KONTENI. Nimero 135 Desam Zanvye Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris.

Size: px
Start display at page:

Download "KONTENI. Nimero 135 Desam Zanvye Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris."

Transcription

1

2 KONTENI Nimero 135 Desam Zanvye 2019 EDITORYAL: Ver Mobilizasyon otur enn Program Sosyalist... 3 Finansman Parti Politik: Non a Kontrol Leta... 4 Reform Elektoral revinn lor latab... 5 Demand kle LALIT... 6 LALIT an Aksyon... 6 ek 10 ICTA Amande pu Lepir... 7 Manipilasyon par Reklam Piblisite... 7 ICTA Amendments in original English... 8 Nuvo Problem Grav Poze par Rezo Sosyal... 9 Info Info Tuzur tase ar Lindistri Kann dan Leral? Konfli ti-planter v/s tablisman Kanpayn LALIT pu Guvernman Ranplas Lakaz Lamyant Jabaljas ek Bulbak Parlman: Stennding-Orders an Kreol MLF: Victor Glover bizin demisyone! Radiation & Nuclear Security Act: Diego Garcia plann deryer Nuvo Lalwa Aksyon LALIT lor Trete Pelindaba Analiz LALIT lor Kominism Kot Langaz Kreol ete zordi? Fim Sayat Nova, enn Fim extra-ordiner Ma Loute, enn Fim Komedi, me inpe Deranzan Gaynan Pri Tradiksyon Literer LPT Enn-de Pei kot Kestyon Later li lor Azanda Konferans lor Polisyon ki pe deklans Sanzman Klima Nuvo Dezord Mondyal ki Trump pe rod Orkestre dan Mwayenn Oryan ek Golf Dan USA: Trump an Difikilte Revolt Lareynon depi JY dan Lareynon Trazedi Kup Imans Pye Lagar Dinor Kapital Finansye stad pli pre ar lafin sistem kapitalist Electoral Reform & Communalism: Desperate Men v/s Hope born of Reason Inexplikab Ranvwa Eleksyon Vilaz New Book: Voices from the Attic Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris. RS tel ek lalitmail@intnet.mu Youtube channel: lalitmauritius Soundcloud channel: lalitmauritius 2

3 EDITORYAL Ver Mobilizasyon otur enn Program Sosyalist Dan enn tipe plis ki enn an, man da Guvernman MSM- ML-Trans fiz pu termine: dernye Eleksyon Zeneral ti le 10 Desam 2014, e Lalyans Lepep ti gayne 47/13 kont Lalyans PT-MMM. Guvernman an debandad Me sa Guvernman Lepep finn travers enn seri kriz depi kumans man so manda: plizyer Minis finn bizin demisyone, sanz minister; enn konpozan Lalyans Lepep (PMSD) finn kit guvernman ek al dan lopozi syon, plizyer depite finn kit lopozisyon ek vinn transfiz dan guvernman. Dan lopozisyon, MMM finn sibir 2 kasir ek formasyon Muvman Patriotik Ganoo e grup Obeegadoo (Platform Militan). Lopozisyon an debandad Fas a guvernman MSM-ML- Transfiz, ena enn lopozisyon byen divize dan lekel ena mem plizyer depite indepandan. Prosen Eleksyon Zeneral pu sirman fer dan kumansman 2020 ek apre pu ena elek syon vilaz ki Jugnauth/Collendavelloo finn ranvoye par enn amandman lalwa dan Parlman le 27 Novam. Ordinerman kan rest enn an avan eleksyon zeneral, fini ku mans ena traktasyon pu prosen lalyans, ek tu kalite koz-koze. Me pur lemoman, ena plizyer ka lakur ki pe rann formasyon nuvo lalyans preske imposib: Pravin Jugnauth pu divan Konsey Prive dan Lond pu lapel ki DPP finn fer lor zizman Medpoint; ek Navin Ramgoolam ena 2 ka grav divan lakur dan Moris lor kestyon Rs 220 milyon dan so kofor, ek ka so kanpman Rosnwar kot li finn fer fos depozisyon ansam ek 2 o-grade lapolis. Alor kan ena 2 lider parti ki riske kondanasyon ek kaso, nu kapav imazine ki traktasyon pu lalyans pa posib. Alor ki li MMM ubyen Travayis, zot pe mintenir ki zot pe al tusel dan prosen eleksyon, e zot sertenn man pa pe propoz enn alternativ kredib a politik Guvernman. Metro Dan sa enn an avan eleksyon zeneral, Guvernman MSM- ML-Transfiz pe kont buku lor trin kumans rule dan zot Metro Express ki pur lemoman pe kree plis problem ki lespwar: pu ena buku dimunn ki pe sufer tu kalite katastrof avan ki trin kumans rule. Guvernman ena osi gro problem dan Lindistri Sikriyer kot pri disik finn telman degringole ki buku ti planter kann pe abandonn zot terin, anmemtan ki guvernman pe oblize pomp larzan piblik par milyar dan enn lindistri ki dan leral. Pandan ki ena problem ekon o mik byen grav, PM Jugnauth pe pas buku letan kup riban pu kamera MBC, ek prezid tarsk-fors pu organiz tu kalite fet relizye. Insertitid politik e lyen malsin ant politisyen guvern man ek diferan sosyo-kiltir el pe alimant enn lamonte kominalism ki byen dan zere, ek sa pe agrave par revandik asyon pu enn nuvo resansman kominal pu mintenir Best Loser, e pu sipoze koriz linzistis sosyal. Pe kumans ena serten azisman bann grup kominal dan diferan rezyon dan peyi ki kapav reprezant enn deriv byen toxik. Rekil demokratik Mem proze reform elektoral ki Guvernman MSM-ML- Trans fiz pe amenn divan parlman reprezant enn rekil demokratik ki pu ankuraz sa la monte konsyans kominal dan peyi. Alor ena enn lepok potansyel man byen danzere, enn an avan prosen eleksyon zeneral. Program Sosyalist Nu devwar se pu mobiliz dimunn lor baz enn program sosyalis ki viz pu kree lanplwa stab e byen peye, pu truv enn alternativ prodiksyon alimanter pu ranplas kann, pu rezud kriz lozman e sirtu problem lakaz lamyant, pu propoz enn sistem elektoral e enn nuvo rol pu Parlman ki viz amenn plis demokrasi. Enn Program Sosyalist ki viz pu rasanble klas travayer ek dimunn mizer, somer, zenn. Enn program ki asire ki nu devlop lyen o-nivo internasyonal avek lezot lafors politik dan lezot peyi ki pe amenn mem lalit. Alor ena buku travay divan nu, e dan LALIT nu konsyan ki nu bizin ranforsi diferan striktir parti e rekrit nuvo manb. Nu pu bizin reaktyaliz nu program, anmem tan ki aktiv tu nu kanpayn lor Chagos, Palestine, langaz kreol, drwa fam. 3 Desam

