik!] 10A. Transitional provisions (1) Subject to subsection (2), every holder of an existing Les Chiens de Garde, par Sergio Birga, identity card shall, within 12 months of the commencement of section 15 of the Finance (Misc. Provisions) (No. 2) Act 2009 or such other period as may be prescribed, apply for a new identity card at any place designated by the Registrar... [sinon, li] liable to a fine not exceeding 100,000 rupees and to imprisonment for a term not exceeding 5 years. 15. National Identity Card Act amended The National Identity Card Act is amended (a) in section 2, by inserting, in the appropriate alphabetical order, the following new definitions biometric information, in relation to an individual, means data about his external characteristics, including his fingerprints;... (2) Every person who applies for an identity card shall (a) produce his birth certificate or his certificate of registration or naturalisation as a citizen of Mauritius, as the case may be; (b) produce such other documents as the Registrar may require;(c) allow his fingerprints, and other biometric information about himself, to be taken and recorded; and (d) allow himself to be photographed,for the purpose of the identity card.

8 DISTRIBISYON TRAK EK LET UVER, LINIVERSITE MORIS LET UVER LALIT A ETIDYAN LOR I.D. KARD 8

9 DISTRIBISYON TRAK EK LET UVER DAN PLIZIR SAYT, INKLIR THON LET UVER LALIT LOR I.D. KARD 9

10 LANPRINT DIZITAL PU PREZANS DAN TRAVAY ILEGAL ZIZMAN KONT C.E.O. TABLISMAN Ala seki zizman la dir. Ref: DPO/COMP/17 This is a summary of the Dec-ision of the Commissioner. I received a complaint from three trade unions concerning the use of fingerprint for attendance of employees without their consent against two respondents. The complainants would like to stop this process as they consider it to be unlawful. My office opened an inquiry and the respondents were required to explain about their fingerprint attendance systems. A notice was served to both respondents to obtain the consent of employees before processing their fingerprint data or else to provide an alternative means of taking attendance for employees who did not consent. Respondent no.1 complied with the notice while respondent no. 2 did not. By definition, any biometric collection of personal information has implications for privacy. These initiatives can also affect privacy in other ways, including affecting people s human dignity or expectations of anonymity. Therefore, before deploying a new biometric system with implications for privacy, an organisation should be able to clearly justify the prospective privacy intrusions. Many countries have rejected the imposition of fingerprint technology as a mandatory means to secure attendance. To guide this analysis, our office applies a four part test which represents the international standards applicable at European level and is also reflected in a 1986 Supreme Court of Canada decision, R. v. Oakes. The test weighs the appropriateness of a potentially privacy-invasive measure in light of four questions: 1. Is the measure demonstrably necessary to meet a specific need? 2.Is it likely to be effective in meeting that need? 3.Would the loss of privacy be proportionate to the benefit gained? 4.Is there a less privacy-invasive way of achieving the same end? Necessity:- Because there are privacy issues associated with all biometric systems, a proposed system should not be adopted simply because it appears to be the most convenient or cost-effective option. Instead, organisations proposing a biometric solution have to determine what specific problem they hope to solve, and whether the proposed system is essential for satisfying the need. Effectiveness:- A second consideration is whether the proposed biometric system is likely to be effective in meeting the identified need. Different biometric characteristics have attributes that can make them more or less appropriate for specific purposes. For example, facial recognition systems are popular, in part because of the wide availability of passport photos and other facial images in databases - not to mention pictures that can be captured covertly. And yet, because facial features are neither permanent nor unique, facial recognition systems cannot be counted on to identify people with a high degree of certainty. Proportionality :- All biometric systems involve some loss of privacy because personal information is stored and used for authentication. In analysing the appropriateness of a proposed biometrics measure, a third consideration is whether the resulting loss of privacy would be proportional to any anticipated benefit. If the benefit is relatively minor, such as an increase in convenience or a slight cost saving, then the loss of privacy may not be appropriate. In testing for proportionality, organisations should bear in mind 10 that certain biometric characteristics are more privacy-sensitive than others. Fingerprints, for example, are especially sensitive because they can be collected covertly, linked across applications and databases, and used in law enforcement. Any proposal to use fingerprints in a biometric initiative would, therefore, have to promise extraordinary benefits. It is thus proven beyond reasonable doubt by complainants, applying the above principles that the use of fingerprints for attendance purposes by Respondent No.2 regarding those who have not expressly consented to it cannot be deemed to be in strict compliance of the letter of section 22 of the Data Protection Act and cannot fall within the purview of the employment contract as provided either under section 24 or 25 of the Data Protection Act. The fact that many public and/ or private organisations are using fingerprinting technology for attendance purposes because it represents a cost-effective and convenient means to record attendance should not potentially and materially undermine in any way whatsoever the right of the data subject not to consent to this method and further be prejudiced or discriminated for not conforming to it. This case illustrates the modern flow of sacrificing privacy rights at the altar of technology without understanding and measuring the negative consequences which technology can also give rise to. Technology is certainly to be used but not abused. The matter is thus referred to the police under section 20 of the Data Protection Act for prosecution against the Chief Executive Officer of Respondent No.2. Date :

11 NUVO KART I.D. BIOMETRIK EK DEMOKRASI LALIT PARTISIP DAN DEBA ROZIL Samdi 9 Novam, dan Rozil ti ena enn deba anime lor nuvo kart ID biometrik. Parmi bann orater ti ena dirizan LALIT, Lindsey Collen, ansyin Minis Sekirite Sosyal, Jocelyne Minerve, e Projek Manajer Proze Nuvo Kart ID, Rao Ramah. Forom ti organize par muvman Foi et Vie dan liniversite Katolik Institi Cardinal Jean Margeot dan enn zoli batiman anbwa e ti ko-prezide par 2 mam Foi et Vie, Francoise Lamusse ek Ayle Duval. Tem forom ti nuvo kart ID dan kontex Enjeux démocratiques aujourd hui dans la République de Maurice. Sak orater ti ena 15 minit (4yem orater depi Minister ICT pa ti surse) e leres letan ti ena deba kot lasistans ti kapav intervenir e kot preske tu seki prezan ti ule intervenir. M. Rao Ramah koz dan slogan ek lor teknisite M. Ramah ti pran laparol an premye, li finn koz lor bann lapse teknik nuvo kart biometrik e li finn sirtu met lanfaz lor sekirite ki nuvo kart ofer kont falsifikasyon u inpersonasyon idantite enn individi. Me, li koz an slogan, plito. Li pa ti prezant prev lor falsifikasyon u inpersonasyon apart enn-de anekdot. Li pa finn sey liye kart ID avek bann anze demokratik apart repet kanpayn propagann met an plas par Guvernman. Enn-de pwin pratik finn klarifye swa dan so diskur ubyin an repons a bann kestyon: bann data ki kolekte depi bann diferan sant al direkteman onnlayn seki vedir bann sant konversyon rezyonal konekte direkteman avek databeys santral. Li finn dir ki laparey ki fer matching lanprint, li cheke si u lanprint match avek lanprint ki ena lor u kart e li pa konekte avek databeys santral.si u sanz u nom kan u marye, u pu bizin peye pu tir enn nuvo kart. Li finn usi anonse ki finn donn 30,000 nuvo kart. Alarezon de 300 kart ki perdi par zur, dapre Premye Minis, dan 6 semenn sa fer u 300 x 40 = 12,000 kart zis pu ranplas kart perdi. Finn ena bann kritik sever kont plan Guvernman pandan deba ki ti swiv apre e M. Ramah ti ena pu fer fas a bann kritik. Kan enn misye prezan finn deplor turnir kot pe akil M. Ramah inzisteman, M Ramah reponn ki sa pa naryin konpare avek sal karder ki li finn pase dan deba kot UTM (Université de Technologie de Maurice) resaman. Li pu zis pu dir ki kikenn ki anplwaye pu manej enn proze kuma M Rao Ramah pu gayn buku difikilte pu vinn zistifye sa proze Kart ID dan kontex tem deba bann anze demokratik dan Repiblik Moris zordi. Li finn fer li kler ki so proze pena naryin pu fer avek Leta Moris so ansyin proze kart ID an ubyin an 2006, e ki li travay direkteman su Biro Premye Minis. Li ena enn tandans servi bann anekdot inkonplet olye servi argiman ki enn indikasyon ki li swiv de pre 11 move labitid Navin Ragoolam, exper mondyal dan anekdot stipid. Enn manb dirizan LALIT pran laparol Lindsey Collen ti dezyem pu pran laparol. Li finn kumanse par explike ki exakteman nuvo avek sa nuvo kart idantite. Li finn dir ki li obligatwar pu prezant u kart sirplas kan enn lapolis dimann u. Si u pena u kart ar u, u pu bizin prezante avek u kart a nimport kisannla lapolis la dir u, kot li dir u, dan dele ki lapolis la zize rezonab. Si u pa prezant u kart u riske 5 an prizon. Sa li nuvo e li pa demokratik. Sa menas pu ferm u pu 5 an li pu rant an viger nek apartir le 15 Septam Sa fraz la ti reveni suvan dan so diskur e otur lekel li devlop modord a la fin so diskur pu enn go-slo e pu servi u ansyin kart. Li fason pu ranvers sa proze la e aboli li parey kuma lepep dan UK finn fer. Nuvo kart li osi diferan dan sans ki u oblize al tir enn. Si non u riske 5 an prizon. Sa usi li anti-demokratik. Sa kart obligatwar fors u pu donn lanprint u 10 ledwa pu ki Leta stok e servi li dan lavenir kuma li zize neseser. Ziska zordi, pran u lanprint selman kan u finn fini perdi u bann drwa kan enn Lakur finn kondann pu fer prizon u par enn lord Lakur. Tribinal ICT finn statye ki mem patron ki pe dimann lanprint travayer pu pran prezans pe azir ilegalman e patron pe fer lapel kont sa desizyon la. Seki pli inportan seki Leta pe met dibut enn databeys santralize ki kapav servi pu krosmatch dan bann fason byin danzere, dan fason ki menas demokrasi. Seki usi nuvo se ki tu proteksyon ki ena dan Data Protection Act finn sispann dan enn fason anti-demokratik an

12 relasyon a Leta pu bann ka ki konsern tax, prevansyon e deteksyon krim, e sekirite dapre zizmans Premye Minis. Azute lor la tu data ki ena lor u kapav donn a Guvernman u servis sekre enn lot Leta. Li finn dir ki sa li pa demokratik ditu. Li finn mansyonn bann pei kot finn reysi opoz kart ID biometrik. Li finn osi koz lor sa kliman danzere an se moman kot pe sistematikman servi CCID kont bann opozan rezim, e drolman kont bann eli lor mem platform sa rezim anplas 3 zan desela. Li finn dir ki introdiksyon databeys biometrik dan enn tel klima li pa enn bon siyn pu demokrasi. Ansyin Minis Sekirite Sosyal pran laparol Jocelyne Minerve finn dir k i an tan ki Minis apre eleksyon 1995, li finn opoz data biometrik otan ki li kapav. Alafin proze ti abandone an Li finn met lanfaz lor drwa imin inalienab, drwa pu ena kontrol lor u lekor, e li finn dir drwa imin pas avan teknolozi. E ki pa tu devlopman teknolozik neseserman bon. Li finn dir ki kad legal kart ID vinn divan Parlman dan enn fason surnwa, premye kasyet dan Finance Act 2009 e apre pase avek enn Sertifika Dirzans san deba. Li finn dir ki sa pa demokratik. Li finn dir ki sa kalite deba ki Foi et Vie finn organize ti bizin fer avan ki introdir sa proze olye ki li pe bizin vinn apre. An repons plitar, M. Ramah dir ki li ti etone ki okenn depite pa finn intervener kont kart ID dan Parlman kan lalwa pe pase. Enn deba ase so M. D Arifat, Reeaz Chuttoo dirizan CTSP, Jayen Chellum dirizan ACIM, Ram Seegobin depi LALIT, Nicolas Soopramanien, Adi Teeluck, Jeff Lingaya e enn dizenn lezot ti pran laparol depi lasistans. Tu bann komanter ti lor size e pertinan. Laplipar ti swa kont nuvo lalwa ID kart obligatwar ubyin truv li supsonab, mem si enn misye prezan ti dir li anfaver e enn lot misye finn dir ki li pena naryin kont me li pa satisfe ki enn databeys ti neseser u ki li inplike. Deba ti telman interesan ki Prezidans avek lakorite lasal ti akord ankor 30 minit pu deba. Tu dimunn ti reste ziska lafin. Tu dimunn prezan ti dakor ki bizin ena plis sa kalite deba dan pei, dan lavil, dan lakanpayn. 10 Novam 2013 I.D. CARD DATA-BASE? KISANN LA PE KOZ VRE? Konpar seki Biro PMO dir, e apre sa, seki Minis TIC dir. Communique de Presse 7 octobre 2013 Bureau du Premier Minstre (PMO) Contrairement a ce qui a été publié, ni le groupe sanguin, ni les details au sujet du paiement de la pension ou concernant le permis de conduire ne sont inclus sur la nouvelle carte d identité. Le Central Population Database ne comprendra pas non plus les détails au sujet du groups sanguin et des empreintes digitales. Le bureau du Premier minstre deplore la publication de telles informations erronees et denuees de tout fondement. Interview 12 October 2013 Minis TIC Pillay Chedumbrum, L Express On voulait inserer des informations medicales telles que le groups sanguin et les allergies de l individu. passer a l autre etape. Cette dernière consistera a ajouter d autres informations sur la carte d identité comme celles de la carte de pension, du bus pass, du permis de conduire et meme plus tard, de la carte de santé. Ce n est pas logique que la santé, l etat civil ou autre service du gouvernment a des informations differentes sur une meme personne. 12

13 LALIT ena plezir invit u dan enn TEACH-IN UVER (Workshop linformasyon ek aksyon) KONT NUVO KART IDANTITE BIOMETRIK Dimans 1 Desam :30am a 12:30 Horl LPT, GRNW (Pre kot pon) Port Louis Ki ete enn teach-in? Enn teach-inn, li enpe kuma enn workshop, me li angaze dan aksyon. Pu ki nu kapav aret sa proze ID Kard biometrik la, nu bizin enn lalit ki baze lor ase buku dimunn konpran kifer nuvo kart la pa bon. Inform nu - Ki lalwa dir lor kan u bizin tir nuvo kart? - Lalwa, eski li obliz u donn lanprint dizital? - Eski u oblize prezant u Kart ID a lapolis? Sinon ki arive (apre Septam 2014). - Ki lalwa dir: Eski u lanprint ek lezot data kapav cross-match par lapolis? - Ki lalwa dir: Eski Data Protection Commissioner kapav sed so puvwar a lapolis? - Eski Guvernman kapav servi data lor u pu tax, lapolis, etc? - Eski data lor tu dimunn kapav donn lezot pei? - Ki lalwa dir: Eski kapav azut lezot linformasyon dan data-base Kart ID? - Ki zizman dan ka Pravind Jugnauth ek ka Dr. Madhewoo. - Konteni zizman kont patron lor lanprint obligatwar pu prezans dan ka Tribinal Data Protection. - Konteni diferan lalwa: ID Card Act, Civil Status Act, Data Protection Act, Finance Act Komye proze nuvo ID Card kute? Met an-pratik mo-dord go slo - Ki aksyon pu ede pu dimunn realiz danze bata-base santralize pu ID Kard la? - Kimanyer, dan lapratik, opoz propagann erone Guvernman. Kuma u kone, LALIT finn kont kart ID biometrik depi lontan. E sa, lor baz argiman solid. Zordi ena enn gran vag pe leve dan pei kont nuvo kart ki Guvernman pe obliz dimunn. - LALIT ek 16 lezot lorganizasyon ti siyn enn petisyon, antan ki Lorganizasyon, kont nuvo Kart. Biro Premye Minis pa finn reponn okenn pwen dan petisyon. Li finn tir Kominike kont LALIT pu dir pena 70,000 sinnyatir dan nu petisyon! (Lapres ti nn estim ki sa 17 lorganizasyon la regrup plis ki 70,000 dimunn.) Tutswit parti politik meynstriym inn vire, kumans pran pozisyon kont, enn apre lot. - Lider MMM ek Lopozisyon, Bérenger, pran pozisyon kont, donn mo dord pa tir kart asterla. - Lider MSM, Pravind Jugnath parey. Li met ka Konstitisyonel. So premye Inzonksyon reysi etablir sir-sir ki ansyen kart ID tuzur sifi ziska Septam, Lider Re-make Aneerood Jugnauth pran pozisyon kont nuvo Kart ID. - Rama Valayden (enn but dan PMSD) kont nuvo kart, pe met enn lot ka. Anplis parti politik, enn kolektif apel No to ID Card met dibut par Regrupman Travayer Sosyal, ki ti siyn petisyon LALIT. Zordi zot ena enn Judicial Review ek enn main case ; 15,000 dimunn finn siyn zot petisyon, antan ki individi. Antretan, Tribinal Data Protection Commission finn dir lapolis pran aksyon kont patron ki servi lanprint dizital obligatwar pu prezans. 13

14 Jabaljas ek Bulbak INFO INFO Jabaljas: To finn tande Bulbak: PM Ramgoolam finn anonse ki ena enn ta Zida otur li. Enn zafer grav sa. To ena enn lide twa, ki sann la li pe koze? Bulbak: Anfen, mo pena enn lide byen presi; me mo kapav sey devine. Deza ena enn ta dimunn dan so kabine ki finn deza vande dan lepase. Kitfwa li ti pe pans zot. Jabaljas: Sirman to pe koz sa trwa Minis transfiz depi MSM. Bulbak: Pa zis zot. Get Minis Finans Xavier Duval: li pa ti dan PMXD, lerla li finn vande ek zwenn PMSD. Vis Premye Minis Beebeejaun ek Portparol Travayis Hossen, sa ti bann Berenzis, sa: aster zot pli Travayis ki Travayis. Jabaljas: Abe o-mwen Bachoo, li enn vre Travayis. Bulbak: Ki to pe dir twa? Sa mem politisyen ki finn fer plis kustik ek zig-zag: dan kumansman li ti Travayis, lerla li kite pu al form MTD dan enn lalyans ek Berenger. Lerla li zwenn MSM ansam ek bann Jugnauth. Lerla li kite ek met dibut MDM. Aster li finn return dan PT. Sa ki to apel enn vre Travayis, twa? Jabaljas: To pe fer mwa rapel: Bappoo usi finn fer inpe kustik: li ti dan MMM, lerla MSM, lerla RPR, ek aster-la Travayis. Bunwaree, Choonee, tu sa ti dan MSM. Mem Prezidan Travayist Assirvaden ti enn zom Boodhoo dan PSM. Bulbak: Get Minis Chedumbrum Pillay: kan li ti poz kandida premye fwa, personn pa ti sir si li Travayis ubyen MSM. Alor to truve, Ramgoolam kapav pe koz nimport lekel sa bann dimunn otur li ki finn deza ranpli rol Zida avan. Jabaljas: Kitfwa Ramgoolam pa ti pe koz so bann Minis, kan li finn dir ena enn ta Zida otur li. Kitfwa li ti pe koz so bann konseye. Bulbak: To ule dir dimunn kuma Subash Gobin. Abe li usi finn fer inpe kustik: MMM, lerla MSM, aster Travayis. Jabaljas: To krwar kan Navin pu larg so Tsunami, tu sa bann Zida la pu balye? Bulbak: Ki to pe dir twa: si Ramgoolam so tsunami balye tu bann Zida, li pu rest tuni, ek pa pu ena personn pu vinn lor MBC tu le swar pu fer nu kone ki se gras a vizyon Premye Minis Navinchandra Ramgoolam ki ena tu sa ronpwin ek drin dan peyi. 14 Nyuz Fim K-Lib Fim Klib ti get enn fim The World par enn realizater depi Lasinn, Jia Ziang Ke. Prosenn fwa, nu pe get L Atalante par Jean Vigo. So partikilarite se li ti fer an 1934, e li finn res enn klasik. Immedia lans 20yem edisyon Collection Maurice Le 6 Desam, Immedia pe lans so 20yem koleksyon zistwar kontanporenn Morisyen. Selebrasyon ek lansman pe fer kot Le Reduit. Labutik Liv LPT re-uver LPT so Labutik Liv pe re-uver dan enn nuvo format. Apre linondasyon 30 Mars, finn ena enn lifting Labutik Liv. Sesyon pu Fam ek ID Kard MLF pe organiz enn sesyon lor lefe lor fam sa nuvo ID Kard biometrik, e so data-base. Par exanp, kan enn polisye kapav exziz enn randevu nerport ki kote avek enn dimunn ki pa sarye so kart ID, ki sa ule dir pu fam? Li uver laport a tu kalite arselman ek abi. Kisannla pu kapav ena akse a-la-long lor ladres enn detanter nuvo ID Kard? Nuvo liv Lilet ek Gaspar Liv Lilet ek Gaspar par Brigitte Masson, desin par Ewan Sohun fek sorti. Li enn liv zanfan adorab. Enn kado lane extra-ordiner pu enn zanfan. LPT pe pran nom pu kur alfa 2013 LPT finn lans inskripsyon pu so nuvo kur literesi pu lane Bann kur aktyel - ena 2 kur - pe al termine Desam.