4 PROPOZISYON GUVERNMAN LOR FINANSMAN PARTI POLITIK Non a Kontrol Leta lor Liberte organize Politikman! LALIT denons propozisyon Guv ern man lor finansman parti poli tik. Ala nu rezon pu rezet sa seri propozisyon la totalman. Plito puvwar pu lepep! 1. LALIT anfaver kontrol problem kuma koripsyon, trafik linfliyans ubyin dirizan parti ki kokin donasyon ki ti oredi pu parti, par donn plis puvwar demokratik ar lepep, e napa, kuma Pravind Jugnauth propoze atraver donn plis puvwar birokratik. Sa vedir si dimunn opuvwar koronpi ubyin fer politik lor baz donan-donan ar zot bayer-defon, bizin ki lamas dimunn bizin kapav sanksyonn zot direkteman. Pu sa bizin tu sinpleman amand Konstitisyon pu permet lepep, setadir elekter, revok enn tel depite ubyin minis par enn petisyon elektoral formel, serye e verifyab. Dayer, sa existe dan buku plas. Si parti politik pa fonksyone demokratikman, dimunn bizin swa fer zot parti vinn pli demokratik, swa zwenn enn ki deza demokratik, swa met dibut enn nuvo. Fode pa zis krwar enn Leta pli for pu regle enn problem demokrasi. 2. LALIT depi lontan pe atir latan syon dimunn, par tu mwayin ki nu ena, lor lefet ki seki bizin se reser kontrol lor depans elektoral, e napa al ver diktatir par met kontrol etatik ubyin birokratik lor parti politik. Kontrol lor depans ki neseser, pa kontrol lor parti. Li fer enn mond diferans. ESC, parski li fonksyone, ziska ler, zis dan lepok zis avan eleksyon, kan ena buku puvwar dan lame lepep ki pre pu al vote, li finn res enn instans byin integ. Li enn-de rar institisyon Moris ki dimunn respekte. Me, si donn ESC enn ta puvwar birokratik ki li pu exerse tultan, lane ale lane vini, abe li enn atint a drwa enn parti politik existe kom tel, e li pu definitivman vinn enn form tuf liberte lasosyasyon, baz lor lekel parti politik gayn drwa existe. Anfet, nu kapav dir ki samem pli gran lavansman politik depi sistem feodal, drwa pu organize dan enn parti politik ki indepandan depi kontrol Leta. Seki pu petet vinn pli grav ankor apre, sa kontrol par Leta li fasilman vinn kontrol par rezim opuvwar setadir parti politik opuvwar, lor lezot parti politik, lor so adverser. An preparasyon pu sa deriv, Pravind Jugnauth fini deza fek nom so prop Avwe, enn dimunn koni kuma pros MSM, pu syeze dan ESC. Tu sindika ek lasosyasyon kone kimanyer biro Rezistrar Lasosyasyon, ki pa mem nomini politik, finn minn, e kontyin minn, lorganizasyon ki Leta ule li mine. Li enn kosmar. Remarke ki bann Legliz Pantkot ek Evanzelik, avek rezon, pe rod gayn mem drwa ki Legliz Katolik ki li, li existe, pran kas ar dimunn, sanki li bizin sumet kont ar Leta. Zot finn explike ki zot plin ar arselman birokratik depi Rezistrar. Ala seki nu pu gayne ar sa Propozisyon Jugnauth la. 3. LALIT pa dakor ki Leta finans parti politik. Nu dakor, par kont, ki Leta, li asire ki alwe tu parti politik tan dantenn egal-egal lor tu radyo ek TV, postaz gratis pu enn trak pu elekter. (Leta kapav zize si enn parti existe par so listwar, so piblikasyon, so websayt, enn pozisyon politik koeran. Leta kapav ena enn lalwa pu pa anrezistre parti ki regrupe lor baz relizye ubyin kominal.) 4. Anplas propozisyon Guvernman vinn kontrol depans parti politik, seki finn arrive se Pravind Jugnauth finn plito vinn kas lakle lor komye sak parti meynstriym abitye depanse: Rs 80 milyon zot rezonableman de panse pu sak eleksyon. Inkrwayab me vre! Asterla nu konn degre koripsyon 4 tu sa parti meynstriym la. Guvernman pe anfet propoz Rs 1 milyon pu legal par kandida (60 kandida = Rs60 milyon) plis Rs 1 milyon par sirkonskripsyon par parti (Rs 20 milyon). 5. Propozisyon Guvernman li pa mazine ki enn parti politik li enn regrupman manb, e ki manb ki kontribiye. Jugnauth inn bliye! Sirman MSM telman fyer lor Sun Trust e gro-gro donasyon kapitalist ki li finn bliye ki enn parti politik sipoze ete. 6. Baz demokrasi li profon: Si kapital ist individyel, e par zot kon payni prive, koronp lidership enn parti, lamas dimunn ena pu rezet sa parti la. Li sinp. Si u vot pu enn parti ki u kone pe lev Rs80 milyon depi bann kapitalist, me u pu gayn enn reyn dan lintere sa bann kapitalist la. Alor, bizin travay pu batir enn parti ki pa kumsa, ki depann lor tipti donasyon so prop manb ek seporterz. Samem baz demokrasi. Kifer enn Leta kapitalist pu rod defann lintere klas travayer? Zame li pa pu fer li plis ki li oblize pu ki kapitalist res opuvwar. Samem li enn Leta kapitalist. 7. An repons enn kestyon depi enn zurnalist, Pravind Jugnauth finn dir Ayo, bann ti parti... dan enn ton ranpli ar dedin. Me, so MSM inn deza reprezant 3% dan enn lalyans. E, zame li pa finn al dan enn eleksyon tusel. Kifer? Akoz li tro ti parti. 8. LALIT panse ki sa propozisyon la li enn ay-wash total. Li ena 2 lefe byin grav. Li ogmant depans lezitim par 6 fwa, ziska enn som astronomik Rs80 milyon, pu enn parti ki met kandida partu. E li donn Leta enn kontrol inakseptab lor parti politik. LC