15 BIDZE GUVERNMAN PT-PMSD-TRANSFIZ LALIT KRITIK BIDZE 2014 LALIT finn tir enn Kominike depres ki finn pibliye dan Le Mauricien ek Week-End. Sa mem text la finn osi form baz pu enn trak, ki finn distribiye dan plizir landrwa. LALIT, dan sa dokiman la, li liye gran mankman dan Bidze 2014 ar lanket ki LALIT finn fer lor kestyon lozman ek anplwa. Sa lanket la finn montre ki sa 2 tem la ti bizin santral dan Bidze. Me, Xavier Duval finn rat lokazyon adres sa 2 problem la. Dapre LALIT, ena 2 per problem prinsipal dan Moris zordi, lafin Sakenn sa 2 per problem la azir ansam kuma enn sizo, ki kup, e alor bles, sosyete Moris. Bidze Xavier Duval pa get okenn sa 4 problem la an-fas ditu. Premye Lefe Sizo: Insekirite Anplwa ek Mank Sekirite Alimanter LALIT finn resaman fer enn letid lor anplwa ek somaz. Letid la ti ena 2 laspe. Eski sa sif 8.3% somaz ki Xavier Duval site dan so Diskur Bidze, li enn sif ki reflet realite dan enn fason exak? Nu finn etidye atraver enn Komisyon LALIT ki definisyon ki Guvernman servi pu somer, ek nu finn osi fer enn lanket desantralize atraver bann Brans LALIT dan 6 diferan landrwa. Seki nu finn truve dabor, se Guvernman definir kuma somer enn dimunn ki pa finn mem fer ENN ertan travay dan semenn presedan. Setadir seki Guvernman kontabilize dan sa sif 8.3% somaz, li zis dimunn ki finn res san okenn, okenn travay, pa mem vann legim lafwar pandan enn ertan, pa mem netway zardin so tonton pandan enn ertan pu enn kas. Me, langaz ordiner kontabiliz dimunn kuma somer si li pena enn travay fultaym, kontinyel pandan sa semenn la. E pli inportan, dimunn truv limem kuma enn somer (avek tu so pwa sosyal, sikolozik) mem si li gayn 2-3 demi-zurne dan enn semenn done. Dezyeman, dapre nu lanket dan 6 landrwa byin diferan kot nu finn vizit lakaz dimunn lor enn baz random, ena mwens ki lamwatye adilt ki ena kik pey-slip. Sa vedir buku dimunn swa pena travay, swa travay batbate dan enn fason iregilye. Sa vedir zot viv dan enn insekirite profon. Si u azut avek sa lefet ki Moris pa finn fer naryen pu devlop so sekirite alimanter, antan ki pei, malgre bann Bidze presedan kot bel bel som enn milyar finn vote pu sa, e zame servi li, mem pandan enn kriz mondyal grav, sa osi, li res enn preokipasyon pu tu dimunn e li enn preokipasyon grav pu sa 50% popilasyon adilt ki pena enn plas travay stab. Insekirite anplwa, ki osi afekte sa lamwatye travayer ki anfet tus enn saler mwins ki Rs11,000 par mwa, li azir kuma enn kote enn sizo. Insekirite alimanter pu pei, li azir kuma lot kote sa sizo la. Xavier Duval pa kas latet ni ar kreasyon veritab anplwa, ni ar sekirite alimanter. Guvernman pe alwe ant 1 ek 2 MILYAR rupi pu enn Kart Idantite biometrik, kan pe donn selman 3 milyon rupi pu devlopman semans, par exanp. Dezyem Lefe Sizo: Mank lozman ek kontinyasyon bayant later pu villa Dezyem size ki Xavier Duval konpletman suzestime dan so Bidze se problem lozman grav ki krwaz problem bayant later ar milyoner depi deor pu IRS ek RES. Lor kestyon lozman osi, Guvernman tultan dir 9 lor 10 dimunn proprieter lakaz, alor, li 15 dir, zot pa pe viv dan insekirite. Dan sa mem letid ki LALIT fek fer, nu finn truve ki Guvernman mal-definir enn proprieter lakaz : li pran li enn dimunn ki pa pey lokasyon. Alor, li pa truv problem tusa bann zeritye ki pe viv antase dan enn lakaz san okenn proteksyon legal. Anmemtan ki ena sa problem later ek lozman grav, Guvernman kontiyne avek mezir pu ankuraz bayant later. Ena mem anklav IRS kot pena sime piblik. Alor problem lozman kot-a-kot avek letalaz larises bann vila IRS, li sa dezyem lefe sizo la. Konklizyon Sa 4 problem ansam pe kree tu sa bann problem sosyal ki tu dimunn pe deplore: dimunn dan lafami pe servi vyolans, ena mem krim dan lafami ek dan vwazinaz. Dimunn turn ver ladrog, ek lavant ladrog. Ena vol ek brakaz. Tu sa bann problem sosyal ena zot rasinn prinsipalman dan sa insekirite ki sa 4 realite ekonomik pe provoke. Xavier Duval pa adres bann vre problem. Li propoz 700 polisye ankor, ek kamera sirveyans. Setadir, pu problem ekonomik ek sosyal, li propoz represyon. LALIT truv Bidze la kuma enn lalist bann mezir banal ek bann proze totalman flu. Dan Xavier Duval so stil prezantasyon kuma dan so fon, lamas dimunn pu detekte enn degre ipokrizi ase avanse. Rajni Lallah pu LALIT 8 Novam 2013

16 VOS INSTITUTIONS EN CRISE ZIDISYER SAKUYE LALIT truv kriz ase grav pe travers zidisyer dan dernye 2 mwa. Avan sa kriz resan la, dan bann dernye Revi LALIT, nu ti analiz kimanyer finn ena plizyer ka legal ek ka kriminel ki normalman ti pu regle politikman. Aster lalist la finn vinn ankor plis long: ena enn seri ka otur sistem bestluzer, otur skandal kuma Medpoint, otur aksidan Varma e MITD, kes kont Rama Valayden ek aster plizyer ka otur nuvo ID kard. Nu finn osi analize kimanyer guvernman Ramgoolam ek lopozisyon Rimeyk pena okenn alternativ pu propoze a problem lasosyete apart plis represyon depi lapolis ek zidisyer. Ideolog kapitalis suvan truv zidisyer kuma enn puvwar indepandan depi puvwar lezislatif ek puvwar exekitif dan kad enn sistem separasyon puvwar. Evennman otur zidisyer dan sa dernye 2-3 mwa pe kumans expoz lefet ki zidisyer li pa separe depi lezot institisyon burzwa ek li osi, pe sakuye par kriz. Dayer Sef Ziz, ki sef zidisyer, fek ranplas Prezidan Repiblik, ki Sef Lexekitif, dan labsans Prezidan ek Vis Prezidan. Alor, an realite, separasyon puvwar klerman ena limit. Ziz Bias (anfaver MCB) Deza depi 2012, Privy Council ti severman kritik Ziz Lam Shang Leen akoz manyer ki li finn amenn ka MCB. Zot ti dir li pa ti inparsyal pwiske li pa ti donn M. Lesage posibilite exprim li ek pa finn donn avoka Lesage sifizaman letan pu defann so kliyan. Privy Council finn ordonn ki reuver sa ka la. PM nom Ziz lor Bord Lafin 2012, latansyon brake lor Ziz Domah kan li etann gagging order ki anpes lapres met linformasyon lor Madam Soornack so biznes, so lyin politik avek dimunn dan puvwar, ek fasilite kote Leta ki li finn gayne. Dan deba lor sa ka la, ena plizyer pwin de fon ki finn suleve lor lyin ant guvernman (brans exekitif Leta) ek zidisyer. Dan sa kad la, kestyon finn poze kimanyer kan zidisyer sipoze indepandan li posib ki Ziz Domah nome par Premye Minis lor bord Tertiary Education Commission (TEC). Dayer TEC finn fek dan sant enn lot kriz politik dan sekter ledikasyon tersyer (get Revi LALIT 111 pu plis detay lor sa kriz la). Lerla, kan Ziz Domah finalman retir li depi kes Soornack, se Ziz Balancy ki ranplas li, ek finalman li lev sa gagging order lor lapres. Sekreter Ziz mele ar 2 konpayni gembling rival An 2013, sann kutla se Sekreter Ziz Hamuth ek Ziz Caunhye ki akize de trikaz zizman dan kes konpayni rival dan sekter gembling. Ena enn seri arestasyon inklir avoka, avwe ek Sekreter Ziz lor sarz konspirasyon pu inflians prosedir Lakur dan enn ka sivil. Pa zis zidisyer ki pe sakuye, me lafors polisyer osi. ICAC finn uver lanket pu koripsyon lor sef lapolis kote gembling, Inspekter Hector Tuyau. Ziz Balancy ekarte Pli resaman, kan Sef Ziz Sik Yuen ek Senior Puisne Judge (SPJ) Matadeen pa ti dan pei, par tradisyon sinyorite se Ziz Balancy ki ti devet ranplas Sef Ziz. Sef Ziz Sik Yuen finn fer Lam Shang Leen ranplas li. Anplis, se Ziz Chui Yew Chong ki finn vinn SPJ, pa Balancy. Finn ena buku spekilasyon lor ki finn provok sa exepsyon a tradisyon Lakur la. 16 Buku kestyon finn osi poze lor ki sa vedir dan kontext kot Sef Ziz pe pran so retret lot mwa, 31 Desam. Kisannla pu ranplas li? E kisannla pu vinn SPJ? Ziz fer arbitraz prive Dan kontex artibraz prive, li trakasan ki ena problem konfli dintere striktirel. Zidisyer kapav pe infliyanse obzektivman, kan ena gro som larzan pu travay arbitraz. Depi buku letan finn ena enn sityasyon kot Ziz Lakur Siprem pe pran travay arbitraz prive. Ena fwa, zot gayn som imans. Sa sistem travay opak arbitraz prive pu konpayni prive, konpayni leta ek paraetatik, vinn enn terin kot ziz potansyelman devlop lintere pu gayn kontra arbitraz. Li ti deza enn deriv kan ziz retrete fer arbitraz prive dan lesans ki ziz potansyelman kapav devlop enn lintere pu azir dan enn fason konplezan anver tel konpayni prive uswa vizavi rezim pu pa diminye so sans gayn kontra arbitraz kan li pran retret. Asterla ziz an-fonksyon pe kapav fer arbitraz prive. Mem Bar Council ki pa koni pu so kuraz finn pran pozisyon pu omwin frenn sa deriv la. Mem si klerman se zot ki benefisye kan ziz pa fer travay arbitraz prive. Ki separasyon puvwar? Dan sa moman kot lyin ant rezim ek zidisyer, enn kote, ek lyin ant konpayni prive ek zidisyer, lot kote, pe vinn deplizanpli vizib, li pa etonan si pe ena otan deba lor kifer Ziz Balancy finn ekarte. Ziz Balancy koni kuma enn ziz ki pa sumet a rezim. Sirtu apre so zizman dan ka Soornack. An Ziyet, Ramgoolam ti mem kritik Ziz Balancy dan Parlman akoz li ti kritik presipitasyon guvernman pu pas lalwa Criminal Appeal Act. Eski rezim per ki Ziz Balancy

17 antan ki SPJ u evantyelman Sef Ziz pu deside lor bann lalwa antidemokratik kuma nuvo kart ID? Baking kominal Dan mem moman kot Ziz Balancy ekarte, li swazir pu al koze dan enn Konvansyon organize par organizasyon kominalorelizye. Alor Ziz Balancy finn diskredit li-mem osi sannkutla. Sirtu ki li ti prezante kuma gran ero dan lalit anti-kominal par Rezistans ek Alternativ an Li pa premye fwa ki organizasyon kominal vinn alareskus ziz. Organizasyon kominalo-relizye ti fer lobi pu Ziz Pillay nome kom sef ziz kan Ziz Sik Yuen ti pu pran so plas. Mem avan sa, li ti deza trakasan ki plizyer sef ziz ti pe aksepte pu al dan resepsyon kominal pu selebre zot nominasyon kom sef ziz. Ena ziz inn kritik sa, avek rezon. Represyon ek kriz dan lapolis Kriz dan zidisyer pe osi kwinsid avek enn lepok kot lapolis, sirtu CCID pe anbark dan enn seri lanket pu rezud problem pirman politik Rezim. LALIT ti atir latansyon lor sa fenomenn la dan enn analiz lor sityasyon politik lor nu websayt kan Rama Valayden ti arete. (Get bwat akote.) Anmemtan Komiser Lapolis finn uver lanket lor 6,000 polisye, setadir lamwatye lafors polisyer ki pe fer travay prive parttaym : selsmenn, bawnnser, bukmeker klandestin, biznes lokasyon loto, ti-marsan. Sa azute ar rezo polisye ki inplike dan rulman Ponzi konpayni Whitedot ek plizyer lezot konpayni. Konklizyon Kumansman 2014, lizye lapres ek lopozisyon parlmanter pu sirman brake lor kisannla pu ranplas Sef Ziz Sik Yuen. Me kantmem kisannla ranplase, sa pa pu rezud problem dan enn zidisyer ki finn sakuye par kriz sistemik dan sistem kapitalis. Kriz ekonomik pe presipit kriz zeneralize dan tu institisyon leta burzwa, inklir zidisyer. EXTRE DEPI LARTIK LALIT LOR WEBSAYT, 21 OKTOB, 2013 GUVERNMAN 2010 AN LANBO Anmemtan ki e Guvernman e Lopozisyon pe gayn lager ar zot partner, Rama Valayden, enn ansyen Minis Lazistis guvernman Ramgoolam finn arete par lapolis. Dernye fwa nu konn Rama Valayden so parti politik, li ti PMSD. Li finn ferm so prop parti (Mouvement Republicain) pu li disud li dan PMSD, exakteman 4 an desela, kan Allet ti osi larg kontrol lor PMSD ek Xavier ti ferm so PMXD e pran lidership nuvo PMSD. Alor, PMSD ti ena 3 lider, tuletrwa ti alye Ramgoolam. Antuleka, lapolis finn interoz Valayden, li paret, lor tu kalite dosye bizar, pli varye ki u kapav imazine. So tayming rann sa bann sarz la pa ditu konvinkan, anplis. Pli konvinkan se lalis dosye ki Rama Valayden finn okipe dan dernye enn an ki pu amerd Rezim o-puvwar, setadir dosye avek lefe politik: Valayden finn kritik lapolis pu so mankman dan ka Michaella Harte (avek rezon), osi byin ki dan ka Amicale (avek rezon). Li pe prepar enn ka kont ID Kard (avek rezon). Li finn donn kudme al ver drwa sindike dan lapolis (avek rezon). Tusala paret rezon kifer CCID pe atak Valayden. Ka kont Valayden azut dan enn long lalist konfli pirman politik ki CCID ansarz rezud. Sa li enn nuvo laspe Alice aux Pays de Merveilles dan Moris: ena problem ant MSM ek PT, li turn otur Medpoint, li fini ar CCID. Ena problem enn azan Travayis ki travay MITD, sa osi li fini ar CCID. Mem kan enn zenom mal-kondire, tap ar loto Minis Lazistis, Yatin Varma, sa osi al fini ar CCID. Ka aksidan fonn. Ka road rage kont Varma, sa osi disparet depi lasenn. Asterla CCID pe okip enn seri ka konplo ki inplik tu dimunn ladan, akoz zot ti pe rod tom kit laranzman.kisannla arete par CCID dan siyaz sa insidan larut-la? Maurice Allet, Prezidan PMSD. Alor parmi sa 3 lider PMSD, Xavier Duval, Maurice Allet ek Rama Valayden, ki ti ansam dan Lekip PT- MSM-PMSD, kan Guvernman aktyel ti eli an 2010, res selman Xavier Duval ki pa su arestasyon. CCID okip MSM pu Travayis Pravind Jugnauth, lider MSM, ki nu fek fors nu-mem rapel ti ansam ar Ramgoolam pu eleksyon 2010, li osi ti arete par lapolis. Li, li finn arete lor 3 diferan sarz. Premye li arete otur zafer Medpoint an Septam 2011 mwens ki 18 mwa apre so eleksyon. Lapolis fer interogatwar ar li. Lerla, li arete akoz enn komanter lor ka Mme Soornack, pros de Ramgoolam, an Desam E lerla li ti arete otur [seki li finn dir lor] zafer relasyon sexyel alege par enn profeser MITD, an Zanvye Prezidan MSM, Shawkatally Soodhun, li osi ti arete 2 fwa (inklir pu manifestasyon divan Radio One), ek Minis MSM Maya Hanoomanjee (kuzinn Mme Jugnauth), li osi, li ti arete lor zafer Medpoint ek sipoze fos linformasyon ki inplik Navin Ramgoolam dan tranzaksyon Medpoint.Alor, CCID inn byin travay pu sey fini MSM. Nando Bodha, Sekreter Zeneral MSM, finn gayn enn kanpayn plizir lane lor enn zafer Madagascar, sanki CCID amenn okenn fe kont li. Me, pa fini. Ena lanket (tuzur CCID) dan ka Kross Border, kot ena enn dimunn Sun Trust, M. Jaye Jingree. Sun Trust li trust lafami Jugnauth, e li liye etrwatman ar MSM. Li ena batiman kot ena kartye zeneral MSM, seki Bérenger apel monument de la honte. Bann som ki inplike dan sa bann konpayni Kross Border kot pe ankete, li 8 milyar DOLAR. Ki inplikasyon tusala? Kimanyer enn Rezim Ramgoolam kapav dan lespas 3an truv arestasyon so Vis Premye Minis (3 fwa), so Minis Lasante, Prezidan parti tulde so alye (MSM ek PMSD), ek 2 so Attorney General? 17