5 Reform Elektoral revinn lor latab Malgre ki preske tu parti inn rezet proze reform elektoral guvernman MSM-ML, li finn revinn lor latab. Kantmem sa, guvernman finn sumet so proze lalwa avek Komisyon Elektoral pu so komant er, alor li klerman ena lintansyon prezant li dan Parlman. Bi Reform MSM-ML Dan proze lalwa la, guvernman deklare ki so bi se pu introdwir enn doz proporsyonel, ogmant reprezant asyon fam, nepli bizin deklar kominote lor form kandidatir, e an-parti regle problem transfiz. Pena okenn mansyon dan lalwa lor aprofondisman demokrasi, savedir kontrol lepep, ubyin elektora, lor so destin. Remarke anmemtan ki reform elektoral revinn lor azan da, guvernman MSM-ML finn kareman ranvway eleksyon vilaz pu Sa montre kuma demo krasi pa enn priyorite pu li. Li pa etonan ki tu parti finn rezet reform elektoral guvernman. Alor kifer guvernman pe amenn sa proze la dan Parlman? Fayit stratezi Subron Anfet Guvernman li su presyon depi Lakur ek Komite Drwa Imin Nasyon Zini. Remarke ki lider Rezistans, Ashok Subron, ki finn met sa bann ka la, anmemtan ki li dir li pa dakor avek proze reform elektoral guvernman, pe tap lestoma pu dir ki se li ki responsab pu reform elektoral vinn lor latab. Rezistans depi 2005, setadir plis ki 10 banane, finn met enn seri ka dan lakur ek dan Komite Drwa Imin Nasyon Zini kont lefet ki kandida bizin deklar kominote lor form kandidatir. Remarke ki li pa pe konteste sistem bestluzer kominal dan Lakur. Lakur Siprem pe re-get kes Konstitisyonel Rezistans an Me 2019 lor sa kestyon la. E Komite Drwa Imin Nasyon Zini finn deza fini prononse ki Leta Morisyin bizin swa fer reform elektoral pu ki nepli met kominote lor form kandidatir, swa kareman re-introdwir resansman kominal. Alor, Jugnauth su sa presyon la. Kominalism danzere Olye sa demars legalist li vinn diminye kominalis, ki ti bi Rezistans, sa finn deklans enn dinamik danzere kot organizasyon kominal pe vinn reklam tu kalite resansman kominal pa zis pu deter minn bestluzer, me plis ki sa, pu servi klasifikasyon kominal dan enn fason pli zeneralize. PMSD finn byin vit vinn reprezantan politik sa muvman kominal danzere la. Rapel ki Duval pandan enn tan ti ena lanbisyon pu vinn Premye Minis. Me, apre ki so kandida pa finn mem reysi tir kosyon dan parsyel Quatre Bornes, Duval finn dezespereman re-amenn PMSD lor enn platform kominal dan enn tantativ pu sap PMSD. Anplis ki vinn defanser bestluzer kominal e reintrodiksyon resansman kominal, li finn osi atak Komisyon Elektoral ek Electoral Boundaries Commission ki organiz sa tigit demokrasi ki ena dan sistem elektoral, dan enn fason danzere pu demokrasi. Pozisyon Travayis Parti Travayist li, li pe opoz reform elektoral MSM-ML e li finn dir reform elektoral bizin pas par eleksyon avan. Alor li pa pu vot li. Obzektivman, sa pozisyon la pa pu zenn enn fitir lalyans ar PMSD. Pozisyon MMM MMM finn dir li pu vot but reform lor deklarasyon avwar. Extre desin Escher Me, omwin ena inpe amandman, li pena lintansyon vot proze reform Jugnauth. Me, nu kone ki sa li pu kapav enn pwin dan enn fitir koz-koze. Alor, mem si Guvernman kone ki so reform pa pu pase, e si li pase li enn zafer vid, li oblize fer sanblan akoz sa presyon depi Lakur ek Komite Drwa Imin. Konklizyon Ala kot sa stratezi iresponsab Rezistans pu zis anpil enn seri ka dan Lakur e al Nasyon Zini finn amenn nu: enn sityasyon ki finn provok dinamik kominal dan kad enn proze reform elektoral ki ena tu sans vinn kadik zis kan pe rant dan lepok pre-elektoral. Telman sityasyon finn vinn danzere kote kominal, ki Kardinal Piat ek osi ansyin Minis Rama Sithanen pe trakase, e pe bizin pran pozisyon kont resansman kominal (e zot osi kont sistem bestluzer). Dayer erezman tu parti meynstriym apar PMSD ki izole, setadir MSM- ML, MMM, PT, MP, zot tu finn pran pozisyon kont resansiman kominal. Purtan kestyon reform elek toral, ti devet uver lokazyon pu amenn deba lor kimanyer pu aprofondi demokrasi: nesesite pu plis puvwar ek kontrol elekter lor eli, lor plis puvwar pu Parlman ki nu elir pu li kapav kontrol Premye Minis ek so Kabine; nesesite enn reform elektoral ki viz plis demokrasi anmemtan ki dekominaliz sistem elektoral. Se sa kalite reform elektoral ki LALIT pe propoze. RL 5

6 REFORM ELEKTORAL 3 demand kle LALIT LALIT finn prepar enn papye ki explik nu propozisyon ek argiman an-detay. (1) Pu donn u enn lide nu propozisyon, nu prezant an grand-liyn 3 demand kle ki form parti nu bann propozisyon pu reform elektoral. Premye Minis bizin elir par depite eli Avan Lindepandans, se Larenn ki ti nom Chief Minister atraver so Guverner Zeneral. (Remarke ki sistem Lerwa-Larenn, li mars par disan, sistem papa-piti, pa par eleksyon. Alor dinasti li enn restan ansyin lepok). Kan an 1992 pei finn vinn Repiblik, finn ranplas Guverner Zeneral par Prezidan Repiblik. Me se tuzur Prezidan ki nom Premye Minis parmi bann depite eli, san ki li byin kler kimanyer li swazir li. LALIT propoze ki kuma fini gayn rezilta eleksyon, Parlman zwenn pu elir Spiyker, e kuma fini elir li, li prezid Lasanble pu elir Premye Minis. Lerla Premye Minis so puvwar li pu klerman sorti depi Lasanble depite eli, pa puvwar ki li ek so Kabine finn erite depi sistem lerwa-larenn. Bizin plis depite eli, parlman ar plis puvwar! Pu ki depite ki elektora elir pu reprezant dimunn dan sak sirkonskripsyon ena plis puvwar vizavi Kabine, bizin ena plis depite e bizin kareman diminye nomb Minis. Kumsa rapor defors ant Minis ek depite sanze dan Parlman. Deza ena Komite Parlmanter kot depite ena rol pu vey depans piblik dan Public Accounts Committee e ena enn Komite Parlmanter pu siperviz ICAC. Bizin ena lezot Komite Parlmanter permanan pu, par ekzanp, siperviz kreasyon anplwa ek rekritman uswa siperviz manyer ki itiliz later pu ki pa detrir later agrikol, betonn li pu vann vila ar milyarder olye servi later pu sekirite alimanter, pu kreasyon anplwa ek pu lozman pu dimunn ki pena. Kumsa an-permanans Premye Minis, so bann Minis ek leres lexekitif, pu oblize vinn rann kont Parlman, Parlman ki konstitiye par depite ki dimunn finn elir dan eleksyon. Setadir, sa pu ranforsi lezislatif par rapor a lexekitif. Deza ena sa system la dan plizyer pei, inklir dan Sena dan USA, e li mars byin. Bizin drwa revok depite! Kan elekter vote dan eleksyon zeneral, nu pe vot pu kandida ki nu swete vinn depite. Savedir nu pe vot pu enn depite pu reprezant nu, dimunn dan so sirkon skripsyon. Parey kuma elekter vot pu enn depite, bizin ena drwa pu revok depite la osi. Dan buku pei, deza ena provizyon pu revokasyon, atraver enn petisyon electoral, reprezantan ki finn eli. Li normal: seki elir reprezantan bizin kapav tir li osi. Kuma li ete aster, enn fwa enn depite finn elir, pena okenn fason pu elekter tir li. Bizin ena reform elektoral ki permet elekter dan sak sirkonskripsyon revok zot re pre zantan dan Parlman si zot zize ki bizin, par petisyon elektoral ant 2 eleksyon zeneral. Sa posibilite revokasyon, samem ki pu dres depite eli. Sa pu permet elekter ena plis kontrol lor depite zot sirkonskripsyon. Sa pu obliz depite rann kont dimunn ki li reprezante dan so sirkonskripsyon e li enn mwayin pu diyl avek problem transfiz. RL (1) U kapav lir li lor nu websayt: newsarticle/2180/lalit-proposals-forelectoral-reform-an-kreol/ uswa dimann manb LALIT avek lekel u gayn Revi enn kopi lor papye. LALIT an AKSYON Reynon dan 50 vilaz Dan dernye 6 mwa, militan LALIT dan tu brans finn organiz reynon Komite Konzwin abitan lamyant brans LALIT landrwa dan enn 50-enn landrwa dan Moris dan kad 2 manifestasyon pu ranplas lakaz lamyant. Aster, ena nuvo striktir pe ne kot pe ena reynon pivo kot dimunn ki interese avek politik LALIT dan enn fason pli zeneral pe zwenn osi byin ki sinpatizan LALIT dan sa landrwa la. Demars vizavi Leta (Biro CAB ek Citizens Support Unit pe kontiyne) par sakenn. De Lasanble Rezyonal Le 2 Novam, ti ena Lasanble LALIT dan Curepipe pu dimunn Lesid, Sant ek Les ek le 4 Novam, ti ena Lasanble LALIT dan Grand Riviere pu dimunn ki res Port Louis, Lenor, Lwes ek Les. Sa 2 Lasanble la ti anime par 6 manb LALIT dan sak Lasanble lor pozisyon LALIT lor Reform Elektoral, 2 Komisyon danket, kes tyon itilizasyon Later ek Lozman, destriksyon later ek anplwa lindistri sikriyer, Diego, langaz Kreol osi byin ki lor politik. Ti ena kestyon ek deba dan tulede Lasanble, e ti fini par zwenn dan ti-grup pu organiz reinyon LALIT dan sak landrwa prezan. Pu plis detay lor sa 2 lasanble la, al lor nu websayt: newsarticle/2185/lalit-regionalassemblies-held/ 6

7 NUVO LALWA REPRESIV ICT Act Amande pu Lepir Guvernman Pravind Jugnauth pretann ki li pa avek bi pu amenn plis represyon ki li finn amand Information and Communication Technologies Act (ICTA, 2001) an Novam Atorne Jeneral Maneesh Gobin finn mem fer enn espes sinema dan so biro pu sey montre ki so sel bi se pu protez dimunn kont predater ubyin buli lor internet. Akord lapolis pli puvwar Me, anfet sa amandman la li vinn dabor donn lapolis tu kalite puvwar lor sak itilizater innternet, e anmemtan li donn Minis Guvern man tu kalite puvwar pu donn lapolis instriksyon azir kont nerport ki itilizater innternet pu rezon politik, par exanp. Li osi permet enn agravasyon sa bann arestasyon e sarz provizwar telman abiziv ki Guvernman Jugnauth deza pe servi. Lefet ki Pravind Jugnauth finn deza sibir sa kalite tretman depi rezim Ramgoolam (kan li ti arete, par exanp, otur so denonsyasyon enn ka kover-ep pu pedofili, kan li ti dan lopozisyon) li pa enn pretex. Okontrer, li ti oredi ed li pu konpran danze sa kalite lalwa la sarye. LALIT rekonet ki ena enn grav problem predater ek buli lor innternet. Nu osi rekonet ki lor innternet ena problem politik, kot par exanp kapav enn lazans reysi kree bann ti-bul realite dan enn seksyon popilasyon lor rezo sosyal atraver siblaz bann grup spesifik, kot dimunn ladan ariv krwar tu dimunn pe dir tel ubyin tel zafer, kan anfet 50% dimunn pa mem kone ki sa kalite pwin la pe met an-avan. Sa asontur ule dir ki li posib ki personn pa reponn sa bann pwin la, mem si zot bann insanite konpletman invante, parski zot pa okuran ki sa pe sirkile lor rezo sosyal. Alor, li enn veritab problem. Li kapav amenn lamonte fasism. Li kapav provok tu kalite bagar. Deontolozi kuma lapres? Sosyete pu bizin aprann kimanyer diyl ar sa bann nuvo danze la. Sa pu parey kuma lapres ekrit, lor 200 an, finn devlop so deontolozi debaz: Proprieter ek redakter pran responsabilite seki li fane dan so zurnal. Mem si enn manb piblik servi enn sedonim lor enn lagazet, fode redakter ek proprieter kone kisannla sa. E zot tuzur pran responsabilite pu sa konteni la. Kan zot medya fann enn zafer, ondire zot-mem zot pe pran sarz pu konteni. Alor, lapres bizin chek so surs, e re-cheke, avan li fann kit linformasyon. Sinon, li, antan ki dimunn ki fer larzan, e ogmant so puvwar, atraver sa medya lapres la, li riske sanksyon legal. Klerman bann Mark Zuckerberg ek lezot gran, gran antrepener bizin, pareyman, pran zot res ponsab ilite pu seki zot permet sirkile dan zot rezo lor lekel zot vinn milyarder responsabilite mo r al ek responsabilite legal. Ziska ler, zot pe zwe mor. Zot deontolozi tro feb. Kan ena prob lem grav, zot lev zepol. Opizale, zot dimann exkiz. Me, Linyon Lerop inn kumans reflesi lor la. Devwar patron rezo sosyal Alor Guvernman ti bizin prezant proprieter ek zeran rezo sosyal enn seri propozisyon pu zot gard enn kontrol sosyal ki swiv tradisyon deontolozik lapres ekrit dan so pli bon form. Me, sertennman li pa pu ede si Guvernman fer kuma Guvernman MSM-ML finn fer. Li finn vinn avek enn amandman ICTA ki donn lapolis enn ta puvwar anplis, e sa li ena danze adisyonel kan nu kone lapolis reazir byin vit su presyon Pravind Kumar Jugnauth ubyin so bann zom kuma Soodhun. E, Pravind Jugnauth byin kone sak deli adisyonel ki u azute lor Kod Kriminel, li donn lapolis enn puvwar adisyonel lor sak dimunn ki viv dan pei. Anu get sa 4 amandman dan ICTA, setadir lalwa ki guvern teleko minikasyon. Nu get li kuma li ti ete; nu rey seki amandman la finn reye, nu azut nuvo but an italik. Premye Amandman ICTA Seksyon 46. Nerport kisannla pu komet enn ofans si (ga) servi lekipman telekominikasyon pu avoy, livre ubyin montre enn mesaz ki obsenn, indesan, abiziv, menasan, fos ubyin kuyoner, ubyin ki ena buku sans provok detres ubyin anxyete ki ena buku sans provok, ubyin ki anfet MANIPILASYON par REKLAM PIBLISITE Anfet problem manipilasyon par rezo sosyal, li vinn grefe lor enn problem ki finn existe depi ki sistem kapitalist kumans vann bann prodwi atraver manipilasyon ek tu kalite mansonz e suzantand mansonzer. Sa li kree buku difikilte pu nu diyl ar tu sa vole nuvo problem ar danze rezo sosyal. Ondire nu deza telman abitye avek reklam peyan ki kuyonn nu. Reklam peyan suvan provok agasman, santiman ki u inkomode, santiman detres ubyin anxyete kuma amandman ICTA dir. Mazinn tu sa reklam ki montre fam kuma idyo, montre dimunn ki pa servi deodoran kuma repignan, montre dimunn pe gayn laliberte ar enn sinp bwason gazez, e lefe iritasyon tu sa konteni ki repete ad nauseum lor radyo ek televizyon. Pu enn analiz lor rol reklam, get lartik klasik Advertising: The Magic System par Raymond Williams lor: Tu problem ki li idantifye zot anplifye ar sa manipilasyon lor rezo sosyal 7