18 INTERVYU IMAZINER, FER 19 NOVAM 2013 WHITE PAPER LOR REFORM ELEKTORAL KOTE? Kestyon: Misye le Premye Minis, bonzur ek mersi u finn aksepte pu donn sa interviu la. Repons PM: Dan ki lagazet to ekrir, twa? Kestyon: Revi LALIT, Misye le Premye Minis. Repons PM: Zot tultan finn kont mwa ek Parti Travayis, zot. Kestyon: Nu pa kont u ek u Parti, nu kritik politik u guvernman. Me dan sa interviu la, nu pe dimann u ki finn ariv White Paper lor reform elektoral? Repons PM: Abe mo pa finn dir li pu pare lafen Ziyet. Kestyon: Zisteman, Misye le Premye Minis; la nu finn ariv lafen Novam. Repons PM: To krwar li fasil, sa. Enn reform elektoral, bizin byen reflesi. Pur le moman mo pe lir korespondans ant Guverner ek Sekreter Kolonyal an Kestyon: Exkiz mwa interonp u, Misye le Premye Minis, ki sa ena pu fer ek enn proze reform elektoral pu aster la? Repons PM: Samem mo pa kontan ek zot, bann semiintelektyel; zot pa konpran linportans listwar. U bizin kone kot u sorti pu u kone kot u pe ale, mo Papa ti tultan dir mwa sa. Kestyon: Pu return a size nu interviu, setadir Reform Elektoral: ena dimunn pe dir ki si White Paper pe tarde, se parski u pa pe kone ki pu fer ek Sistem Best Loser kominal. Repons PM: Ki dimunn pe dir sa? Sa 2% ki sutenir lafami Jugnauth? Ala mo pu explik twa ki ena dan sa korespondans ant Guverner ek Sekreter Kolonyal. Kestyon: Me sa enn vye zafer, sa, Misye le Premye Minis, sa ti lepok kolonyal sa, avan lindepandans. Repons PM: Mo ti pe explik twa, ekute. Si to plis kone, ekrir White Paper la to-mem. Dan LALIT, samem zot konn fer: nek koze ek ekrir long long lartik pu kritik mwa. Kestyon: Pu return a nu size, Misye le Premye Minis. Ki kiksoz ki Guverner finn dir a Sekreter Kolonyal an 1955, ki finn telman impresyonn u? Repons PM: Zisteman, li finn dir ki Morisyen pa interese ek demokrasi, zot nek get kominote. Ek mo krwar sa ankor vre pu zordi. Alor to truve kifer White Paper pe pran otan letan. Etudes de Tetes par Leonardo De Vinci, Kestyon: Ziska kan nu pu bizin trap labuzi ruz, Misye le Premye Minis. Repons PM: Abe ziska ki Morisyen aret reazir kominal. Lerla nu pu kapav ekrir sa White Paper la. Kestyon: Ki u pu dir Misye le Premye Minis, si mo dir u ki laplipar Morisyen zordi vot pu enn program, ek prefer enn politik ki pa baze lor kominalism. Repons PM: Seki mo pu dir twa, se: Live in the real world. Ram Seegobin

19 EPDEYT LOR LALIT DIEGO Amezir eseans 2014 pe aprose, pe ena manev pe derule ki vo lapenn konpran si nu ule amenn enn lalit pu liberasyon Diego Garcia ek Chagos, e amenn sa lalit la lor baz prinsip. Eseans la, ki li ete? Anfet, an 2014, dapre bay ant UK ek USA (bay ant voler ek reseler), bizin kumans renegosye pu enn nuvo bay, parski ansyen la (date depi 1966) li dire 50 an, setadir ziska Kritik LALIT Navin Ramgoolam ek so stratezi sekre Malerezman Leta Morisyin kontinye ena enn politik sekre. Premye Minis finn met dibut enn Yunit sekre dan so prop biro PM, e li pe kontiyne gard so stratezi, si zame li ena enn, sekre. Apar lefet ki li ena so ka divan Konvansyon Nasyon Zini lor Lamer (UNCLOS), tu so lezot muv res sekre. Tu seki nu kone se ase suvan li al zwenn so avoka dan Gran Bretayn pu prepar ka Moris divan Tribinal Konvasyon Drwa Lamer ki pe vini an Kritik LALIT kont Paul Bérenger Anmemtan, Paul Bérenger finn dir ki li truve ti bizin fer diplomasi, ondire Moris enn pei telman for li kapav zis negosye san met kraking. Premye kontak GRC ar Guvernman Arzantinn An Oktob 2013: Olivier Bancoult, lider Grup Refizye Chagos finn al Larzantinn pu zwenn Minis Zafer Etranzer Arzantinn. Li enn muv interesan ki kapav inportan si zame Olivier Bancoult ti kapav explike piblikman ki so bi ladan. Nu konn bi Guvernman Arzantinn. Anfet Gran Bretayn, etan mem puvwar kolonyal finn detas Chagos ilegalman depi Moris kan donn lindepandans an 1968, pe okip Malouinn, enn lil prekot Arzantinn, ilegalman depi Anplas Ramgoolam ek Berenger azir dan enn fason similer avek Bancoult, me avek enn stratezi kler kimanyer kapav travay ansam ar Guvernman Arzantinn, tulde kritik Bancoult, ondire li pa pe ase sumet divan Guvernman Britanik! Deleying taktik: Ankor enn Letid fezabilite Anmemtan, Gran Bretayn finn anonse ki li pu fer enn nuvo letid pu gete si Chagosyon kapav return lor Chagos, inklir lor Diego, kot ena baz militer. Letid la pu dire 12 mwa, setadir ziska lafin Letid la pa pu get ni kestyon suverennte, ni dedomazman istorik pu derasinnman forse, ni kestyon baz militer, limem. Evidaman, Leta Gran Bretayn, tuzur perfid, pe rod zwe pu gayn letan. Kumsa li pe rod demobiliz muvman lor sa 3 pwin la. Konferans GRC Dan Konferans 5 zur ki GRC ti organize lafin Oktob, zot pe kontinye koz drwa de retur e kontinye koz aksyon pirman legal. Sann kut la zot pe re-koz amenn ka dan USA. Cassam Utteem, ansyin Prezidan Repiblik, ek ward zanfan Chagosyin, ti konklir Konferans par rapel tu prezan ki selman enn lalit politik ki pu kapav fer lalit Chagosyon progrese. Komite Diego fer kanpayn lafis LALIT ek so bann alye ansam dan kanpayn lafis lor kestyon Ferm Baz Diego, ek Met ka La Hay enn fwa. Lezot lorganizasyon ansam se CTSP, MPRB, Grup Be di Tonbeau, ek MLF. 19 Komite Diego avoy ONG enn let pu dir pa pran kas lanbasad US Komite Diego finn osi avoy enn let uver a ONG Moris pu denons bann manev USA, sirtu anterm finans bann aktivite ONG. Li enn fason pu penetre sosyete Moris, dan sa moman kle la. Komite Diego finn met an-gard kont avoy solda dan lekol, ek kont aksepte enn ta laburs Leta USA dan enn moman parey. Sri Lanka, Konferans Commonwealth Navin Ramgoolam, kan li deside pu napa al dan Konferans Sef Deta Commonwealth, sa vedir Arvind Boolell, Minis Zafer Etranze ki reprezant Moris laba. Nu pa finn gayn okenn indikasyon ki li finn sulev kestyon Diego. Manb LALIT, Lindsey Collen, ti sulev kestyon Diego Garcia a plizir repriz pandan enn program Radio Plus lor Commonwealth. Lofansiv neseser Guvernman Moris ena selman ziska lane prosenn, 2014, pu li azir pu bar renuvelman bay ilegal ant Britanik ek USA. Sa premye bay ilegal 50-an, kuma nu finn mansyone, li expire an Si Guvernman Moris met ka La Hay, sa pu vedir kapav gayn enn zizman anform enn Advisory Opinion depi ICJ (Lakur Internasyonal Lazistis). Sa vedir fode lane 2014, Guvernman Moris finalman inskrir enn Rezolisyon lor azanda Lasanble Zeneral UN 2014 pu Lasanble Zeneral met ka divan ICJ, pu donn li sa pwa anplis la.

20 Moris ti devet pe Batir sutyin COI, UA, Commonwealth Pandan ki pe prepare pu met ka ICJ, kapav osi prepare pu met ka su Trete Pelindaba. Ankor enn fwa, sa bizin akonpayne par aksyon pu batir sutyin dan COI, UA, SADC, osi byin ki dan Commonwealth, mem Non- Aliyne. Guvernman ti oredi inskrir enn demand formel pu enn inspeksyon ofisyel Nasyon Zini lor Diego Garcia pu etablir si ena zarm ilegal stoke laba. Guvernman pa mem proteste kont lokipasyon militer, kont baz nikleer lor nu prop teritwar! Kisna Kistnasamy DEBANDAD OTUR PARTISIPASYON PREMYE MINIS DAN SOME COMMONWEALTH Volt-Fas Navin Ramgoolam lor so prezans dan Some Commonwealth Premye Minis Navin Ramgoolam finn deklare dan seans Lasanble Nasyonal 12 Novam ki, par so prop desizyon, san okenn presyon, par pir prinsip ki li finn tultan garde, li pa pu al Some Commonwealth dan Sri Lanka. Dan seans 15 Novam li finn deklare ki Moris pa pe akeyir prosin Some an 2015, akoz li pa pu prezan Ala seki li finn dir: Seans Lasanble Nasyonal Mardi 12 Novam...I have decided in my own deliberate judgement - no pressure from anywhere - that I cannot with the principle that I have taken all this time I have been in politics, attend the summit Seans Lasanble Vandredi 15 Novam Mr Speaker, Sir, I have given instructions to Hon. Dr. Arvin Boolell, Minister of Foreign Affairs, Regional Integration and International Trade who is attending the Summit in Sri Lanka to inform the Secretary-General of the Commonwealth, that Mauritius does not wish to create a precedent and break with Conventions. Since I have taken the decision not to attend the Summit, I cannot therefore invite them personally, Mauritius is prepared to rescind its offer to host CHOGM 2015 in order to avoid departing from Convention regarding handing over. At the Pre-CHOGM Meeting of the Commonwealth Foreign Ministers Meeting on, I think it was on Wednesday or Thursday, hon. Dr. Arvin Boolell has made a Statement to that effect. Therefore Mauritius will not host the CHOGM of Me, avan sa... Aster anu get enn-de extre kestyon parlmanter ek repons ek deklarasyon ofisyel ki Navin Ramgoolam finn fer dan Lasanble nasyonal pli avan, sa lane la. 20 Seans Parlman 18 Zin 2013 ( surs Hansard) Depite D. Nagalingum dimann Premye Minis eski li pu rekonsider so partisipasyon dan Some Commonwealth ki pe fer Sri Lanka. Dan so repons N.Ramgoolam li dir ki li pe efektivman al dan Some Commonwealth. Ala seki Hansard dir: Navin Ramgoolam: Mr Speaker, Sir, the Secretary- General has informed me that he expected all the Commonwealth Countries to be represented at the highest level in Sri Lanka. He added that Mauritius being the Host Country for the 2015 Commonwealth Heads of Government Meeting, it is essential that as Prime Minister of the Host Country I should attend the meeting in Sri Lanka this year. I accordingly propose to do so.

21 Mem sesyon Parlman, depite Alan Ganoo dimande, etan done bann abi ek vyolasyon drwa de lom pe kontiyne dan Sri Lanka, eski Premye Minis pa ti devet pa al Some Commonwealth. Dan so repons N.Ramgoolam dir ki Moris pa kapav absan parski ena prosedir ki bizin swiv, ek Premye Minis pei ki pe akeyir prosin konferans, bizin fer enn diskur laba sann fwa la. Ala seki Hansard dir: The Prime Minister:... But let me say, Mr Speaker, Sir, that I explored all this with the Secretary-General. There was a long meeting - nearly one and a half hour - with his own team, not just him, and we had a team with us also. He said to me, I must say, that not everything that is alleged is true, but some of them are true. That is why pressure is being put on the Sri Lankan Government. That is why I insisted also that he must hold these elections. What Deputy Prime Minister Clegg said in Parliament is exactly what I am saying also, namely that there will be consequences if he does not do what has to be done as far as human rights are concerned. But he also stressed that it would be unprecedented for the Prime Minister of the host country not to be there. In other words, we cannot not be there because there is a whole procedure to be followed; there is a speech for the Prime Minister of the host country to make.that is the difficulty that we have. (Nu ki finn met karakter an gra ek italik.) PM persiste... Depite S.Obbegadoo persiste met ankestyon partisipasyon Premye Minis Moris. Hansard dir: Mr Obeegadoo:. Do we understand the hon. Prime Minister to be telling us that, in order to salvage the next Summit in Mauritius, we have to go and attend this Summit in a country that is not respecting the fundamental values of the Commonwealth? Premye Minis reponn ki li bizin swiv seki Sekreter Commonwealth dir ek ki li finn asir li ki tu pei manb pu prezan.ala ki li dir: The Prime Minister: Mr Speaker, Sir, I thought I made it plain. The Secretary-General has assured me that they took the decision in October I think I mentioned that he issued an official statement confirming Sri Lanka as the official venue for the next Summit. There were discussions; they didn t just issue that communiqué just like this. There were discussions among members. He has now told me that, as far as he was concerned, on the day that we met, there is no question of any Commonwealth countries not attending. They have decided on balance that it is best to hold it and to put pressure on Sri Lanka instead of allowing Sri Lanka to do what it wants as far as human rights are concerned. One of the issues is why it is not holding the elections for the Tamil community, where they are in majority in Northern Province. He has consistently refused to hold these elections. He must hold these elections because he is controlling all the other provinces. All the human rights issues have been raised. There have been discussions with other Prime Ministers of the Commonwealth, and that is when the decision was taken. That is the issue: that the Commonwealth Heads of Government meeting is going to be held. Finally, this is the place where they decide whether it will be held or not held. I, myself, as I said, intervened; I managed to change that position in Trinidad and Tobago when Sri Lanka did not want to give in. So, that is why I have to go by what the Secretary of the Commonwealth says, and he has assured me that this is going to be held and that every other 21 country is attending. (Nu ki finn met karakter an gra ek italik.) Sitasyon depi lapres Pu donn enn lide kimanyer sa volt-fas Premye Minis finn arive, ala enn-de but depi lagazet ki montre so bann preparatif, kan li ti pe ale. Remarke ki tu problem drwa imin ti deza existe. Pa ti ena naryin nuvo. Sel sanzman se Premye Minis Lend, Dr. Manmohan Singh, ti anonse ki li pa pe ale, li. Anfet, li ti su presyon elektoral depi Tamil Nadu sirtu. Deswit apre, Ramgoolam sanz lide. Lerla li bizin met buku lanfaz ki li so prop lide pu boykote. 27 Septam 2013 (Le Defi Quotidien) Navin Ramgoolam zwenn Premye Minis Malezi Dr. Dato Sri Mohd Najib bin Tun Abdul Razak pandan Lasanble Zeneral UN e dimann Malezi so led pu sikse prosin Some Commonwealth ki pu fer Moris an Novam 2013 (Daily News) Arvin Boolell: Mauritius, the country that will host CHOGM (Commonwealth Heads of Governmnet Meeting) at the conclusion of Sri lanka s two year tenure, wished the event in Sri lanka every success and confirmed its Prime Minister s participation. Dapre Daily News, A.Boolell finn inform Minis Zafer Etranzer Sri Lanka, Prof.G.L.Peiris lor partisipasyon Premye Minis Moris dan enn renyon interministeryel Indian Ocean Rim Association ki ti fer Perth Lostrali le 1 Novam Avan ki N.Ramgoolam deside pu pa al Some Commonwealth Sri Lanka, lider lopozisyon, MMM, MSM, plizir sosyete sosyete kominalo-relizyez finn deklare piblikman ki Premye Minis Moris pa bizin partisip dan sa Some la. Ziska dernye ler, Ramgoolam ti insiste li pe ale. Alain Ah-Vee

22 LEDIKASYON PU TRAVAYER SEREMONI PRI LINGUAPAX INTERNASYONAL Ledikasyon pu Travayer ti Selebre Zurne Mondyal Langaz Kreol Mekredi 23 Oktob dan Sant Mama Bul Later GRNW. Sa ti enn parmi bann pli zoli selebrasyon kot LPT ti pe anmemtan selebre Pri Linguapax ek repriz apre dezast ki inondasyon 30 mars finn fer a kartye zeneral LPT. Sa selebrasyon la ti derul dan enn lanvironnman natirel kot pa ti ena okenn pretansyon konpetisyon. Tu dimunn ti byin alez. Sa Pri la ti sipoze remet a Alain Ah-Vee prezidan LPT dan enn seremoni Barcelonn, kot ena syez Linguapax International ki ti met dibut par UNESCO. Me, li pa finn posib pu li ale akoz kriz ekonomik dan Lespayn. Alain Ah-Vee ti prezid evennman kot LPT, kot Sekreter LPT Lindsey Collen, Profeser Vinesh Hookoomsingh ek ekrivin Richard Sedley Assonne ti pran laparol. Dan so mesaz lor YouTube, ki ti prozete dan Horl, Felix Marti, prezidan Linguapax International finn explike ki finn swazir LPT pu travay ki li finn fer lor enn long period pu promuvwar lang maternel, Kreol ek Bhojpuri. Li finn dir ki sa lane la, Linguapax pe ofer sa pri la a LPT ki enn lasosyasyon, kan byin suvan pri al pu bann akademisyin. Pri la sirtu pu sa gran travay exanpler, li finn dir, ki LPT finn fer. Li finn usi dir ki se premye fwa ki zot pe donn pri lor travay ki finn fer lor enn langaz Kreol, ki byin suvan pa konsidere kuma enn langaz. Felix Marti finn swete ki sa Pri la pu inspir tu lezot ki pe lite atraver lemond pu zot defann zot langaz. Li finn dir ki LPT byin plase pu kontiyn travay pu promuvwar lang maternel dan Moris. Vinesh Hookoomsing dan so diskur finn dir ki LPT li kuma lakaz mama lor kestyon ekrir kreol dan Moris. Li finn usi dir ki LPT enn sant vital pu devlopman langaz kreol ansam avek buku lezot lorganizasyon kuma Playgroup, Abaim, ek Lalit. LPT azir kuma enn fam sarz dan lakusman langaz Kreol ekri e ena tu so metafor dan sa travay nurturing sa vre mama, ki li truve dan LPT. Li finn osi salye sa travay ki LPT finn fer pandan 37an avek so linprimri, san okenn sutyin depi Leta, finn zis al delavan e fer travay la. LPT finn ede buku pu sanz sitiasyon langaz kreol, apre International Hearing Hearing ti lor ditor ki fer kan siprim langaz maternel zanfan dan lekol. Apre sa, Leta finn oblize azir pu rekonet sa langaz la formelman. Sa, angran parti, akoz travay ki LPT e usi avek lezot lorganizasyon otur ki travay ansam. Sedley Assonne finn dir kuma LPT finn montre li kuma pu ekrir dan langaz maternel. Deza an 1982, kuma enn abitan Cassis, li ti al asiste enn kur dan Kolez Rwayal, Port-Louis pu aspiran profeser kur lir-ekrir e anparti lor kimanyer ekrir Kreol byin. Sa finn donn li lasans pu ekrir Kreol. 22 Apresakurla,litigaynpriliterer LPT, e kan LPT pibliye so roman Robis, li finn gayn konfyans ki li kapav vinn enn ekrivin. Alain Ah-Vee, finn fer enn diskur ot-nivo, lor lalit anfaver langaz maternel dan Moris. So diskur ti byin larz ek avek buku detay. Li finn dir eski li normal ki dimunn vinn koz avek nu an Kreol pandan enn kanpayn elektoral, e semenn apre, samem dimunn ki nu finn elir vinn lor TV e prezant enn bidze an Angle avek enn tigit Franse a lafin, me pa dan langaz Kreol ki zot ti koz avek nu pu nu elir zot pu vinn dan parlman? Eski li normal ki zot kontinye avek enn politik langaz kolonyal, kote ledikasyon, ki date depi 1957 ziska zordi, 46 banane apre lindepandans? Li finn usi poz kestyon lor eski li normal pu ki u kapav vinn enn manb Parlman, u bizin konn ekrir an Angle ubyin Franse. Li ti osi poz la kestyon, si li normal pu enn sekreter enn lorganizasyon ekrir an Angle ubyin an Franse pu gard minits. Li finn osi dimande lor eski li normal pu aprann matematik, syans u pu bizin metriz langaz Angle ubyin Franse. Apre li finn poz enn kestyon, sipa li normal, si li bizin dibut deryer enn bandrol ki pe dir ki nu fyer nu langaz? Li ti bizin normal pu dimunn servi so prop langaz, kitsoz ki nu zis asime, li pa normal pu nu bizin kriye pu dir nu fyer nu langaz. Dan kumansman ti ena enn prozeksyon foto lor listwar LPT depi lepase ziska prezan. Lindsey Collen, sekreter LPT, ti koz brievman lor LPT depi avan inondasyon e apre inondasyon 30 Mars An partikilye li finn koz lor sistem dizitalizasyon arsiv

23 LPT, ek arsiv LALIT. Anfet finn gayn kopi elektronik enn imans corpus an Kreol, depi enn 10- enn lorganizasyon ki servi batiman LPT. Sa proze dizitalizasyon ki ti fer par enn lekip profesyonel, finn kumanse enn mwa avan inondasyon e finn resi konplete 5 mwa plitar. Anviron 250,000 paz dokiman finn skann ek indexe. LPT finn osi met buku lanfaz lor dizitalizasyon tu so dokimantasyon orizinal ki reprezant so surs primer. Vidya Golam ki, ansam avek Vinesh Hookoomsingh ek Sedley Assonne, ti inisyater lide sa selebrasyon solidarite avek LPT, apre inondasyon 30 Mars, finn avoy enn mesaz ekri depi Delhi. Viday Golam pe swiv tretman laba. Trezorye LPT, Rada Kistnasamy ki finn lir mesaz swivan; Namaste Lindsey, Alain ek tu bann kamrad ek sinpatisan LPT Se avek buku feeling (kuma nu bann dalon Sesel ti pu dir) ki mo pe avoy zot enn ti not depi Delhi parski si mo ti dan Moris latet lipye mo ti pu ar zot fizikman. Listwar damur ant LPT ek mwa kumans an 1981 avek piblikasyon KANSER, enn pyes teat an kat tablo. Mo kapav dir ki depi sa zur-la mo itinerer literer kuma ekrivin gayn enn vre demaraz. Mo finn aprann buku avek LPT ki ena enn leker vreman zenere. Mo finn manb dan plizir asosyasyon me zame mo finn truv enn lekip osi sinser, devuwe ek dinamik pu enn koz, pu ki zot finn tultan milite avek mem fug de zenes, mem konsistans ek sirtu mem lamur. Mo bann kuvertir par media lokal, mo parkur literer, mo trwa voyaz Sesel antan ki ekrivin ek answit manb ziri premye Konkur Literer Rezyonal, mo partisipasyon dan Lasiz lor Langaz Maternel (Hearing Internasyonal) akote bann gran tenor mondial lor langaz pu tu sa ek pu bann lezot zafer ki mo nn kapav bliye mo dir enn gran gran mersi a LPT pu tu seki li nn fer pu mwa, ek pu tu seki li finn ed mwa fer pu lezot. Pena lot lekip ki merit sa pri Linguapax la plis ki LPT. E mo felisit tu bann kamrad e mo byin byin kontan e mo ekstra fyer mo relasyon avek zot Salaam e see you soon Vidya. Apre evennman formel, ti ena enn rankont informel otur zi, dite, kafe, divin ek snak. Dimunn finn kontiyn reste pu blag-blage avek dimunn ki pa finn zwenn depi lontan. Dimunn ti koze, riye e amize pu sa selebrasyon la, ziska tonbe lanwit. CREOLE-SPEAKING UNION DONN AWARD PLIZIR LORGANIZAYSON EK INDIVIDI Le 28 Oktob, pu selebrasyon 30yem laniverser Zurne Mondyal Langaz Kreol, Creole Speaking Union finn donn set lorganizasyon ek individi enn Award pu travay pandan 30 an lor langaz Kreol Morisyin. Creole Speaking Union enn institisyon ki ti met dibut lane dernyer par Guvernman. Dr. Arnaud Carpooran so Cher. Dan enn seremoni Liniversite Moris (UoM), pu premye fwa dan listwar, Leta finn montre rekonesans pu enn kontribisyon lor langaz maternel, setadir Kreol Morisyin. Alor, li ti remet Award a dimunn swivan: Ledikasyon pu Travayer (Alain Ah-Vee ti al pran pri) Federation of Preschool Playgroups (Doon Lamarque ti al pran pri) Bureau Education Catholique (Gilberte Chung ti al pran pri) Trwa mizisyin, parolye, segatye: Fan-Fan (Louis Joseph Gabriel), Michel Legris ek Serge Lebrasse. Ek dramatirz, Henri Favory. Bann Award la ti remet par Minis Kiltir Mooneshwar Choonee, Minis Ledikasyon Tersyer, Rajesh Jeetah, Pro-Sanselye Liniversite Moris M. Juggessur, e Dr. Carpooran. Mem zur, dan mem plas, setadir Horl Burrenchobay, ti ena plizir lezot evennman, inklir lansman prototip pu enn Spelchek ki lekip Arnaud Carpooran finn devlope. Apre ti ena 2 diskisyon panel lor tem zurne la: Langaz Kreol, seki finn fer, seki pe fer, seki pu fer. Alain Ah-Vee pu LPT, plis reprezantan BEC, MIE ek lekip UoM, finn donn enn apersi baze lor pano expozisyon ki zot ti nn prepare, e ki ti expoze deor. Depi lasal, Marie-France Favory ti dir ki li ti anfet gayn formasyon pedagog dan bann lane 1970 antyerman an Kreol. Federasyon Playgroup ti ena enn silabis lor size inklir sikolozi zanfan ek filozofi ledikasyon. Apre manze, ti ena enn panel artist: Sandra Mayotte, kuma sef Senn Kreol, Henri Favory kuma ekrivin pu teat, Lindsey Collen kuma romansyer, Bruno Mooken, Serge Lebrasse ek Yoan Catherine kuma mizisyin/parolye.vire-turne deba ti revinn lor liberte dexpresyon ek mem liberte akademik. Lindsey Collen ti mansyone ki mem zur ti ena enn lartik dan Le Defi kot enn etidyan dan Students Law Society ti koz lor manyer ki enn deba zot ti pe organize ti anile par ladministrasyon. Anfet manb LALIT, Ram Seegobin, ek DPP Satyadit Boolell ti parmi bann orater invite, ki finn dezinvite dernye ler, swit a interdiksyon forum la. So tem ti separasyon puvwar, Lindsey Collentidir. 23

24 GUVERNMAN RAMGOOLAM BIZIN DEKOLONIZ POLITIK LANGAZ LETA Sa lane la li fer 30 an ki pe selebre Zurne Langaz Kreol dan Moris. Li enn lokazyon pu nu selebre kreativite langaz Kreol, lang maternel 87% Morisyin, kuma sif dernye resansman ofisyel finn montre. Li enn lokazyon pu nu mark tu progre ki nu lang maternel finn fer. Me li bizin osi enn moman pu nu get anfas ki sityasyon nu lang maternel zordi, pu gete ki baryer ki pe anpes li buz pli divan. Ki Guvernman pe vremem fer pu so bon devlopman ek ful epanwisman? Zordi an 2013 dan buku domenn se tuzur ansyin politik kolonyal ki pe dikte ki langaz tu linstitisyon Leta Moris bizin servi. Dan enn lepok kot Premye Minis, Minis Teknolozi ek azan Guvernman pe koz buku lor modernite ek e-government, nu prop Lasanble Nasyonal ankor swiv polisi arkaik ki kolonizater Angle ti inpoze avan Lindepandans. Lang maternel ki lepep Moris servi tulezur li ankor interdi dan Lasanble Nasyonal. Ni deba, ni mem diskur bidze, ni kontrandi seans Parlman, setadir Hansard, pa an lang maternel. Regleman lor ki langaz gayn drwa servi dan Lasanble Nasyonal ankor dikte par seksyon 49 Konstitisyon ki dir: The official language of the Assembly shall be English but any member may address the chair in French, setadir 2 langaz ki dimunn pa normalman koze dan lakaz. Konstitisyon mem exklir tu dimunn ki pa konn koz ek lir enn lang etranzer, setadir Angle. Dapre Kloz 33 (d) Kon-stitisyon, pu ki u kalifye pu enn depite, fode u kapav koz ek osi lir Angle. Sa kloz la kareman exklir buku kandida ki sorti dan klas travayer depi prosesis demokratik. Zordi tu sindika, korperativ, klib zenn, lasosyasyon fam, komite kartye, zot tu oblize gard Minits zot renyon an Angle uswa Franse. Polisi Registrar Lasosyasyon ki tom su Minister Travay ankor dikte par Government Notice 230 ki obliz tu lasosyasyon gard zot liv kont, dokiman ek minits an Angle uswa Franse. E si zot pa an Angle ubyin Franse bizin tradir zot. GN 230 dir: Every Association shall: 8(a) keep its books, documents or records in English or French or such other language as the Regis-trar may approve; (b) Where the book, documents or records have been kept in a language other than English and French, cause such book, documents or records as the case may be, to be translated into English or French for the purposes of enabling the Registrar to exercise his functions. Kifer bizin stor memwar kolektif lavi nu lasosyasyon dan enn lang etranzer? Registrar of Associa-tions Act mem exklir dimunn ki pa konn lir ek ekrir Angle u Franse depi bann pozisyon eli. Dan so seksyon 25 (b)lidir: In the case of a large association, no person shall be qualified to be a President, Treasurer or Secretary, unless he can read and write English or French. Onivo polisi langaz dan sistem ledikasyon, mem si ena avanse finn fer avek introdiksyon Kreol ek Bhojpuri kuma lang opsyonel dan primer, se tuzur Education Regulations 1957 ki definir ki langaz bizin servi pu montre dan lekol. Ladan li dir ki ziska Std III, desizyon lor ki medyom pu servi li repoz dan lame Minis. Me apartir Std IV se Angle ki bizin medyom. Ala seki li dir: Medium of instruction and teaching of languages: (1) In the lower classes of Government and aided primary schools up to and including 24 Standard III, any one language may be employed as the medium of instruction, being a language which in the opinion of the Minister is most suitable for the pupils. (2) In Standards IV, V and VI of the Government and aided primary schools the medium of instruction shall be English, and conversations between teacher and pupils shall be carried on in English: provided that lessons in any other language taught in the school shall be carried on through the medium of that language. Politik langaz ki Guvernman aktyel pe aplike dan sistem ledikasyon pe kontiyn fer ditor zanfan Repiblik Moris. Li fer ditor kan pa servi langaz maternel, langaz lanvironnman, kuma medyom pu anseyne. Kifer Guvernman pe persiste obliz nu zanfan aprann dan enn lang etranzer? Guvernman responsab Guvernman PT-PMSD-Transfiz pa finn montre buku volonte politik pu donn nu lang maternel, Kreol ek Bhojpuri plas ki zot bizin okipe dan bann linstitisyon ofisyel. Lane dernyer pu Zurne Langaz Kreol, Playgroup, Terre de Paix, Abaim ek Ledikasyon pu Travayer ti adres enn let komin a Premye Minis ek Minis Ledikasyon pu fer demand ki introdir Kreol Morisyin, ek kot neseser Kreol ek Bhojpuri, kuma medyom pu montre Maths, Syans, Listwar, Zeografi dan lekol. Pa finn ena okenn repons ni okenn risponns depi Premye Minis ni depi Minis Ledikasyon. Pandan 4 zur lasiz lor reform ledikasyon, Minister Ledikasyon pa finn truv li enn priyorite pu met lor azanda kestyon medyom dan lekol. Purtan samem ki angran parti responsab to-desek elve dan primer.

25 Rapor Hearing Internasyonal LPT an 2009 finn demontre ki sistem ledikasyon Moris fer ditor emosyonel, intelektyel ek kognitiv zanfan presizeman parski pe obliz zot aprann dan enn lang etranzer. Resers internasyonal finn demontre ki li enn lavantaz servi lang maternel pu montre. Dapre bann exper, li rekomande pu servi lang maternel pu anseyn size kuma Matematik, Syans, Listwar dan kumansman lekol. Zot dir ki fode pa anseyn atraver enn medyom lang etranzer pu sa bann size la, ki exzizan kote intelektyel ubyin lingwistik, avan ki zanfan finn etidye sa lang la kuma size pandan 6 a 7 an, e ni avan ki zot finn servi li pu omwin 3 a 4 an pu anseyn size fasil kote lingwistik kuma lamizik ek PE. Zordi guvernman nepli kapav servi pretex ki pena baz neseser pu introdir lang maternel kuma medyom. Ena enn Lortograf ofisyel Kreol Morisyin, ena liv gramer, ena diksyoner Kreol, ena enn yunit Kreol MIE. Anplis lexperyans lor terin ki Playgroup, LPT, Terre de Paix, BEC, finn demontre itilizasyon lang maternel li marse dan ledikasyon. Servi lang maternel kuma medyom pu montre Matematik, Syans, napa vedir servi li kuma support language, setadir kuma enn beki zis kan zanfan gayn difikilte konpran. Li vedir tu so lanseynman, so bann liv, so papye lexame tu dan langaz maternel. Dayer kifer bizin servi beki pu montre kan zanfan Moris ena deza 2 bon lipye setadir enn baz solid dan zot lang maternel? Kan pe montre dan lang etranzer kuma Angle, ki zanfan Kreolofonn pa kone, zot asiz dan klas san konpran gran soz, zot zis repet seki profeser san vremem konpran, san devlop zot kapasite panse avek kudme zot lang. Mem seki briyan pe aprann kimanyer aprann par ker. Me kan montre dan lang maternel, zanfan la konpran seki pe montre, aprann konteni size, devlop kapasite lingwistik akademik e kognitif dan so lang maternel. Anmenmtan li konn reflesi, li akerir konesans pu kontiyn so ledikasyon ek osi enn baz solid pu aprann Angle ek lezot lang ot nivo. Servi lang Kreol kuma medyom vedir respe pu realite langaz zanfan Repiblik Moris. Li osi ule dir konteni kapav pli difisil, pli avanse, pli konplike. Inklir lang Kreol e Bhojpuri, akote Angle ek Franse dan Lasanble, dan Rezistrar lasosyasyon vedir donn dinite e valoriz langaz maternel lepep Moris. Se kumsa ki nu pu anlev tu obstak a liberte dexpresyon, eliminn tu form exklizyon dan prosesis demokratik e konplet prosesis dekolonizasyon bann linstitisyon ofisyel. Alain Ah-Vee SELEBRASYON ZURNE MONDYAL LANGAZ KREOL M.I.E. KREE LISTWAR Si 2-an desela mo ti dir u ki MIE pe selebre langaz Kreol kapav u pa ti pu kwar. Purtan samem finn ena sa lane alokazyon Zurne Mondyal Langaz Kreol. Pu premye fwa, Mardi 29 Oktob, MIE ti organiz bann aktivite pu selebre Langaz Kreol. Sa demontre sanzman pozitif ki finn opere onivo direksyon MIE depi travay Akademi Kreol Morisyin ek pli resaman avek kreasyon enn Yunit Kreol Morisyin dan MIE. Anfet samem lekip dinamik dan sa Yunit la ki finn moter sa evennman la. Luvertir sa zurne la ti fer par Ms. Cudian, Rezistrar MIE, ki ti koz lor linportans pu valoriz tu bann lang ki servi Moris e pu expoz diferan travay ki pe fer pu promuvwar langaz maternel. Dr. Nita Rughoonundun, responsab Yunit Kreol, ki ti koze apre, ti dir ki sa zurne la enn lokazyon pu dekuver travay ki bann treni profeser Kreol finn fer e osi seki lezot lorganizasyon pe fer pu devlopman langaz Kreol. Tutswit apre, Nicolas Natchoo, manb Yunit Kreol, ki ti prezid sa evennman la, ti introdir Pri Linguapax Internasyonal ki LPT finn gayne sa lane la. Lasistans ti vizyonn enn fim kot Prezidan Linguapax, Felix Marti, finn explike kifer LPT merit sa pri la. Zis apre mo-mem antan ki reprezantan LPT, ti koz lor rekonesans internasyonal ki sa Pri la finn amene pu lalit anfaver langaz Kreol ek Bhojpuri dan Moris. Pandan lazurne dimunn prezan ti kapav vizit expozisyon plizir travay byin kreatif ki treni profeser Kreol MIE finn fer, ek osi piblikasyon an Kreol Playgroup, ABAIM ek LPT. Lekip treni profeser Kreol ti osi prezant trwa sketch an Kreol avek buku talan ek limazinasyon lor realite lavi dan Moris. Brigitte Masson ti fer lansman so nuvo liv zistwar an Kreol Lilet ek Gaspar. Enn zistwar kamaradri ant enn furmi ek enn lisyin. Li inklir buku eleman lor kiltir Moris. Text la ti rakonte par 2 komedyin orper Deborah Jubeau ek Vincent Pellegrin. Zot prestasyon ti manifik, dan enn Kreol kler ek direk san okenn artifis, avek bann muvman lekor an armoni. Zot ti reysi kapte latansyon lasistans, sirtu zanfan ziska lafin zistwar. Sante Kamarad pu lavi, par Odile Chevreau, ki akonpayn zistwar la, enn ti-bizu. Plitar dan lapremidi ti ena enn kozri par Dini Lallah ek Kate Scott, 2 profeser lekol. Zot ti prezant diferan fason introdir lang Kreol kuma medyom ek lavantaz ki zot finn truve kan servi lang maternel ar zanfan. Zurne la ti termine par enn mini konser Richard Beaugendre ki ti prezant enn-de so nuvo morso lamizik ek sante ki evok krikri realite lavi zordi, lakoler, nostalzi ek lespwar. Enn zurne memorab. Alain Ah-Vee 25