8 provok, agasman, imilyasyon, santi man ki u inkomode, sibir det res ubyin anxyete pu nerport kisannla;. Sa premye amandman la, li pa ti pu tro danzere komtel si li ti kuma Minis Gobin finn pretann, setadir fode mesaz la li deza ob senn, indesan, abiziv, menasan, fos ubyin kuyoner, plis li ena sans provok agasman etc. Me, li pa kumsa dan dezyem amandman la. E asterla, nu vinn ar amandman kareman danzere: Dezyem Amandman ICTA Seksyon 46 (h) servi, dan fason ot ki seki spesifye dan paragraf (ga), enn servis linformasyon ek kominikasyon, inklir telekominikasyon,. ubyin (ii) [avek bi provok agasman, inkomod kikenn ubyin provok anxiete dan li]; ki ena buku sans provok ubyin anfet pro vok agasman, imilyasyon, inkomodman, detres ubyin anxyete pu sa dimunn la; Sa amandman la li byin danzere pu 2 rezon. Dabor li kareman sibzektiv. Si kikenn santi li agase par kiksoz u finn ekrir ubyin dir, ubyin li inkomode, u kapav kupab enn ofans. Li pa bon ditu. Kimanyer u kone ki sa pu agas li. Remarke ki avan lalwa ti dir u bizin ena bi, setadir li u lintansyon pu fer sa ditor la, tandi ki asterla li zis kan sa lefe arive. Ondire u kapav provok sa agasman la par erer, ubyin par linnyorans ki sa kapav agas kikenn. E li pa neseser, kuma pu premye amandman la, ki sa komanter ki u finn fer li obsenn, indesan, abiziv, menasan, fos ubyin kuyoner. Trwazyem amandman ICTA Trwazyem finn azut enn nuvo kloz, nuvo suseksyon (ha). Si u servi enn servis informasyon ek kominikasyon, inklir telekominikasyon, pu pran idantite kikenn, ubyin servi enn lot fason pran idantite enn lot, kot sa aksyon la pu fer sa dimunn la sibir agasman, imilyasyon, inkomod li, ubyin fer li sibir detres ubyin anxyete; Sannla osi, pa tro danzere parski fode u fini pran kikenn so nom, so idantite, servi li. Extre desin Picasso Katriyem Amandman ICTA Pu tu sa ofans, inklir seki pli danzere la, anplas riske 5 an prizon kuma lalwa ti dir avan, asterla riske 10 an prizon. Politisyin o-puvwar Me, kuma nu finn dir, li seki lapolis kapav fer ar sa lalwa la ki grav. E sa li byin avan li vinn kot biro DPP, ubyin dan Lakur ubyin ki u travers enn prose, truve kupab non-kupab. Li seki politisyin opuvwar dir lapolis fer ar sa lalwa la ki grav. Alor, anplas Guvernman rezud problem ki nu kone ena, setadir manyer ki ena proprieter ek zeran enn nuvo form medya, an okirans rezo sosyal, ki bizin devlop enn deontolozi apropriye, Guvernman finn al anpir sityasyon, azut represyon lor tu sa abi ki derule la. Get kimanyer abi finn deza arive. Enn exper sofwer kompyuter, Ish Sookhun ti arete an Zanvye 2016 su lalwa bayon Prevention of Terrorism Act (enn lot lalwa ki pret li pu abi), e lapolis ti gard li ferme 10 zur. Lerla fek la an 2018, DPP finn rey tu sarz kont li. Li ti enn fos sarz depi premye zur. Enn lot ka ti arrive. Mm ek M Ruhomally ti ferme an Fevriye 2016 akoz ex-minis Soodhun ti dir zot finn sher enn memo ki dir Minis la dwa enn klinik prive larzan, ki anfet li ti dwa. Zot osi, zot ti arete, ferme. E zot finn ankor enn fwa gayn problem ar gard an Oktob Ondire li paret klerman enn asarnnman politik kont zot. Ansyin Atorne Jeneral, Yatin Varma pe amenn enn chalennj konstitisyonel kont sa amandman ICTA. Li ena buku sans gayn so ka. Anmemtan, ena komanter pe dir, avek rezon, ki amandman al ankont langazman Moris finn pran su International Convention on Civil and Political Rights, ki Moris finn aksepte kuma baynding.... LC ek kudme SB ICTA AMENDMENT Original in English Any person who (ga) uses telecommunication equipment to send, deliver or show a message which is obscene, indecent, abusive, threatening, false or misleading, [or is likely to cause distress or anxiety] which is likely to cause or causes[s] annoyance, humiliation, inconvenience, distress or anxiety to any person; (h) uses, in any manner other than that specified in paragraph (ga), an information and communication service, including telecommunication service, or (ii) [for the purpose of causing annoyance, inconvenience or needless anxiety to any person]; which is likely to cause or causes annoynace, humiliation, inconvenience, distress or anxiety to that person; And add: (ha) uses an information and communication service, including telecommunication service, to impersonate, or by any oter means impersonates, another person which is likely to or causes annoyance, humilation, inconvenience, distress or anxiety to that person; 8