26 MIRAY MARTIN: POST-LINONDASYON ZIZMAN DAN INZONKSYON KI L.P.T.TI METE KONT LETA 26

27 DEZINVITASYON DEPI LADMINISTRASYON LINIVERSITE MORIS An Oktob 2013, dimunn ki administre Liniversite Moris finn expoz lefet ki zot pa konsyan ki ena enn zafer ki apel liberte akademik (academic freedom), kan zot finn azir kuma azan politik rezim Travayis, parey kuma Callikan dan MBC. Le 15 Septam, etidyan dan University of Mauritius Students Law Society finn invit enn mam LALIT pu partisip dan enn Forom Deba lor size Separasyon Puvwar, ansam ek 2 lezot dimunn. Ram Seegobin finn aksepte pu partisipe parski size la ena implikasyon demokratik byen fondamantal, e dayer sa tem la finn vinn byen dan laktyalite. Premye obstak: administrater UoM inform etidyan ki pe organiz deba ki bizin enn CV akademik ek profesyonel bann partisipan! Sa pu enn deba ki organize par enn ti grup etidyan, lor enn tem ki konekte ek size ki zot pe etidye. Malgre ki tu dimunn konsider sa reket pu CV ase bizar, Ram Seegobin anvoy enn CV bref. Forom-deba fixe pu Vandredi 25 Oktob. Le 19 Oktob, dezyem obstak: Ladministrasyon Liniversite inform bann etidyan ki zot pena permisyon pu organiz zot deba. Pretex ki done se ki pu ena enn Graduation Ceremony sa mem zur la, ek enn ti forom-deba pu deranz sa seremoni la. Kan etidyan organizater explike ki forom-deba pu fer dan enn ti lasal lwin ek landrwa kot pu ena seremoni, lerla repons ki zot gayne se ki tu gard sekirite pu okipe ek pa pu ena sekirite disponib pu kontrol sa ti rasanbleman etidyan ki pe rod elarzi zot konesans. Ram Seegobin dir bann etidyan ki li pa tro etone, parski se pa premye fwa ki ladministrasyon blok enn evennman kot etidyan ek mem profeser finn invit li pu vinn partisipe dan Liniversite. Bann etidyan organizater inform Ram Seegobin ki zot pu kontinye fer demars pu gayn permisyon pu zot evennman, ek evantyelman le 23 Oktob, zot anonse ki bon sans finn prevalwar, ek finalman Ladministrasyon finn donn so apruval, ek forom-deba pe al delavan. Me bon sans pa finn prevalwar, parski landime, le 24 Oktob, Students Law Society inform Ram Seegobin ki finalman Profeser Jugessur, Pro-Sanselye Liniversite, (ek ansyen kandida Travayis), finn impoz so veto ek blok enn linisyativ etidyan pu organiz enn deba lor enn size importan pu zot letid. Prezans Minis Jeetah dan seremoni graduation ti paret santral dan desizyon pu anpes enn foromdeba dan Liniversite. Parmi lezot partisipan ki finn dezinvite, ti ena DPP S. Boolell! LALIT LANS 3 NUVO TI-LIV POLITIK LALIT pe lans 3 nuvo ti-liv sa semenn la. Enn apel Drwa Travayer ek Lalwa Travay (Rs 20) e li par Ram Seegobin. Dezyem la apel Kifer mwa mo dan LALIT e li par Alain Ah-Vee (gratis pu sinpatizan ek manb). Trwazyem, li apel Sitwayin fas-a Lalwa (Rs 20) e li par Jean Claude Bibi. Si u anvi gayn enn kopi, kontakte u distribiter Revi. Sa seri liv la baze lor kozri dan Lekol de Kad LALIT sa lane la. LALIT RESEVWAR LIV POLITIK AN KADO Lalit finn resevwar an kado buku lo liv, sirtu bann klasik Marxist, depi bann lorganizasyon ek individi inpe partu dan lemond. Sa pe ed nu retablir nu bibliotek, swit a linondasyon 30 Mars KLIP YOUTUBE LALIT LALIT finn fer so premye klip YouTube: enn klip kont nuvo ID kard. Ziska ler, plis ki 16,000 dimunn finn get li. Klip la li antyerman an Kreol. Dimunn ena posibilite swiv tu devlopman dan lalit kont nuvo ID kart parski zot gayn ladres nu websayt atraver sa klip la. Ladres pu get klip YouTube li: 27

28 FAM DISKIT LAVI DAN TRAVAY Enn 20enn fam ti reini pu partaz lide otur tem Rakont Lavi dan Travay Rose-Hill le 21 Oktob. Reinyon la ti organize konzwintman par Muvman Liberasyon Fam ek enn asosyasyon fam kartye. Depi enn-de lane, MLF pe met buku lanfaz lor lavi dan travay, sirtu dan enn lepok kot sindika pa pe kapav rann lapel, e kot buku dimunn travay dan sekter non-sindikalize. Anmemtan, MLF ankuraz fam analiz so sityasyon dan travay, ek osi analiz manyer ki sa sekter la organize. Kumsa, anmemtan kapav mazinn enn lavenir diferan. Dan sa reinyon Rose-Hill la avek fam tu laz, sakenn ti rakont lexperyans travay dan zot lavi. Ti ena zenn fam ki asterla pe kumans lavi travay. Ti ena fam ki finn konn enn sel metye. Ti ena fam plis aze ki ena lexperyans diferan plas travay. Ti ena fam pansyoner ki finn rakont kuma travay ti ete avan. Ti ena fam ki travay dan sekter piblik ek laplipar fam ki travay dan sekter prive. Ti ena fam ki finn vinn titantreprener. Dan sa reinyon la, ti ena lexperyans travay dan tu kalite sekter: domestik, lizinn, ICT, profeser, agrikol, netwayaz, minisipalite, transpor piblik, kwafez, lopital, rul tabazi, titantrepriz ki vann lartik ki prodwir. Ti ena buku deba lor titantrepriz. Pu plizyer fam prezan ki finn travay su patron, titantrepriz paret enn aktivite ki fer u krwar ki u pe travay pu u mem san enn sef u enn patron lor u ledo. Ler gete, laplipar titantrepriz fayit byin vit. Sirtu dan kontext kriz ekonomik. Ena fwa li paret li pe marse, lerla ena lepok kot pa vann nanye. Kan enn fam finn exprim so sulazman ki li finn gayn travay dan guvernman, tu fam prezan finn rekonet sa sulazman la. Buku kestyon finn poze dan sa reinyon la: ki pli bon plas pu travay: sekter piblik u sekter prive? Eski titantrepriz ena lavenir pu rezud problem somaz agrandisan? Eski bizin plito mazinn ki sekter ki prodwir seki neseser pu dimunn viv ek ki kree buku anplwa? Eski bizin plito pans lor formil koperativ dan enn sekter prodiktif? Eski Guvernman ena enn rol dan ankuraz sa? Lafin reinyon, fam prezan finn exprim dezir kontinye sa diskisyon la dan enn prosenn reinyon. Rajni Lallah ANKOR ENN RIKORD NOMB HITS LOR WEB-SAYT LALIT Kan lafin lane pe koste, li inportan get progresyon websayt LALIT pandan lane Ariv le 24 Novam (kan ankor 4-5 semenn reste an 2013), ti fini gayn 452,212 hits. Pu totalite lane 2012 nu ti gayn 362,401 hits. Anfet deza sa lane la, nu finn gayn plis ki an 2010, kan nu ti gayn 422,247 pu lane la net. Ala enn lide progresyon nu bann hits: , , , , , , , , , , ,212 (ziska 24 Novam) Sa vedir, nu mwayin ki ti otur 1,000 hits par zur pandan dernye 5 an, pu inn ogmante, e pu plis ki 1,500 par zur. YouTube LALIT osi enn hit Ena anmemtan enn gran nomb hits pu LALIT so YouTube lor ID Kard. Anfet plis ki 16,000 dimunn finn al ekut Lindsey Collen, manb LALIT, lor danze nuvo kart idantite biometrik. 28

29 DISKUR BIDZE RODRIG Kan tu lizye brake lor Bidze Nasyonal, li inportan pu anmemtan get enn ku ki pe arive kot Bidze dan Rodrig. Rada Kistnasamy finn swiv Bidze Lasanble Rezyonal. Dan diskur bidze ki ti ena lye Vandredi 27 Septam, Sef Komiser Rodrigues Serge Clair finn anons enn seri mezir ki Lasanble Rezyonal pu inplemante pu Tem so bidze se A nou solidaire. A nou creer ene leconomie solid et dirab. Enn zoli slogan, me kestyon ki poze eski sa bann mezir ki pe anonse, eski pu resi met an pratik? Dan Rodrig, problem dilo se enn parmi pli gro problem ki planter ek elever pe fer fas. Finn ena plizyer ti proze pu kapte dilo lapli. Dan sa bidze la finn anons konstriksyon 2,000 basin ekipe avek dalo ki pu azute ar 800 ki deza fini demare. Sa proze la pu selman vyab otur sezon lapli. Rapor lodit sa lane finn kritik proze ki ti demare pu lefet ki pa ti fer provizyon pu dalo. (Get lartik Revi 110) Konsernan proze desalman dilo, deza dan diskur Bidze 2013 ti anons konstriksyon 2 inite desalman dilo, ki pankor realize ziska ler. Dan bidze 2014 finn anons ankor 4 inite, ki pu truv Caverne Bouteille, Pointe Venus, Baie Malgache ek Pointe Coton. Kontra fini alwe a firm JV Hydro Plumbing Company Limited/ Ocean Five Limited. Sa proze la pu amenn prodiksyon dilo a 8,000 met kib par zur. Eski finn organiz enn bon sistem mennteynens pu sa bann proze la? Dayer rapor lodit dan lepase finn kritik bann proze desalinizasyon ki res anpann akoz kontrakter ki okip servising pa serye. Finn osi anons enn seri mezir konsernan sekirite alimanter, me buku sa mezir la pu selman vinn vre, si ena enn bon furnitir dilo pu irigasyon ek lelvaz. Pu sekter lapes finn anons desizyon pu repar 6 bato lapes apartenir a Korperativ Lapes. Rapor lodit ti anfet kritik move zesyon sa bann bato la. Finn osi anons peyman alokasyon peser avek aryeraz, e sa but la ti an Kreol dan bidze la. SAVE DIR MO GOUVERNMAN POU PAYE BANN PESER TOU LARZAN KI DOIS ZOT DEPI 2008 AVAN SA LANEE LA FINI. Dan LALIT nu panse ki li ti pu pli bon si totalite diskur bidze dan Moris ek Rodrig fer dan langaz ki tu dimunn konpran. Rada Kistnasamy MONTAYN ORY DAN LEPOK KRIZ MOBILIZASYON ABITAN KI MARSE Vilaz Montagne-Ory finn travers par enn seri problem sa lane la. Bann problem otur glisman later, menas fermtir lekol primer osi byin ki aksidan larut trazik Soreze ki dan paraz Montagne-Ory. Deza lafin Fevriye sa lane la, later ek ros finn grene lor enn long distans dan flan montayn. Enn mwa apre, mem zur flash flood dan Port-Louis, finn ena osi problem glisman later ki finn blok larut prinsipal dan Montagne-Ory. Transpor piblik pa ti pe gayn akse a Montagne Ory. Apre ki bann abitan finn mobilize, lotorite finn alwe enn servis bis CNT gratis pu kapav al ziska bistop Moka pu pran transpor. Sa finn dire pu preske 6 mwa ziska ki finn terminn travay reteyning wall. Sime fini re-uver e transpor piblik pe rule normal. Me avek devlopman fonsye dan rezyon Montagne-Ory, sa kapav amenn enn lot debalansman lanatir. Dayer, bann abitan finn bizin proteste atraver petisyon pu ki lotorite pran so responsabilite e azir kont inisyater proze ki pe andomaz pasaz natirel dilo depi Montayn. Apre problem erozyon, asterla ena menas Guvernman pu ferm lekol primer. Me, konseye vilaz Montagne Ory, Raj Issur finn dir Revi LALIT, ki pankor ena dezisyon final lor eski lekol pe ferme, ubyin non. Antretan paran pe proteste. Sa fer 2yem fwa ki Guvernman menas pu ferm sa lekol la lor baz ki nomb zelev pe diminye. Me, an 1992 bann abitan finn proteste e Guvernman finn bizin rekile. Guvernman pe servi pretex ki ena tro tigit zelev, san li realize ki se so politik lor ankuraz ledikasyon konpetitif ki responsab sa sitiasyon la. Si ena enn bon politik ledikasyon, kot rezyonaliz admisyon dan lekol segonder lor baz kota sa ti pu ankuraz paran avoy zanfan dan lekol pli ar zot lakaz. Sa vedir pandan sa enn lane la, finn ena 3-4 problem grav dan enn sel vilaz. E, atraver mobilizasyon, pe reysi adres problem la. San mobilizasyon, ti pu definitivman problem ti pu riske res an antye. Rada Kistnasamy 29

30 30

31 31

32 KREASYON ZORDI BLU Blu li sedonim enn artis Italyin ki viv dan Bologn, e ki fer street Art (lar lor lari) depi Li ti kumanse kuma lalplipar artis grafiti avek pistole e plitar li finn kumans servi rulo pu travay lor sirfas bann gran batiman. Plizir Blu so bann kreasyon kritik lager ek sistem kapitalist. Li finn deza partisip dan enn travay kolektif dan West Bank, Palestinn ansam ar Banksy, artis lari pli koni dan lemond ek lezot artis. Alain Ah-Vee Biltin Sayt LALIT AN AKSYON Plizyer brans finn organiz biltin sayt kont nuvo ID kard. Sa ti kumanse dan Princes Tuna, kot patron ek Guvernman finn kolabore ansam pu ki Mobayl Yunit kart ID vinn lor sayt lizinn. Gramatin boner, militan LALIT finn distribiye biltin sayt pu averti travayer lor danze sa nuvo kart la. Finalman, inite mobil finn bat lamok lor sayt. Finn ena distribisyon biltin sayt Thon des Mascareigne, kot bann depo CNT ek UBS osi. Ena travayer ek delege sindikal dan plizyer sekter ki pe kontakte LALIT pu gayn plis informasyon ek analiz lor sa nuvo kart ID la pu partaz lor sayt travay. Reinyon avek delege sindikal Manb LALIT ti invite dan rasanbleman delege sindikal CTSP pu explik danze nuvo ID kard. Delege prezan ti byin interese pu zwenn kanpayn. Distribisyon trak Liniversite Moris Manb LALIT ti distribiye let uver adrese a etidyan Liniversite Moris pu explik danze nuvo ID kart. Etidyan ti byin interese pu diskit sa size la avek nu. Plizyer ant zot ti fini truv nu klip YouTube kont nuvo ID kart. Sinpatizan LALIT finn osi distribiye trak LALIT dan UTM. Laba mem ek kot UoM, etidyan finn reysi akil Rao Ramah kan li finn al fer kozri anfaver ID kart. Lapres Manb LALIT finn reponn argiman guvernman dan medya. Manb ek sinpatizan LALIT finn distribiye trak lor nuvo kart ID dan diferan lagar, dan kartye (sirtu kot nu ti fer nu lanket lor lozman ek anplwa), lor sayt travay ek dan diferan Liniversite. Bidze 2014 Kuma sak lane, manb LALIT ti get diskur bidze ansam Grand Rivyer. Nu finn prepar enn kominike ki get bann gran problem ekonomik reel ki bidze pa adrese. Enn realite ki nu finn expoze atraver lanket ki diferan brans LALIT ti fer dan lavil ek vilaz ki expoz lanpler somaz ek osi lanpler problem lozman. U kapav lir nu kominike dan sa Revi la. (swit paz 33) 32

33 GRAN MIZIKAL JAZ AN PLENNER MORIS PORGI ek BESS Teat Mizikal Porgi ek Bess lienn premyer dan Moris. Li finn monte par Marjorie Barbe Desveaux ki finn tradir ek adapte versyon orizinal Gershwin, Dean Nookadu, pyanis ki finn kree nuvo lamizik pu adaptasyon la ek Ashish Beesoondial ki finn diriz laspe teat. Lerla ena bann akter-aktris ki anmemtan santer-santez, ena danser-dansez ek mizisyin ki swiv teat la ek zwe anmemtan ki zot pe get li. Versyon orizinal ti fer par gran mizisyin Amerikin George Gershwin, so frer Ira, ek DuBose Heyward otur Ladan mem ki sa sante Gershwin byen koni Summertime sorti. Ena buku zafer extraordiner avek sa adaptasyon an Kreol Porgi ek Bess la. Premyerman, se manyer ki finn zwe li dan landrwa, an plenner, lor enn laplenn futborl dan Case Noyale, dan Mahebourg ek Gran Gaube. Finn mont enn lasenn avek tu so dekor dan teat la (ki artis finn mazine ek konstrir) ek enn sapito kot mizisyin kapav swiv teat la pu akonpayn li. Ek tusala paret finn fer dan enn fason sinp san letalaz ek ki integre dan landrwa byin fasilman. Dezyeman, kote langaz Kreol li enn tradiksyon ek adpatasyon kot servi langaz Kreol dan enn fason byin avanse ek kreatif. Pu ekut sa gran klasik Summertime an Kreol, li anlimem enn evennman. Dean Nookadu servi lamizik versyon orizinal pu sa morso la, enn versyon orizinal byin pwaynan ek pwisan. Trwazyem, ena sa travay imans ki enn 20enn akter-aktris finn fer laplipar san lexperyans teat ditu, avek Ashish Beesoondial so kudme. Bann danser osi finn fer enn travay remarkab. Zot lekor buze kuma angi avek enn fliyidite exepsyonel. Kote lamizik osi, Dean Nookadu finn fer enn zoli travay avek kudme mizisyin koni kuma Patrick Desvaux, Denis Serret, Christophe Bertin, Kerwin Castel ek Kurty Oclou. Ena fwa pwiz dan Gershwin, ena fwa plis sega, ena fwa enn lot stil jazz, ena fwa plito britaz. Teat la ena tu kalite moman ladan: ena moman tris, ge, komik, trazik. Ena moman kot tu dimunn sant ansam kuma enn gran koral kuma dan senn veye mortyer. Ena moman kot enn dimunn sant enn sante an-antye limem. Ena moman intans, ek ena sertin moman ki kapav finyole inpe plis. Par exanp, ena fwa, li difisil konsantre kan lamizik fer britaz kan akter-aktris pe koze, akoz volim inpe tro for, ek osi kapav konteni mizikal ris tro latansyon. Ena fwa ena son sufle inpe deranzan dan mikro ki akter koze. Ena moman kot fil kondikter perdi lerlarevini. Me tusala se bann detay: lefet ki finn reysi fer sa adaptasyon Porgi ek Bess li enn turdefors. Rajni Lallah LALIT AN AKSYON (SWIT) Lanket LALIT Brans LALIT pe re-al get dimunn ki finn partisip dan lanket pu donn enn rapor ki lanket finn montre. Dimunn partu kot nu finn ale finn exprim zot dezakor avek nuvo kart ID guvernman. Kanpayn pu sekirite alimanter ek lanplwa Guvernman pe restriktir Marketing Bord dan enn fason ki diminye plas travay ek diminye aktivite Marketing Bord. Manb sindika Marketing Bord finn apros manb LALIT pu diskit nu program pu enn nuvo politik lekonomi alternativ ki met lanfaz lor devlopman sekter agro-indistri. Marketing Bord ena potansyelman enn rol santral pu devlop sa nuvo sekter la. LALIT lor radio Manb LALIT finn partisip dan plizyer program radyo lor bidze, sityasyon politik, represyon polisyer dan kad arestasyon Rama Valayden, kart ID, ek pozisyon guvernman lor Commonwealth. U kapav ekut plizyer klip sertin sa bann program radyo la dan seksyon audio websayt LALIT. Piblikasyon 3 ti-liv LALIT finn tir 3 nuvo ti-liv ki kontenir transkripsyon 3 diskur exepsyonel ki kamarad Alain Ah-Vee, Jean- Claude Bibi ek Ram Seegobin ti fer dan Lekol de Kad ki LALIT ti organize an Ziyet. Sakenn lor enn tem diferan: Kifer mwa mo dan LALIT, Sitwayin Fas a Lalwa, ek Drwa dan Travay. 33

34 KI VERITAB PROBLEM FUTBORL DAN MORIS? Apartir diskur bidze enn deba finn lanse lor nivo futborl dan Moris: li enn fe ki depi byen lontan nivo futborl pe bese ziska ki Moris pre pu vinn dernye dan klasifikasyon FIFA. Si ekut Minis Rittoo, problem li simp: depi ki finn rezyonaliz futborl, bann ansyen lekip ek konotasyon kominal finn disparet, ek sa finn devid bann stad. Lerla futborler nepli motive pu antrene ek lerla nivo bese. Seki guvernman PT-PMSD-Transfiz pe propoze se ki return ek ansyen lekip ki sipoze ti pe atir laful, ek organiz enn sistem semi-profesyonel kot zwer gayn enn lapey. Pozisyon ki lopozisyon pe pran, se defann so desizyon pu rezyonaliz futborl ek fer disparet klib ek lekip ki ena enn baz ubyen enn konotasyon kominal. Lopozisyon kritik propozisyon guvernman parski zot dir ki ena risk ki futborl re-kominalize ek nu return a sa sityasyon byen danzere ki finn antur mach futborl dan lepase. Par kont Aneerood Jugnauth finn sey fer tu kalite kustik pu defann pozisyon retrograd ki li ti pran lor lefe ki rezyonalizasyon finn ena lor nivo futborl. Seki nu konstate dan LALIT, seki ni guvernman ni lopozisyon pa finn sey fer enn analiz konkret ek obzektiv lor fakter ki kapav finn ena lefe negatif lor nivo futborl dan Moris, sirtu konpare ek lezot peyi. Nivo futborl dan Moris dan bann lane 50, 60, 70 ti repoz lor enn infrastriktir sportif ki ti ankuraz zanfan lekol interese, antrene, e zwe futborl. Tu dimunn dakor ki se zanfan ki kumans pratik ninport ki spor byen zenn ki atenn enn bon nivo pli tar; se kan ena enn infrastriktir organizasyonel ki ankuraz enn maximem zenn pratik spor. Dan bann lane 40, 50, 60, ti ena turnwa futborl pu lekol primer, par rezyon osi byen ki o-nivo nasyonal. Zanfan lekol primer ti pe antrene pu zot seleksyone pu zwe pu zot lekol, ek kan ti ena mach ant bann lekol, ti ena buku zanfan ki ti asiste pu pip pu zot lekol. Nu sipoze sa ti organize par lotorite ki ti ansarz ledikasyon primer. Mem zafer o- nivo segonder: sak kolez ti ena enn ubyen plizyer lekip ki ti pe zwe dan turnwa inter-kolez. Dan serten kolez ti mem ena turnwa intern anyel ant lekip diferan houses. Dan sa lepok la buku lekol primer e segonder ti ena zot prop terin futborl kot zanfan zwe dan rekreasyon, apre lekol, ek mem dan week-end. Eski se rat-race dan nu sistem ledikasyon ki finn dekuraz zanfan lekol ek kolez pratik futborl kuma avan? Eski se neglizans minister ledikasyon ek minister spor ki responsab? Purtan dan Moris zordi ena buku plis infrastriktirsportifkitienadanlepase: terin futborl inpe partu, fasilite pu spor noktirn. A enn serten moman ti mem ena bann mach junior kitiprograme dan gran stad, zis avan mach nasyonal ek internasyonal: 34 sa ti reprezant enn lokazyon pu zenn zwer zwe divan gran laful. Tu sa ti ankuraz bann zenn pu antrene regilyerman, perfeksyonn teknik, ek atenn bon nivo. Kifer tu sa finn disparet? Eski se pa sa bann fakter la ki nu bizin analize, dan plas konsantre lor zis laspe kominal la? Enn dernye eleman ki nu bizin pran an konsiderasyon kan nu reflesi lor rezon kifer byen tigit dimunn al asiste mach futborl lokal: depi ase lontan amater futborl gayn lokazyon get lor TV, mach nivo profesyonel depi Lerop osi byen ki internasyonal: lalig Angle, Alman, Franse, kup Lafrik, Lerop, Lemond. Alor nivo ase ba futborl lokal pa tro atiran: sa kree enn serk visye. Me li sertennman pa par rekree enn lanbyans kominal malsin otur bann lekip tradisyonel ki nu pu re-os nivo futborl dan Moris. Se par analiz bann fakter ki obzektivman responsab pu mank lintere ki ekart bann zenn depi pratik futborl ek spor an zeneral. Ram Seegobin

35 REVELASYON EDWARD SNOWDEN, ANSYIN SU-KONTRAKER SERVIS SEKRE U.S.DEVWAL SIRVEYANS LOR SEF DETA ALYE U.S.A. Travay politik angaze extraordiner ki ansyin su-kontrakter pu servis sekre Amerikin, Edward Snowden, finn fer, kan li finn met an-piblik bann dokiman National Security Agency Leta Zini (NSA), pe kontiyne ena lefe inportan. Pu premye fwa, ena prev absoli lor bann rezo sekre ki servis sekre finn met dibut pu espyonn sinp sitwayin dan bann pei sipozeman demokratik e mem pu espyonn bann lider eli, kuma Angela Merkel, Premye Minis Lalmayn. Edward Snowden tuzur enn refizye politik dan Larisi, akoz USA pe rod met sarz trayzon lor li. Edward Snowden finn met an piblik ki NSA finn espyonn dirizan diferan alye Amerikin dan Lerop, sirtu tab-dekut lor telefonn portab Angela Merkel, finn deklans laraz dan Lerop. Ki kalite alye, zot dir, ki espyonn so ami! E, kan Obama ek Kerry sey limit dega, zot blam servis sekre pei Lerop. Pa nu, sa; zot-mem sa! E kan servis sekre pei Lerop sey diminye dega pu zot-mem, ep! zot tu blam Government Communications Headquarters Grand Bretayn (GCHQ). GCHQ li sa but servis sekre Britanik ki dan rezo Echelon ki ti met dibut pandan Lager Frwad, e ki kontrole a 100% par USA. Dan Echelon ena USA, UK, Kanada, Ostrali ek Nuvel Zeland. Echelon osi koni par 2 lazot nom: kuma Five Eyes ek kuma AUSCANNZUKUS.Liti met dibut dan bann lane 1960 pu espyonn URSS ek so bann alye, e li dekrir par European Parliament: Temporary Committee on the ECHELON Interception System (Retrieved 5 January 2013) kuma etan... a global system for the interception of private and commercial communications. Depi lontan, ena akizasyon ase fonde ki USA servi Echelon pu so espyonaz indistriyel ek komersyal. Depi lontan, dimunn averti finn obzekte kont sa rezo espyonaz ki existe dan lonbraz, kumsa. Ena finn proteste lor baz nasyonalist ; bann Angle, Ostralyin, Nuvel Zelande, Kanadyin, par exanp, finn amerde ki zot koleksyonn informasyon pu servis sekre USA, e lerla USA gete ki linformasyon ladan pu rerann bann Angle, Ostralyin, Nuvel Zelande, Kanadyin. Me, zordi sa rezo la pe sibir kritik pu so natir anti-demokratik, pu so natir potansyelman otokratik, mem diktatoryel. Sa lepok asterla, kot linformasyon garde dan enn fason santralize, pe rann sa kalite espyonaz la pli nosif. Guvernman Indonezi, par exanp, firye ki Lostrali, etan enn manb Echelon, finn servi so lanbasad dan Jakarta pu fer espyonaz pu USA. Li finn rapel so anbasader Ostralyin le 1 Novam pu explike. Anmemtan, Heat par Nick Gentry, Anbasader US dan Lasinn pe bizin, li osi, furni explikasyon a Pekin. Plizir gran pei, kuma Larisi ek lezot, pe kumans servi masinn-atipe dan zot Guvernman, pu evit espyonaz USA. Ena pei ki pe rod travay ver enn sistem ki pa depann lor militer USA. Pa zis Lerop ki pe rod so lindepandans depi web ki finalman kontrole par USA, me mem pei kuma Brezil ek Larisi pe rod enn sertin dinite vizavi le tu-pwisan inperyalist, USA. Lefe Zeo-Politik Snowden, ki pe kasyet dan Laswed depi lebra represif Leta USA, finn ofer pu donn kudme Leta Lalmayn pu li konpran sa espyonaz ki USA pe fer dan Lerop. Zis dan moman kot ena enn trade agreement pe negosye ant USA ek Lerop, sa dezakor lor espyonaz pe vinn kree biz-biz. Lindsey Collen

36 NUVO DEVLOPMAN DAN MWAYIN ORYAN ISRAEL SED TERIN POLITIK Leta Israel pe bizin fer fas enn nuvo sityasyon dan Mwayin Oryan ki pa ditu dan lintere so lel drwat opuvwar. Apre ki li finn perdi plizir so alye dan bulversman politik ki finn ena dan sa rezyon depi 2 an, aster Lamerik ek Lerop pe fer enn trev avek so lennmi Liran. Apre preske 1 mwa negosyasyon grup 5+1 (US, Larisi, Lasinn, UK, Lafrans, Lalmayn) ek Liran finn reysi konklir enn lakor lor proze nikleer Liran. Anretur pu anlev enn parti sanksyon internasyonal kont Liran. Sa finn arive malgre presyon Israel pu anpes konklizyon sa lakor la. Premye Minis Israel B.Netanyahu ti mem anonse ki li pe kennsel so plan konstriksyon ilegal 20,000 nuvo koloni dan West Bank pu sey infliyans negosyasyon ar Liran. Politik kolonizasyon ek lokipasyon Israel dan West Bank finn fer sa rezyon la vinn kuma enn arsipel ti lil irbin avek so Miray Aparteid ki so kontur anekse defakto pre 10% teritwar Palestinn ek mintenir 60% so siperfisi su kontrol total Israel. Samem apel Zonn C kot 150,000 kolon Israelyin finn instale dan 135 koloni e kot 180,000 Palestinyin reste. Anplis Israel ena akse a 80% resurs dilo dan West Bank alor ki Palestinyin bizin kontant zot de 20%. Eski Israel pu kapav kontiyne azir ilegalman avek inpinite kont lepep Palestinn? Zordi li kler ki nuvo sityasyon zeo politik dan Mwayin Oryan ek kanpayn boykot kont Israel pe kumans sanz rapor de fors an faver lape ek lalit lepep Palestinn. An Ziyet Linyon Eropeen finn tir enn direktiv pu aret finans apartir 1 Zanvye 2014 tu lantrepriz,liniversite,laboratwarresers, lasosyasyon ki pe kontiyn kik aktivite dan koloni West Bank ubyin Zerizalem ki andeor frontyer rekoni par Nasyon Zini an Sa desizyon la pu afekte konpayni kuma Ahara ki explat disel mineral dan Lamer Mort. Anmemtan Israel pe bizin fer fas akizasyon pu asasina Prezidan Arafat. Apre ki bann analiz medikal finn konfirme ki ex- Prezidan OLP, Yasser Arafat finn anpwazone ar polonium, ladireksyon Palestinyin pe akiz Israel kuma sel responsab lamor Arafat. Pu aret politik kolonizasyon Israel li pu depann angranparti lor lalit kont lokipasyon alinteryer Palestinn mem ek anmemtan lor elarzisman kanpayn boykot internasyonal kont Israel. Alain Ah-Vee REPIBLIK SANT AFRIK DEZORD KAN LETA PE KOLAPS Repiblik Sant Afrik, ansyin koloni Franse, pe kontiyn sibir enn kolaps so Leta. Asistan Sekreter Zeneral Nasyon Zini finn apel Konsey Sekirite pu azir irzan, vinn ala reskus larme Linyon Afrikin dan pei. Bann rebel ti pran puvwar an mwa Mars. Lafrans so Minis Defans finn dakor pu avoy ankor 1,000 solda, parey kuma zot finn fer dan Mali. Vyolans finn pran tu kalite form, inklir tortir, exaksyon, vyolans sexyel ek vyolans kominal. Sa dezord la pe uver sime pu bann grup arme. Bann guvernman dan pei avwazinan finn kumans per ki ena debordman andeor frontyer Repiblik Sant Afrik. Sa dezenerasyon sityasyon dan Repiblik Sant Afrik vinn zis 15 zur apre ki dan RD Kongo avwazinan, grup rebel M23 finn konsed defet divan Larme Kongo, e avan-mem ena enn Lakor Lape. Dan Kongo osi, Larme ti gayn sutyin enn lafors avek baking UN avek 3,000 solda diferan pei Lafrik. Bann lider rebel ankor tuzur dan Uganda kot zot finn rann lekor. Lindsey Collen 36

KONTENI No.113 Mars Avril 2014

KONTENI No.113 Mars Avril 2014 1 KONTENI No.113 Mars 2014 - Avril 2014 Editoryal: Disik ek Kann, ki Lavenir?...... 3 Kanpayn kont ID Kard Biometrik Obligatwar... 4 FAQs lor Kart Idantite... 4 25 Personalite met Guvernman an Gard...

More information

KONTENI. Nimero 121. Des Zan 2016

KONTENI. Nimero 121. Des Zan 2016 1 KONTENI Nimero 121 Des 2015 - Zan 2016 EDITORYAL: Enn Guvernman avek enn mank total vizyon... 3 Jabaljas ek Bulbak...;... 4 Lalwa Bhadain: Nuvo Danze Fasism ek Plis Koripsyon ankor... 5 LALIT an Aksyon:

More information

KONTENI No.117 Mars - Avril 2015

KONTENI No.117 Mars - Avril 2015 1 KONTENI No.117 Mars - Avril 2015 Editoryal: Guvernman Lepep Fas-a Somaz...... 3 Ki Nuvo Lopozisyon? MMM ek Travayis sorti afebli, par Lindsey Collen...4 Deriv Ramgoolam ver Reyn Monarsik: Inpinite: Warning

More information

KONTENI. Nimero 135 Desam Zanvye Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris.