9 NUVO PROBLEM GRAV POZE PAR REZO SOSYAL Ena enn seri nuvo problem ki vinn aparet avek rezo sosyal. Kuma nu finn dir dan lartik Nuvo Lalwa Represiv: ICT Act Amande pu Lepir, lapres ekrit finn devlop enn deontolozi ase avanse lor so listwar 200 an. Proprieter ek redakter, zot pran responsabilite pu konteni ki sirkile lor zot medya. Me, li pa parey pu nuvo rezo sosyal. Enn surs problem ar enn ta rezo sosyal kuma Facebook, Twitter, Whatsap ek lezot, se lefet ki buku dimunn kasyet deryer anonima, ekrir nerport kwa. Seki grav se proprieter kuma Mark Zuckerberg li fer par milyar dolar sanki so rezo sosyal pran okenn traka ki ditor sa kapav fer. Mesaz ki li pe fane lor so rezo sosyal, li kapav akseler ubyin mem provok bagar, li merd. Li kapav met opuvwar tu kalite diktater, li merd. Li kapav fer zanfan, par milye, sibir depresyon, li merd. Dabor, pena kontrol sosyal lor la, ziska ler. Nu, lamas dimunn, nu pa pe reysi tini bann Mark Zuckerberg responsab. E nu pena defans kont rezo sosyal, ziska ler, nonpli. Alor, li enn later mu pu predater ek buli. Anplis problem ki dimunn pe kasyet deryer fos idantite, ena enn lot problem. Ena enn ta bot (espes robo) ki non-imin, ki pretann zot anfet imin avek enn kont Facebook ubyin Twitter, e ki ena kapasite pu otomatikman zener mesaz ubyin Tweet, setadir propaz sertin lide ubyin fos nuvel, atraver par santenn ubyin par milye lezot fos nom. Zot fer paret ki zot buku individi ki pe fer kanpayn atraver pretann zot enn fidel sa lide la. Sa, li agrav problem predater ek buli pa zis li anonim, me tu sa larme bann ataker vyolan, zot pa mem existe. Li vinn enn form terorism par seki paret enn band dimunn (selman zot pa existe). Bann bot zis la pu infliyans ubyin teroriz dimunn, swa individyelman, swa kuma enn grup. (Pu vann prodwi, ubyin sirkil listeri ek fos nuvel.) E sa amenn nu ziska enn lot problem. Problem politik. Ena omwin 3 problem diferan, kote politik: Desin skilptir Picasso Vites kree listeri 1. Ena promosyon an-vrak tu kalite kuran lide ki lerla rekree nuvo mesaz par duzenn, mem santenn, mem milye. Kumsa, kapav gayn enn kuran politik kominal (dan enn langaz ki proprieter ek zeran rezo sosyal la pa mem konpran) ki fane byin vit. Sa finn arive dan Birmani (get anba). Regrup dimunn pu gayn data 2. Ena kapasite amenn dimunn ansam pu espyonaz, osi. Li kapav espyonaz komersyal, kuma Google ti fer atraver so Executive Manager notwar, Waed Ghonin, ki ti anons Printan Arab dan Tahir Square lor rezo sosyal avek bi pu ramas otan kontak innternet ki posib pu ranforsi databeys Google. (Get nu lartik: en/newsarticle/1273/lalit-lor-sizegrup-wanted youngsters/) Li finn dimann exkiz apre. Me, tro tar. Enn revolisyon finn eklate tro boner pu defann limem, e nu finn fini avek enn reyn militer kuma ena Lezip zordi. CIA, li osi, li ena azan peye ki kontrol bot pu atir e vey par santenn Facebooker, ubyin lezot itilizater innternet. 9 Kree enn sekt separe 3. Li osi arive ki enn lazans kuma Cambridge Analytica, anesanz pu larzan, li kapav dan enn fason sible bombard mem-mem grup dimunn ki zot finn arive kone sansib a zot propagann mem konpletman fos, mem danzere atraver bann algorit ubyin formil ki zot servi. Sa finn, par exanp, kontribiye pu amenn Trump opuvwar. Steve Banon, avek finansman Koch Brothers, finn lwe Cambridge Analytica ki finn truve ki dan sertin lavil tradisyonelman Demokrat, me kot finn ena buku lisansiman dan lindistri lasye ek loto, zot propagann anti-hilary Clinton pe pran. Lerla, zot konsantre laba. Ar enn ta mansonz. E lezot dimunn dan Lamerik pa mem kone ki ena sa propagann. Sa kalite propagann sible, li finn azut pwa dan kanpayn dextrem drwat anfaver Brexit lor baz zenofobi. Li finn osi propilse Jair Bolsonaro, enn fasist byin trakasan, opuvwar dan Brezil. Kleran bann kapitalist ki proprieter rezo sosyal, e ki fer par milyar dolar profi atraver vann data lor nu ar lezot konpayni prive, pankor met anplas enn sistem pu anpes servi zot zuti dan enn fason abiziv ubyin danzere. Zot ena enpe sa kalite sistem deza, me li defektye. Alor, sa bann kapitalist la pe tuzur kontiyne fer ditor san bizin rannkont lasosyete. Zot ena impinite ki zame enn redakter lagazet benefisye. Facebook, Twitter, etc servi tu kalite algorit, pa zis pu propaz mesaz vit-vit pu akseler zot profi (ki zot gayne depi nu data, enn kote, e depi nu travay ki nu fer gratis pu zot, lot kote) me zot osi servi sa bann algorit la pu monitor konteni. Me, fode zot anplway dimunn dan sak pei, ki konpran e langaz ki itilize laba, e konpran kontex laba. Proprieter rezo sosyal napa fer sa ase. Li tro rod maximiz so

10 profi. E li osi bizin anplway imin ki viz konteni, kan fini selekte ar algoritm seki probableman danzere ubyin konpletman fos. E se sa bann dimunn la ki anfet monitor mesaz kont seki abiziv ubyin danzere. Me, zot pa finn vreman investi ase ladan nonpli. Zot pa pran ase dimunn pu travay. Zot tro gurma profi. Extre desin Georges.Grosz Par exanp, zenosid kont Rohingya dan Myanmar (Birmani) finn akselere anparti atraver Facebook. Laba Facebook ekivo innternet an-antye. Me konpayni Facebook pa ti ena okenn okenn anplwaye laba. E komye itilizater ena dan Myanmar? Ena 18 milyon Facebooker laba. Alor Facebook pe ramas data lor zot, pe fer zot tu travay gratis pu li anplis, e li ti tro krab pu mem pran enn sel travayer laba. So program an langaz Birmann pa ti mem ena enn fason raport mesaz ki fann la-enn rasyal, hate speech, ziska fek la. Alor, la-enn rasyal ti pe fane libreman parmi dimunn dan Myanmar kont kominote minoriter, Rohingya. Facebook ti ena zis 60 dimunn ki konpran langaz Birmann pe cheke, e zot pa ti dan Myanmar. E sa, pu 18,000,000 itilizater ki pe forward e re-forward tu kalite fos koze pu fann listeri kominal. Kote Twitter, deza ena prev ki zot finn anfet kree lespas, e desid pu gard lespas intansyonelman, pu grup Neo-Nazi arsel e buli dimunn, e fann zot propagann. Zot inklir sa free speech. Alor, ler inn vini pu lamas dimunn exziz ki bann Leta exziz enn deontolozi siperyer depi sa bann proprieter rezo sosyal milyarder la. Lalit an Aksyon Konplint Ombudsman: Rapor piblik vinn sekre Sa fer plizyer mwa ki manb LALIT pe sey gayn enn rapor ofisyel lor lamyant ki ti prepare par enn Konseye peye par Commonwealth apel John Addison an Sa rapor la ti rann piblik par Kabine Minis an Fonksyoner Minister Lasante dir zot ena enn kopi me Sekreter Permanan Minister pe blok li. Alor LALIT finn met konplint Ombudsman kumkwa guvernman pe gard sekre enn rapor ki finn rann piblik. Li pe fer enn lanket lor la. Konferans-depres Le 15 Novam, LALIT ti organiz konferans-depres lor lamyant ek lozman dan Grand Rivyer. Li ti premye konferans-depres ki LALIT ti fer apre gran manifestasyon pu ranplas lakaz lamyant ki ti fer le 5 Oktob. Ladan LALIT ti komant guvernman so repons apre manifestasyon, seki pe arive antretan ek demand LALIT lor kestyon lozman. Ram Seegobin ti osi denons amandman a ICT Act dan sa konferans-depres la. Zis ION News ek Le Mauricien ti prezan. Leres lapres ki abitye rutinnman kuver konferans-depres tu parti sak semenn, ti absan, inklir MBC ki sipoze reflet tu diferan lopinyon politik. Kozri lor lozman ek itilizasyon later Lor nom LALIT, Alain Ah-Vee ti koze dan enn werksop organize par Mauritius Society Renewal, Liniversite Moris ek ONG Institute for Social Development and Peace dan Liniversite Moris lor itilizasyon later ek lozman. Enn 50-enn dimunn prezan ti byin apresye analiz ek demand LALIT lor kestyon later, e finn rezwenn LALIT pu denons definisyon Statistik ofisyel ki definir propriyeter lakaz kuma enn dimunn ki pa pey lokasyon. INFO INFO INFO INFO Prosenn Fim Klib Prosenn fim apel The Jersey Affair (osi koni kuma Beast) li premye fim long metraz ekrir e dirize par Michael Pearce ki anfet sorti Jersey. Li enn listwar lamur, me ki inklir enn laspe efreyan. Ladan ena Jessie Buckley enn zenn fam ki sove depi enn lakaz vyolan. Li rankontre enn zom, Johnny Flynn... Kontakte dimunn dan LPT pu detay. Songs & Poems -- 7yem Edisyon Ledikasyon pu Travayer pe fer lansman enn 7yem edisyon enn seri poem ek sante byin popiler ki Playgroup ti servi, re-servi. Veye pu lansman iminan. Collection Immedia Sa semenn la Immedia pe lans so Collection Maurice ki regrup zistwar an Kreol, Angle, Franse sak lane. Li enn travay inportan pu literatir Moris. Expozisyon Picasso organize par Emmanuel Richon Atraver marsan tablo ki ti ne Pamplemousses apel Steve Sowamy, Blue Penny Museum pe reysi mont enn expozisyon Picasso dan Moris. Li rezilta travay Emmanuel Richon, ki ti met lanfaz lor lyin Picasso avek Losean Indyin, parski so premye marsan tablo, ki dekuver Picasso ti apel Ambroise Vollard, enn Reynone. Uver ziska 15 Zanvye. Lantre gratis. Pa manke. 10

11 PEI LA TUZUR TASE AR ENN LINDISTRI KANN DAN LERAL? Konfli ti-planter v/s tablisman -- dan ki lintere? Depi avan Lindepandans, klas kapitalist reysi reyne mem li enn klas ki enn infim minorite. Li reysi fer sa atraver enn blok istorik milti-klas otur kann ek disik. Zordi, kan pri disik pe degringole, kan tablisman pe al bankrut, ki nu truve? Nu truve ki Guvernman pe sap tablisman ankor enn fwa. E kimanyer li reysi fer enn tel zafer? Natirelman, li pretann li pe ed ti-planter kann. E tuzur Leta pe kontiyn simant enn lindistri kann ek disik dan leral. Tuzur Leta pe fer lepep peye pu sa. E pe permet tablisman bayant later pei. Sa bizin arete. Amezir kriz dan lindistri kann ek disik pe anpire, konfli ant ti-planter, enn kote, ek patron disik, lot kote, pe pran enn nuvo dimansyon avek skandal Sugar Insurance Fund Board (SIFB). Dapre enn rapor ki finn liyk a lapres, tablisman Bel Ombre finn pey mwins premyum lasirans a SIFB swit a enn manipilasyon sif rekolt. Anmemtan, ena akizasyon ki SIFB finn manipil sif rekolt 2017 pu montre ki pa finn ena bes dan rekolt dan Factory Area OMNICANE, donk 2017 pa deklare kuma enn Event Year. SIFB deklar enn lane Event Year, kan mwayenn rekolt dan enn Factory Area mwins ki 83% pu rezon kuma siklonn, inondasyon ek lasesres. Guvernman finn met enn Fact Finding Committee pu gete dan ki kondisyon sa bann manipilasyon sif finn fer e pu sitiye reponsabilite onivo SIFB. Avan sa skandal SIFB eklate, tiplanter kann ti pe deza mobilize e pe revandik ki pey zot direkteman lor tonaz kann, pa lor bann sif baze lor extraksyon disik. Zistifikasyon ti-planter seki patron tablisman pe tir maximem benefis ar kann kot bann derive kuma bagas pe servi pu elektrisite, melas pu fabrik lalkol ek vineg, me ti-planter pa gayn sa reveni valer azute. Enn parmi port-parol ti-planter kann, Pradeep Jeeha, enn ex- MMM, finn dir ki sa lane la, patron tablisman finn tap pli gro par dan lamone ki guvernman finn done a sa sekter la. Li finn donn legzanp dan enn lartik Mauritius Times 15 Oktob 2018, kot swit a rekomandasyon Joint Technical Committee (JTC), gu v ern man finn alwe grant dan dife ran form ekivalan a Rs 1.4 milyar. Pre Rs 1 milyar finn al fini dan pos enn duzenn patron tablisman ek gro planter. Lamas dimunn ki li gayne ladan, apart gard tu later pei tase dan kann e fer nu pey pu sibvansyon masif la. Klerman sa konfli ant lintere ti-planter ek lintere tablisman pe fer tuzur andan dan lozik pu monopliz tu later agrikol avek plantasyon kann, mem li enn sekter dan leral. Lager la konsern kuma pu departaz reveni sa lindistri e partaz sibvansyon ki zot gayne depi fon piblik. Anplis ki grant ki patron tablisman gayne kuma tu planter kann, patron tablisman usi gayn gro exanpsyon tax pu zot proze imobilye. Ek azute ar sa ena lezot fasilite ki guvernman ofer kuma konstriksyon sime pu valer Rs 650 milyon rupi dan karo kann OMNICANE ek sime St Julien dan karo kann ALTEO pu enn valer Rs 300 milyon. Avek sa bann sime la, enn sel kut valer sa bann later ki truv de kote sime finn gayn bann valer astronomik. Jackpot ankor pu patron tablisman. Travayer ek dimunn mizer ki pe pey fre pu tu depans ki guverman pe fer pu gard sa sekter la vivan 11 atraver TVA ek lezot tax. Kote politik, sa konfli istorik ant ti-planter ek tablisman finn vinn expoz aliynman guvernman MSM/ML ki pu rezon elektoralist sutenir ti-planter dan dis kur me dan lapratik pe plito favoriz patron tablisman ar zot bann mezir. E li promuvwar kontiynasyon monopol kann lor later. Kote Parti Travayis, Navin Ramgoolam pe rant dan sa konfli ti-planter v/s tablisman e pe anons ki, si li vinn opuvwar, li pu fer ti-planter vinn propriyeter Independent Power Producer (IPP) ki fer elektrisite. Ondire enn lot versyon so program demagozik pu sanse demokratiz lekonomi dan kontex eleksyon ki pe vini. Ki li guvernman, ki li lopozisyon, zot ankor tase dan kann ek disik parey kuma patron tablisman. Dan LALIT nu dir ki veritab devlopman se kan pe servi resurs later ek lamer pu devlop sekter prodiksyon ki pu asir kreasyon lanplwa e asir sekirite alimanter. Later ek lamer bizin servi pu plant manze, pu devlop lindistri lapes ek lindistri agroalimanter pu konsomasyon lokal ek exportasyon. Later usi bizin servi pu asire ki ena lozman pu tu dimunn. Bizin sirtu pans andeor kann ek disik e pu enn kontrol demokratik par lamas dimunn lor itilizasyon later e lamer. RK