KONTENI. Nimero 135 Desam Zanvye Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris. KONTENI Nimero 135 Desam 2018 - Zanvye 2019 EDITORYAL: Ver Mobilizasyon otur enn Program Sosyalist... 3 Finansman Parti Politik: Non a Kontrol Leta... 4 Reform Elektoral revinn lor latab... 5 Demand kle

More information

KONTENI Nimero 123 Me Zin 2016

KONTENI Nimero 123 Me Zin 2016 1 KONTENI Nimero 123 Me 2016 - Zin 2016 EDITORYAL: Puritir dan Leta Burzwa... 3 Jabaljas ek Bulbak...;... 4 Dosye Itilizasyon Later... 5 I.R.S., Gated Communities, Smart Cities: Abitan Baie du Cap v/s

More information

KONTENI No.114 Zin Ziyet 2014

KONTENI No.114 Zin Ziyet 2014 1 KONTENI No.114 Zin 2014 - Ziyet 2014 Editoryal: SEKTER PRIVE TELEGID LALYANS PT-MMM...... 3 DOSYE REFORM ELEKTORAL...5 Eskrokri Intelektyel? Pena enn Vre Parlman Zordi... 5 Fode pa Trok tir Bes-Luzer

More information

LALIT. Revi. 1,200 PRIZONYE PALESTINYIN DEKLANS LAGREV LAFIN Paz 58. Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3

LALIT. Revi. 1,200 PRIZONYE PALESTINYIN DEKLANS LAGREV LAFIN Paz 58. Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3 Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.104 Zin 2012 KONTENI Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3 *** RAPOR KONFERANS LALIT LOR STRATEZI: KRITIK KONT NASYONALISM & MORISYANISM

More information

KONTENI No Zin Ziyet 2013

KONTENI No Zin Ziyet 2013 1 KONTENI No. 109 Zin Ziyet 2013 Editoryal: Kriz Ekonomik li Moter Kriz Politik ek Sosyal... 3 Politik inn Tom dan Domenn Fe Diver, par Lindsey Collen... 5 LALIT an Aksyon... 6 Jabaljas & Bulbak... 7 Apre

More information

KONTENI. Nimero 128 Me Zin 2017

KONTENI. Nimero 128 Me Zin 2017 KONTENI Nimero 128 Me 2017 - Zin 2017 EDITORYAL: Leta Burzwa: Zot Institisyon an Kriz... 3 DOSYE: Zot Institisyon an Kriz Planet Earth Avan, Permi pu Biznes Answit: Ki Prezidan Repiblik?... 5 Rol Spiyker

More information

LALIT. Revi. KI NU BIZIN FER? Paz 3 LA VERITE SUR LA LIBYE PU ENN LETA PALESTINN: ENN ANALIZ PAZ 36. Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK,

LALIT. Revi. KI NU BIZIN FER? Paz 3 LA VERITE SUR LA LIBYE PU ENN LETA PALESTINN: ENN ANALIZ PAZ 36. Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK, Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.101 Septam 2011 REPORTAZ LOR VEYE PALESTINN - Paz 18 KONTENI Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK, KI NU BIZIN FER? Paz 3 ***

More information

KONTENI. Nimero 131 Desam Zanvye 2018

KONTENI. Nimero 131 Desam Zanvye 2018 KONTENI Nimero 131 Desam 2017 - Zanvye 2018 EDITORYAL: Modord LALIT pu Eleksyon Parsyel Belle-Rose-Q. Bornes... 3 Bizin Servi Later Tablisman pu Kree Travay, Lakaz, Manze... 4 Lanons Manifestasyon Ferm

More information

KONTENI. Nimero 134 Septam Oktob 2018

KONTENI. Nimero 134 Septam Oktob 2018 KONTENI Nimero 134 Septam 2018 - Oktob 2018 EDITORYAL: Emerzans enn Nuvo Form Lorganizasyon... 3 LALIT an Aksyon... 4 Gran Manifestasyon Abitan Lakaz Lamyant... 5 Let Premye Minis ki res San Repons...

More information

LALIT. Revi MOBILIZASYON LEPEP TINIZI, LEZIP, YEMENN! TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 LALIT KOMANT LINISYATIV GM MERJER DAN MEDYA MORIS.

LALIT. Revi MOBILIZASYON LEPEP TINIZI, LEZIP, YEMENN! TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 LALIT KOMANT LINISYATIV GM MERJER DAN MEDYA MORIS. Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.98 Fev.-Mars 2011 Pu Zurne Internasyonal Fam 2011 NUVO MANIFESTO FAM...Paz 41 KONTENI Editoryal: TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 ***

More information

KONTENI. Ziyet-Ut Pu foto, remersiman: Clement Bordlais.

KONTENI. Ziyet-Ut Pu foto, remersiman: Clement Bordlais. 1 KONTENI Ziyet-Ut 2012 Kriz dan Zonn Euro..... 3 Editoryal: Klas Travayer fas a Kriz Euro... 4 LALIT an Aksyon... 5 Lavortman: Premye Dekriminalizasyon... 6 Lalwa Arkaik lor Lavortman Amande par Mazorite

More information

CHARTER PESER 2017 paz 13

CHARTER PESER 2017 paz 13 No.130 OKTOB 2017 NOV 2017 * EDITORYAL...Paz 3 - KRIZ POLITIK DAN LALYANS LEPEP * MOBILIZASYON KONT LAKAZ LAMYANT...paz 13 * JABALJAS ek BULBAK...paz18 * SERTIFIKA MORALITE... paz 21 * LAMERIK ek KORE

More information

KONTENI. Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100

KONTENI. Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100 1 KONTENI Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100 Editoryal:.... 3 Selebrasyon 100 Nimero Revi LALIT Filozofi deryer Revi enn parti politik... 5 Listorik Revi LALIT (1976-2011)... 8 Tradisyon polemik... 10

More information

KREOL MORISIEN MAURITIUS EXAMINATIONS SYNDICATE. Primary School Achievement Certificate Assessment. October Time: 1 hour 45 minutes

KREOL MORISIEN MAURITIUS EXAMINATIONS SYNDICATE. Primary School Achievement Certificate Assessment. October Time: 1 hour 45 minutes Mens M ES Gerat Corpus Let the mind manage the body Que l esprit gère le corps Index Number:... KREOL MORISIEN (Subject code No. P220) examinationssyndicatemauritiu examinationssyndicateexamin examinationssyndicatemauritiu

More information

ESOL Stem Questions by Benchmarks READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT

ESOL Stem Questions by Benchmarks READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT The student recognizes the use of comparison and contrast in text The major difference between and was. According to the author, what is the most important

More information

REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT GARANTI DWA MOUN. Tout sa ki aplike a ou, mete you ti kwa devan li nan bwat la:

REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT GARANTI DWA MOUN. Tout sa ki aplike a ou, mete you ti kwa devan li nan bwat la: OFFICE ADMINISTRATIVE HEARINGS 11101 GILROY ROAD, UNIT E/CLERK S OFFICE HUNT VALLEY, MARYLAND 21031 (410)229 4281 FAX (410) 229 4277 www.oah.state.md.us REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT

More information

Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè

Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè Mwen renmen koulè, Wi, mwen renmen yo anpil! Wouj, jòn abriko, vèt avèk ble! Mwen renmen koulè, fonse ou pal, Jòn, mòv, nwa, avèk blan! Mwen renmen koulè

More information

This Chapter does not apply to applications and decisions on, development on land reserved in corridor maps.

This Chapter does not apply to applications and decisions on, development on land reserved in corridor maps. 1560 1561 1562 1563 1564 1565 1566 1567 1568 1569 1570 1571 1572 1573 1574 1575 1576 1577 1578 1579 1580 1581 1582 1583 1584 1585 1586 1587 1588 1589 1590 1591 1592 1593 1594 1595 1596 1597 1598 1599 1600

More information

Date Printed: 04/20/2009. JTS Box Number: lfes 64. Tab Number: 84. Document Title: Document Date: Haiti. Document Country: Creole

Date Printed: 04/20/2009. JTS Box Number: lfes 64. Tab Number: 84. Document Title: Document Date: Haiti. Document Country: Creole Date Printed: 04/20/2009 JTS Box Number: lfes 64 Tab Number: 84 Document Title: Chimen yon fanmi ak lalwa Document Date: 1995 Document Country: Document Language: lfes ID: Haiti Creole CE00803 l ~. Cabinet

More information

Règleman. Chanselye a N EW Y ORK C ITY D EPARTMENT OF E DUCATION

Règleman. Chanselye a N EW Y ORK C ITY D EPARTMENT OF E DUCATION Kategori : ELÈV YO Nimewo : A-815 Osijè : ADMINISTRASYON AK RESPONSABILITE NAN PWOGRAM SÈVIS MANJE LEKÒL LA Paj : 1-1 REZIME CHANJMAN YO sa a ranplase A-815 date 21 jiyè 2004. Li founi enfòmasyon debaz

More information

Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la?

Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la? Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la? William ak Cammi se frè ak sè. Yon jou yo al pwomennen a pye bò yon basen dlo ansanm ak chen yo a ki rele Sam. Yo t ap chache yon

More information

Privacy Policy. April 2018

Privacy Policy. April 2018 Privacy Policy April 2018 Contents 1 Purpose of this policy 2 2 Overview 2 3 Privacy Policy 2 3.1 Rights to Privacy 2 3.2 What kinds of personal information does APN Group collect? 2 3.3 Collection of

More information

14380/17 LK/np 1 DGG 3B

14380/17 LK/np 1 DGG 3B Council of the European Union Brussels, 15 November 2017 (OR. en) Interinstitutional File: 2016/0284(COD) 14380/17 NOTE From: To: Presidency Delegations No. prev. doc.: ST 13050/17 No. Cion doc.: Subject:

More information

Gid Kristi House Atravè Sistèm nan. Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan

Gid Kristi House Atravè Sistèm nan. Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan Gid Kristi House Atravè Sistèm nan Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan Non ak Nimewo pou Kontak Kristi House 305-547-6800 Kowòdonatè Kes Mou-n kap bay terapi

More information

Richard Card Via 7 th January Dear Mr. Card. Freedom of Information request RFI

Richard Card Via   7 th January Dear Mr. Card. Freedom of Information request RFI British Broadcasting Corporation Room BC2 B6 Broadcast Centre White City Wood Lane London W12 7TP Telephone 020 8008 2882 Email foi@bbc.co.uk Information Policy & Compliance bbc.co.uk/foi bbc.co.uk/privacy

More information

Joel Martinson (Choral score) Selah Publishing Co., Inc. Hn. J œ œ œ œ œ œ. j œ. 8 5 Choir: (Women or Men) for review only. ni- mi- pax.

Joel Martinson (Choral score) Selah Publishing Co., Inc. Hn. J œ œ œ œ œ œ. j œ. 8 5 Choir: (Women or Men) for review only. ni- mi- pax. Missa Guadalupe o Martson 10-911 (Choral score) Sah Publishg Co. Inc. Orr rom your avorite aler or at.sahpub.com (Or call 00--1.S. and Cada) This document is provid or revie purposes only. It is illegal

More information

The EU Audiovisual Media Services Directive and its transposition into national law a comparative study of the 27 Member States

The EU Audiovisual Media Services Directive and its transposition into national law a comparative study of the 27 Member States The EU Audiovisual Media Services Directive and its transposition into national law a comparative study of the 27 Member States Member State: France Act relative to audio-visual communication and to the

More information

THE ANGMERING SCHOOL CCTV POLICY. The Angmering School CCTV Code of Practice Version 1, 15/02/12, Created by Marc Ginnaw.

THE ANGMERING SCHOOL CCTV POLICY. The Angmering School CCTV Code of Practice Version 1, 15/02/12, Created by Marc Ginnaw. THE ANGMERING SCHOOL CCTV POLICY 2012 Page 1 of 8 The Angmering School CCTV Code of Practice Introduction The purpose of this document is to define The Angmering School's CCTV policy, to determine responsibilities,

More information

Policy on the syndication of BBC on-demand content

Policy on the syndication of BBC on-demand content Policy on the syndication of BBC on-demand content Syndication of BBC on-demand content Purpose 1. This policy is intended to provide third parties, the BBC Executive (hereafter, the Executive) and licence

More information

EUROPEAN COMMISSION. Brussels, 16/07/2008 C (2008) State aid N233/08 Latvia Latvian film support scheme 1. SUMMARY

EUROPEAN COMMISSION. Brussels, 16/07/2008 C (2008) State aid N233/08 Latvia Latvian film support scheme 1. SUMMARY EUROPEAN COMMISSION Brussels, 16/07/2008 C (2008) 3542 PUBLIC VERSION WORKING LANGUAGE This document is made available for information purposes only. Dear Sir Subject: State aid N233/08 Latvia Latvian

More information

Broadcasting and on-demand audiovisual services Regulations (No. 153 of 28 February 1997)

Broadcasting and on-demand audiovisual services Regulations (No. 153 of 28 February 1997) Broadcasting and on-demand audiovisual services Regulations (No. 153 of 28 February 1997) Unofficial translation (Not complete, certain Sections that are not relevant for the notification have not been

More information

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL Sijè : Regleman sou kredi ak rekouvreman Paj 1 nan 8 Dat orijinal li antre an vigè : Jiyè 86 Dat yo te revize l : Avril 90, mas 2005 Kòd klasifikasyon : 400.301 Dat yo te revize l : Avril 2012, avril 2014,

More information

TO BE PUBLISHED IN THE GAZETTE OF INDIA EXTRAORDINARY, PART III SECTION 4 TELECOM REGULATORY AUTHORITY OF INDIA NOTIFICATION

TO BE PUBLISHED IN THE GAZETTE OF INDIA EXTRAORDINARY, PART III SECTION 4 TELECOM REGULATORY AUTHORITY OF INDIA NOTIFICATION TO BE PUBLISHED IN THE GAZETTE OF INDIA EXTRAORDINARY, PART III SECTION 4 TELECOM REGULATORY AUTHORITY OF INDIA NOTIFICATION New Delhi, the 14 th May, 2012 F. No. 16-3/2012-B&CS - In exercise of the powers

More information

Contest Rules of Fim Zekler

Contest Rules of Fim Zekler Contest Rules of Fim Zekler In the framework of ÎLE COURTS International Short Film Festival of Mauritius 10th edition 1 Context of the Festival Île Courts- International Short Film Festival of Mauritius

More information

Pratik, enfòmasyon ki baze sou rechèch sou fason pou ede Moun k ap aprann Angle li... epi yo gen siksè!

Pratik, enfòmasyon ki baze sou rechèch sou fason pou ede Moun k ap aprann Angle li... epi yo gen siksè! Haitian Creole: Babies Konsèy Tibebe yo pou Paran Li pa janm twò bonè pou li pou tibebe ou. Depi tibebe ou fèt, l ap kòmanse aprann. Senpleman lè ou pale avèk tibebe ou, lè ou jwe avèk li ak lè pou pran

More information

OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT

OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT (Se Deborah Ancona, Thomas W. Malone, Wanda J. Orlikowski ak Peter M. Senge ki ekri atik sa a. Atik sa a te pibliye nan Harvard Business Review an fevriye 2007. Tit

More information

MTN Subscriber Agreement

MTN Subscriber Agreement MTN Subscriber Agreement MOBILE TELEPHONE NETWORKS (PTY) LTD Head Office: 216 14th Ave Fairland 2195 Private Bag 9955 Cresta 2118 South Africa Tel +2711 912 3000 Fax +2711 912 3001 http://www.mtn.co.za

More information

MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher

MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher Italia About the artist Famous musician and organist, known throughout the world. Italian publisher, researcher and organist. Music collaborator with

More information

FCC 396. BROADCAST EQUAL EMPLOYMENT OPPORTUNITY PROGRAM REPORT (To be filed with broadcast license renewal application)

FCC 396. BROADCAST EQUAL EMPLOYMENT OPPORTUNITY PROGRAM REPORT (To be filed with broadcast license renewal application) Federal Communications Commission Washington, D.C. 20554 FCC 396 Approved by OMB 3060-0113 (March 2003) BROADCAST EQUAL EMPLOYMENT OPPORTUNITY PROGRAM REPORT (To be filed with broadcast license renewal

More information

Jean Mouton. (before ) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars. Gimell

Jean Mouton. (before ) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars. Gimell Jean Mouton (before 1459 1522) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars Gimell Quis dabit oculis nostris fontem lachrimarum? Et plorabimus die ac nocte coram domino? ritannia, quid

More information

Broward County Public Schools Exceptional Student Education Gifted Program Pwogram pou elèv dwe

Broward County Public Schools Exceptional Student Education Gifted Program Pwogram pou elèv dwe Pwogram pou elèv dwe Procedural Safeguards for Exceptional Students Who Are Gifted 6A-6.03313 Pwosedi pwoteksyon dwa pou elèv esepsyonèl, elèv dwe Dapre regleman-sa-a, bay manman/papa enfòmasyon konsènan

More information

Broadcasting Decision CRTC and Broadcasting Orders CRTC , , , , and

Broadcasting Decision CRTC and Broadcasting Orders CRTC , , , , and Broadcasting Decision CRTC 2018-468 and Broadcasting Orders CRTC 2018-469, 2018-470, 2018-471, 2018-472, 2018-473 and 2018-474 PDF version References: 2018-128 and 2018-128-1 Ottawa, 14 December 2018 La

More information

Broadcasting Authority of Ireland Guidelines in Respect of Coverage of Referenda

Broadcasting Authority of Ireland Guidelines in Respect of Coverage of Referenda Broadcasting Authority of Ireland Guidelines in Respect of Coverage of Referenda March 2018 Contents 1. Introduction.3 2. Legal Requirements..3 3. Scope & Jurisdiction....5 4. Effective Date..5 5. Achieving

More information

Privacy Notice: Membership Data

Privacy Notice: Membership Data wea.org.uk Privacy Notice: Membership Data Version Number Date of Issue Department Owner 0.3 02/10/2018 Information Services Senior Data Protection Officer / Director of Marketing, Membership and Income

More information

Council of the European Union Brussels, 26 June 2017 (OR. en)

Council of the European Union Brussels, 26 June 2017 (OR. en) Conseil UE Council of the European Union Brussels, 26 June 2017 (OR. en) Interinstitutional File: 2016/0284 (COD) 10551/17 LIMITE NOTE From: To: Presidency Delegations No. prev. doc.: ST 6610/17 No. Cion

More information

Thank you for your request to the BBC of 27th May seeking the following information under the Freedom of Information Act 2000:

Thank you for your request to the BBC of 27th May seeking the following information under the Freedom of Information Act 2000: Tim Baker 11 th July 2012 Dear Mr Baker, Freedom of Information request RFI20120570 Thank you for your request to the BBC of 27th May seeking the following

More information

Setting Up Your Camera

Setting Up Your Camera Setting Up Your Camera Plug in your Camera(s) Indoor LED light Outdoor Micro USB (Optional) Indoor camera stand installation Status Lights on your Camera 82802 (Indoor) 82801 (Outdoor) Colour Status Meaning

More information

The Theatres and Cinematographs Act

The Theatres and Cinematographs Act The Theatres and Cinematographs Act being Chapter 225 of The Revised Statutes of Saskatchewan, 1930 (effective February 1, 1931). NOTE: This consolidation is not official. Amendments have been incorporated

More information

Code of Conduct. July 2016

Code of Conduct. July 2016 Code of Conduct July 2016 Contents 1 Introduction 2 2 Purpose of the Code 2 3 Conflicts of interest and related party transactions 2 4 Corporate opportunities 3 5 Confidentiality 3 6 Fair dealing 3 7 Protection

More information

Factual Drama. Guidance Note. Status of Guidance Note. Key Editorial Standards. Mandatory referrals. Issued: 11 April 2011

Factual Drama. Guidance Note. Status of Guidance Note. Key Editorial Standards. Mandatory referrals. Issued: 11 April 2011 Guidance Note Factual Drama Issued: 11 April 011 Status of Guidance Note This Guidance Note, authorised by the Managing Director, is provided to assist interpretation of the Editorial Policies to which

More information

THE BCCSA S CODE OF CONDUCT FOR SUBSCRIPTION BROADCASTING SERVICE LICENSEES

THE BCCSA S CODE OF CONDUCT FOR SUBSCRIPTION BROADCASTING SERVICE LICENSEES THE BCCSA S CODE OF CONDUCT FOR SUBSCRIPTION BROADCASTING SERVICE LICENSEES Foreword 1 Section 54(1) of the Electronic Communications Act 2005 ( ECA ) provides that all broadcasting licensees must adhere

More information

CUBITT TOWN JUNIOR SCHOOL CCTV POLICY 2017

CUBITT TOWN JUNIOR SCHOOL CCTV POLICY 2017 CUBITT TOWN JUNIOR SCHOOL CCTV POLICY 2017 CCTV cameras are now a familiar sight throughout the country. They are one of the many measures being introduced to help prevent crime and make communities safer

More information

Getting started guide

Getting started guide Getting started guide A wearable sensor unit enabling a fast time to market (STEVAL-WESU1) SCAN ME Version 1.5 (February 2017) Overview 2 1 Getting started: assemble the items 2 Getting started: activate

More information

Dear Fellow Educator:

Dear Fellow Educator: Dear Fellow Educator: On behalf of Hofstra s Department of Political Science and Model United Nations Club, I would like to invite your high school to participate in the seventh annual Hofstra University

More information

Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè

Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè (Ak Adilt Ki Ede Yo) Se Kim Nauer ak Sandra Salmans ki ekri li Desen Anime se R.J. Matson ki fè yo Konsepsyon an se Stone Soup Creative ki fè l Dat Piblikasyon: Oktòb

More information

In this document, the Office of Management and Budget (OMB) has approved, for a

In this document, the Office of Management and Budget (OMB) has approved, for a This document is scheduled to be published in the Federal Register on 09/11/2013 and available online at http://federalregister.gov/a/2013-22121, and on FDsys.gov 6712-01 FEDERAL COMMUNICATIONS COMMISSION

More information

Broadcasting Authority of Ireland Rule 27 Guidelines General Election Coverage

Broadcasting Authority of Ireland Rule 27 Guidelines General Election Coverage Broadcasting Authority of Ireland Rule 27 Guidelines General Election Coverage November 2015 Contents 1. Introduction.3 2. Legal Requirements..3 3. Scope & Jurisdiction....5 4. Effective Date..5 5. Achieving

More information

Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA

Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA Translators: Fénélon Withno, Alex Joseph and Nicholas Pierre English teachers of the MENFP and members of the Haiti-Canada-France-US Professional Learning

More information

ITU-T Y.4552/Y.2078 (02/2016) Application support models of the Internet of things

ITU-T Y.4552/Y.2078 (02/2016) Application support models of the Internet of things I n t e r n a t i o n a l T e l e c o m m u n i c a t i o n U n i o n ITU-T TELECOMMUNICATION STANDARDIZATION SECTOR OF ITU Y.4552/Y.2078 (02/2016) SERIES Y: GLOBAL INFORMATION INFRASTRUCTURE, INTERNET

More information

Code of Practice on Freedom of Speech and Expression

Code of Practice on Freedom of Speech and Expression Code of Practice on Freedom of Speech and Expression Document Status Author Head pf Governance Date of Origin Based on Eversheds Model and Guidance dated September 2015 Version Final Review requirements

More information

OFFICE FOR HARMONIZATION IN THE INTERNAL MARKET (TRADE MARKS AND DESIGNS) DECISION OF THE INVALIDITY DIVISION OF 11/04/2014.

OFFICE FOR HARMONIZATION IN THE INTERNAL MARKET (TRADE MARKS AND DESIGNS) DECISION OF THE INVALIDITY DIVISION OF 11/04/2014. OFFICE FOR HARMONIZATION IN THE INTERNAL MARKET (TRADE MARKS AND DESIGNS) OPERATIONS DEPARTMENT DESIGNS SERVICE DECISION OF THE INVALIDITY DIVISION OF 11/04/2014 IN THE PROCEEDINGS FOR A DECLARATION OF

More information

Remote Control Setup

Remote Control Setup Remote Control Setup Personalizing Your Remote Controls What you ll find in this chapter: IMPROVING RECEIVER CONTROL CONTROLLING OTHER COMPONENTS THE RECOVER BUTTON SENDING DISCRETE POWER ON AND OFF 7

More information

Nòm Disiplin. ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la. Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane

Nòm Disiplin. ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la. Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane TM Nòm Disiplin ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la TM Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane Department of Education Joel I. Klein Chancellor Efektif

More information

UTILITIES (220 ILCS 5/) Public Utilities Act.

UTILITIES (220 ILCS 5/) Public Utilities Act. Information maintained by the Legislative Reference Bureau Updating the database of the Illinois Compiled Statutes (ILCS) is an ongoing process. Recent laws may not yet be included in the ILCS database,

More information

What You Need to Know About Addressing GDPR Data Subject Rights in Primo

What You Need to Know About Addressing GDPR Data Subject Rights in Primo What You Need to Know About Addressing GDPR Data Subject Rights in Primo Not Legal Advice This document is provided for informational purposes only and must not be interpreted as legal advice or opinion.

More information

EDITORIAL POLICY GUIDELINES FOR BBC WORLD SERVICE GROUP ON EXTERNAL RELATIONSHIPS AND FUNDING

EDITORIAL POLICY GUIDELINES FOR BBC WORLD SERVICE GROUP ON EXTERNAL RELATIONSHIPS AND FUNDING EDITORIAL POLICY GUIDELINES FOR BBC WORLD SERVICE GROUP ON EXTERNAL RELATIONSHIPS AND FUNDING Following the introduction of the new BBC Royal Charter and Framework Agreement in 2016 some of the Editorial

More information

UNDERSTANDING TO ERADICATE HANDBOOK FOR UNDERSTANDING CORRUPTION CRIMES

UNDERSTANDING TO ERADICATE HANDBOOK FOR UNDERSTANDING CORRUPTION CRIMES UNDERSTANDING TO ERADICATE HANDBOOK FOR UNDERSTANDING CORRUPTION CRIMES THE CORRUPTION ERADICATION COMMITTEE THE REPUBLIC OF INDONESIA UNDERSTANDING TO ERADICATE Handbook for Understanding Corruption Crimes

More information

CYRIL JACKSON PRIMARY SCHOOL CCTV POLICY

CYRIL JACKSON PRIMARY SCHOOL CCTV POLICY CYRIL JACKSON PRIMARY SCHOOL CCTV POLICY VISION: Cyril Jackson is a safe and stimulating environment where children encounter challenging and creative learning experiences Each member of the school community

More information

BUS TOUR AUDITION INFORMATION

BUS TOUR AUDITION INFORMATION SEASON XV BUS TOUR AUDITION INFORMATION ELIGIBILITY REQUIREMENTS You must be able to prove to American Idol Productions, Inc. ( Producer ) as of June 1, 2015: You are a U.S. citizen or a permanent legal

More information

GOVERNMENT OF ANDHRA PRADESH ABSTRACT

GOVERNMENT OF ANDHRA PRADESH ABSTRACT GOVERNMENT OF ANDHRA PRADESH ABSTRACT PUBLIC SERVICES Employees Welfare Scheme Andhra Pradesh State Employees Group Insurance Scheme 1984 Revised Rate of Interest on accumulated Savings Fund Communication

More information

DCS-2800LH and DCS-H100. User s Manual

DCS-2800LH and DCS-H100. User s Manual DCS-2800LH and DCS-H100 User s Manual Version 1.0 March 09 th, 2018 Page 1 Table of Contents 1. PRODUCT DESCRIPTION... 3 2. APPEARANCE... 3 3. APPLICATIONS... 4 4. INSTALLATIONS... 5 Page 2 1. PRODUCT

More information

Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon

Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon LIV POU FASILITATè Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon Yon pati nan seri fòmasyon pou travayè sante kominotè ZL yo KREYÒL-AYITI Zanmi Lasante (ZL) se yon òganizasyon karikativ endepandan

More information

Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.-

Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.- Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.- Ti Gid Règ Minimòm Revise Nasyon Zini sou jan yo fèt pou trete prizo (Règ Nelson Mandela) nye Piblikasyon

More information

JOB DESCRIPTION FOR PICTURE EDITOR VISUAL JOURNALISM ARABIC SERVICE

JOB DESCRIPTION FOR PICTURE EDITOR VISUAL JOURNALISM ARABIC SERVICE JOB DESCRIPTION FOR PICTURE EDITOR VISUAL JOURNALISM ARABIC SERVICE Job Title: Picture Editor, Arabic Service. Reports to: Production Editor, Visual Journalism Department: Visual Journalism, BBC News,

More information

Heads of Agreement. New Zealand International Convention Centre

Heads of Agreement. New Zealand International Convention Centre Heads of Agreement New Zealand International Convention Centre Introduction A. The Crown and SKYCITY Entertainment Group Limited (SKYCITY) have agreed to work co-operatively together to negotiate and execute

More information

Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal

Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal REVIZE AN JIYÈ 2017 DEPATMAN EDIKASYON NAN MARYLAND DIVIZYON

More information

Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan

Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan www.cms-kids.com Gid Resous pou Florid pou Fanmi Jèn Timoun Ki Gen Pèt Tande Remèsiman Depatmant

More information

TYPE APPROVAL GUIDELINES

TYPE APPROVAL GUIDELINES TYPE APPROVAL GUIDELINES JULY 2015 FOREWORD The Zambia Information and Communications Authority (ZICTA) under mandate by the Information and Communication Technologies (ICT) Act No. 15 of 2009 hereby issues

More information

BBC S RELEASE POLICY FOR SECONDARY TELEVISION AND COMMERCIAL VIDEO-ON-DEMAND PROGRAMMING IN THE UK

BBC S RELEASE POLICY FOR SECONDARY TELEVISION AND COMMERCIAL VIDEO-ON-DEMAND PROGRAMMING IN THE UK BBC S RELEASE POLICY FOR SECONDARY TELEVISION AND COMMERCIAL VIDEO-ON-DEMAND PROGRAMMING IN THE UK 1. Context 1.1 Under the BBC s Code of Practice for the BBC s dealings with Independent Producers for

More information

Article. "Films for Use in Canadian Industry" Rowland Hill. Relations industrielles / Industrial Relations, vol. 7, n 4, 1952, p

Article. Films for Use in Canadian Industry Rowland Hill. Relations industrielles / Industrial Relations, vol. 7, n 4, 1952, p Article "Films for Use in Canadian Industry" Rowland Hill Relations industrielles / Industrial Relations, vol. 7, n 4, 1952, p. 341-345. Pour citer cet article, utiliser l'information suivante : URI: http://id.erudit.org/iderudit/1023037ar

More information

AUDIOVISUAL TREATY COPRODUCTIONS GOVERNED BY CANADIAN TREATIES THAT HAVE ENTERED INTO FORCE AS OF JULY 1, 2014

AUDIOVISUAL TREATY COPRODUCTIONS GOVERNED BY CANADIAN TREATIES THAT HAVE ENTERED INTO FORCE AS OF JULY 1, 2014 AUDIOVISUAL TREATY COPRODUCTIONS GOVERNED BY CANADIAN TREATIES THAT HAVE ENTERED INTO FORCE AS OF JULY 1, 2014 GUIDELINES Ce document est également disponible en français Preamble These guidelines follow

More information

Information for organisations seeking to be prescribed as a 'key cultural institution'

Information for organisations seeking to be prescribed as a 'key cultural institution' AL C Australian Libraries Copyright Committee ADA Australian Digital Alliance Information for organisations seeking to be prescribed as a 'key cultural institution' 1. Introduction Currently only libraries

More information

premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen

premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen DONE KATALOG piblikasyon ILO Better Work Haiti. Gid Pratik, Dwa Travay Ayisyen òganizasyon Entènasyonal Travay travay / ayisyen / endistri / dwa Mars

More information

Kiltivasyon Kounya. Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti. 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010

Kiltivasyon Kounya. Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti. 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010 Kiltivasyon Kounya Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti Apre tranblemanntè 12 Janvye 2010 la, yon gwo kantite deplase al rete nan La Vale Atibonit. Kèk moun

More information

Date. James W. Davis, PhD James W. Davis Consultant Inc.

Date. James W. Davis, PhD James W. Davis Consultant Inc. Measurement Report W D C C (FM) Tower Site Sanford, rth Carolina Prepared for Central Carolina Community College Prepared by: James W. Davis, PhD July 30, 2003 I, James W. Davis, contract engineer for

More information

2.1. These Terms of Admission, ( Terms ) as may be from time to time amended set out the general terms which apply to you.

2.1. These Terms of Admission, ( Terms ) as may be from time to time amended set out the general terms which apply to you. Terms and Conditions 1. Definitions 1.1. You means everyone who purchases a ticket and everyone who visits a cinema operated by The Regal Evesham Ltd ( TREL ), whether or not they have purchased a ticket.

More information

CSB.01.A.001. Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector

CSB.01.A.001. Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector CSB.01.A.001 Specification Part No. Product Name Features CSB.01.A.001 Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector 15dB Gain Cellular Signal Booster Frequency: 824-894MHz,

More information

Case 2:16-cv MRH Document 18 Filed 02/14/17 Page 1 of 11 IN THE UNITED STATES DISTRICT COURT FOR THE WESTERN DISTRICT OF PENNSYLVANIA

Case 2:16-cv MRH Document 18 Filed 02/14/17 Page 1 of 11 IN THE UNITED STATES DISTRICT COURT FOR THE WESTERN DISTRICT OF PENNSYLVANIA Case 2:16-cv-01594-MRH Document 18 Filed 02/14/17 Page 1 of 11 IN THE UNITED STATES DISTRICT COURT FOR THE WESTERN DISTRICT OF PENNSYLVANIA MINELAB ELECTRONICS PTY LTD, v. Plaintiff, XP METAL DETECTORS

More information

SCREEN ACTORS GUILD AMERICAN FEDERATION OF TELEVISION AND RADIO ARTISTS

SCREEN ACTORS GUILD AMERICAN FEDERATION OF TELEVISION AND RADIO ARTISTS SCREEN ACTORS GUILD AMERICAN FEDERATION OF TELEVISION AND RADIO ARTISTS September 5, 2006 2006 Extension Agreement to 2003 SAG Commercials Contract and the 2003 AFTRA Television and Radio Recorded Commercials

More information

OPEN NETWORK PROVISION COMMITTEE

OPEN NETWORK PROVISION COMMITTEE EUROPEAN COMMISSION Directorate-General Information Society Communications Services Implementation/Committees Brussels, 14 June 2002 DG INFSO/A2 ONPCOM02-14REV1 OPEN NETWORK PROVISION COMMITTEE Working

More information

Chanselye a. Rezime chanjman yo. Règleman sa a ranplase Règleman Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005.

Chanselye a. Rezime chanjman yo. Règleman sa a ranplase Règleman Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005. Osijè : PWOMENAD LEKÒL YO ÒGANIZE Paj : 1-1 Rezime chanjman yo sa a ranplase Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005. an mete anplas règ ak pwosedi pou yo swiv nan tout sistèm eskolè a lè lekòl ap òganize

More information

December 2018 Language and cultural workshops In-between session workshops à la carte December weeks All levels

December 2018 Language and cultural workshops In-between session workshops à la carte December weeks All levels December 2018 Language and cultural workshops In-between session workshops à la carte December 3-15 2 weeks All levels We have designed especially for you a set of language and cultural workshops to focus

More information

ENFORCEMENT DECREE OF THE BROADCASTING ACT

ENFORCEMENT DECREE OF THE BROADCASTING ACT ENFORCEMENT DECREE OF THE BROADCASTING ACT Presidential Decree No. 16751, Mar. 13, 2000 Amended by Presidential Decree No. 17137, Feb. 24, 2001 Presidential Decree No. 17156, Mar. 20, 2001 Presidential

More information

DATED day of (1) THE BRITISH BROADCASTING CORPORATION

DATED day of (1) THE BRITISH BROADCASTING CORPORATION DATED day of.. 2017 BBC IP COMMISSIONING AGREEMENT BETWEEN (1) THE BRITISH BROADCASTING CORPORATION (2). LIMITED [PROGRAMME TITLE] THIS PROGRAMME PRODUCTION AGREEMENT FOR A BBC-OWNED FORMAT/PROGRAMME Dated...

More information

Please note that not all pages are included. This is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers.

Please note that not all pages are included. This is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers. Please note that not all pages are included. his is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers. If you would like to see this work in its entirety, please order

More information

Australian Broadcasting Corporation. Australian Communications and Media Authority

Australian Broadcasting Corporation. Australian Communications and Media Authority Australian Broadcasting Corporation submission to Australian Communications and Media Authority Digital Television codes and standards February 2008 ABC Submission in response to the ACMA discussion paper

More information

SPECIFICATION CSB.01.A.001. Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector

SPECIFICATION CSB.01.A.001. Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector SPECIFICATION Part No: Product Name: Features: CSB.01.A.001 Cellular Booster 850/1900 MHz 2x SMA(F) Connectors and DC Power Connector 15dB Gain Cellular Signal Booster Frequency: 824-894MHz, 1850-1990

More information