12 Kanpayn LALIT lpu Guvernman Ranplas Lakaz Lamyant Pandan plizir mwa militan LALIT finn organiz e anim renyon dan pre 50 site antye Moris, kot ena lakaz lamyant. Sa travay la finn debus lor 2 gran manifestasyon ki finn mobiliz antu enn milye abitan lakaz lamyant ki finn al depoz enn let Premye Minis pu dimann guvernman demoli e ranplas sa bann lakaz danzere la. Guvernman ti pe zwe mor me kan abitan lakaz lamyant inn dibute e finn desann lor lari dan Port Louis li nn oblize reazir. Iresponsab ek pa serye Mem zur dezyem manifestasyon, Minis Sinatambou finn vinn deklare an piblik ki guvernman pu demoli lakaz lamyant, pu debaras tu pano lamyant; ki ena larzan pu demoli 300 lakaz lor 3 an; kumkwa seki kalifye pu NEF pu benefisye sa plan ranplas lakaz lamyant; pu lezot dimunn Guvernman pankor kone ki li pe ofer; li finn dimann tu abitan lakaz lamyant pu al met enn lantre CSU. Sa deklarasyon Sinatanbou li iresponsab ek pa serye. Si guvernman pu demoli 100 lakaz par an, lor sa ritm la li pu pran 20 an pu fini ar 2,000 lakaz. Guvernman dir li pa kapav ran plas tu sa lakaz toxik la me selman li finn donn par milyar Rupi pu tablisman fer lotorut e ofer zot gro konsesyon pu vann vila de lix ar milyarder. Sinatambou pa finn dir kot-sa li pu kumans demoli e kimanyer li pu prosede. Li koz fasilite NEF kan li byin kone ki guvernman finn bes so baz pu dimunn elizib si zot reveni mwains ki Rs 2,900 par dimunn, parla. E guvernman pa dir kimanyer Guvernman pu fer kote lezot dimunn ki pe res dan lakaz lamyant. Ki finn ariv so plan danvergir dezamiantaz ki li anonse dan so kominike an 2015? Sa travay LALIT finn permet buku abitan lakaz lamyant konpran kimanyer met presyon lor guvernman pu truv solisyon zot problem. Me kan pe rod solisyon problem lakaz lamyant li neseser get li dan kad pli larz pu gayn sutyin plis dimunn. Lyin lozman er travay Nu bizin lye li ar kriz lozman e osi problem lanplwa ki afekte deplizanpli buku dimunn. E sirtu nu bizin azir plis politikman, pu konfront guvernman so politik ekonomik e so stratezi devlopman. 2 gran lasanble Se pu sa rezon la ki LALIT finn organiz 2 lasanble rezyonal dan Kirpip ek Gran Rivyer Nor Wes pu get zisteman kimanyer batir enn muvman pu get tusa problem la. Dan Kirpip ti ena pre 30 dimunn prezan depi plizir landrwa dan Lesid, Sant, Les ek enn 40 dimunn ti vinn GRNW sorti depi Lenor, Port Lwi, Lwes. Dan tulede renyon nu finn pas anrevi sityasyon politik, nu finn analiz lefe Komisyon Danket lor Ladrog ek lor Ex-Prezidan Repiblik, deba lor reform elektoral, problem lanplwa, kriz dan lindistri sikriyer, kanpayn LALIT lor Chagos ek Diego. Nu finn osi koz lor lamyant me dan kad pli larz kestyon kontrol lor later ek kriz lozman. Demand fas-a lakaz lamyant Lor problem lozman ek lamyant LALIT pe fer plizir demand: - Bizin uver enn rezis nasyonal pu tu dimunn dan problem lozman. - GM bizin respekte so parol, fer seki li finn anonse dan so kominike 2015 setadir, demoli, debaras ek ranplas lakaz lamyant. - GM bizin respekte rapor Ombuds personn pu Zanfan ki finn dir bizin demoli lakaz lamyant. - Bizin ena enn program travay pu sak site, anonse ki lakaz, dan ki lari pe demoli. - Dan sak biro CAB bizin met enn zur pu fer swivi sa program la. - Bizin enn skrining lasante pu kone si dimunn dan lakaz lamyant pena problem respiratwar. - Bizin rann piblik ek aksesib tutswit Rapor Adison. LALIT finn fer tu kalite demars vizavi, minister Lasante pu gayn kopi sa Rapor la ki sipozeman piblik. Me san sikse. Alafin Nu finn mem sonn M. John Adison, ki finn dir li soke ankor ena dimunn pe res dan lakaz lamyant. Alafin LALIT finn bizin fer enn konplint kot Ombudsman. Sa montre nesesite enn Freedom of Information Act. Sa travay lor lamyant pe expoz debandad guvernman MSM- ML ek so Leta ki inkapab rezud enn problem lasante piblik. Li osi montre kimanyer sityasyon lozman finn degrade e zordi dimunn ki dan problem lozman dan enn sityasyon dirzans ki nesesit bann mezir dirzans, enn plan nasyonal pu lozman sosyal ek kreasyon lanplwa stab. Guvernman bizin aret met dimunn dan enn sityasyon intenab. Kimanyer li kapav inn vann lakaz parey kuma ninport ki komodite ar dimunn, fer dimunn fer andete pu plizir banane, e anmemtan ankuraz travay batbate ek preker? E dan ka lamyant, li finn vann enn prodwi defektye. AA 12

13 Jabaljas ek Bulbak Jabaljas: To kone, Bulbak, depi inpe letan mo pe tann koz buku lor MBS. Bulbak: Kot to pe tann sa, Jabaljas: anba labutik? Jabaljas: Ki anba labutik? Dan biltin nuvel, lor bann senn televizyon internasyonal. Bulbak: Abon! Mo pa ti kone to swiv nuvel internasyonal. Jabaljas: To ti krwar mo zis get figir Pravin Kumar lor nu MBC. Zisteman, sa mem ki mo pa pe tro konpran: mo ti abitye tann mo bann tonton koz MBS. Mo ti krwar sa mem Mauritius Broadcasting Service lontan ki aster finn vinn MBC. Bulbak: To pe fer fos rut, Jabaljas: sa MBS ki to pe tande lor nuvel internasyonal, se pa nu ansyen MBS ki finn vinn MBC. Zot pe koz Mohammad Bin Salman, Prins Eritye da Larabi Saudit. Jabaljas: Abe pa limem ki gran kamarad nu ansyen Minis Lozman Soodhun. Bulbak: Limem sa: Soodhun ek Salman, sa ti kuma kalsonsimiz. Nu ansyen Minis Lozman ti byen fyer ki li frekant bann Prins: dayer ti mem ena dimunn ki ti apel Soodhun : Minis Prins! Jabaljas: La to pe rod rann mwa bufon. Abe sa Prins Salman, kifer li lor nuvel internasyonal buku kumsa? Bulbak: To kone ena enn zurnalist Arab ki finn asasine dan Latirki: abe laplipar dimunn panse ki Prins Salman implike direkteman dan sa kes la. Jabaljas: Be okenn zurnalist isi pa finn al dimann ex-minis Soodhun ki li panse lor sa kes la. Apre tu, kuma to finn dir: zot kuma kalson-simiz, ek mem ki li nepli Minis, Soodhun ankor paret al Larabi Saudit pu enn wi, pu enn non. Bulbak: To kone, Jabaljas, Soodhun, li pa ti zis Minis Lozman: dan lepase li finn mem pran pozisyon diplomatik anfaver Larabi Saudit, san konsilte Minis Zafer Etranzer ubyen mem Premye Minis. Jabaljas: Abe Premye Minis pa finn pran okenn sanksyon kont li pu enn zafer osi grav? Bulbak: Pa bliye, Jabaljas, Soodhun li Prezidan MSM, e kapav et li ti ena proteksyon Prins Salman, a lepok. To pa rapel, enn fwa Soodhun ti return Moris dan enn Jet prive ki Prins Salman ti met a so dispozisyon: to mazine, enn avyon pu li tusel. Jabaljas: OK, mo konpran tusa, abe ki manyer to explike kifer mem ek tu sa proteksyon la, Soodhun finn perdi so Minister Lozman. Bulbak: To gayn rezon poz sa kestyon la: mo sipoze Soodhun finn akimil telman gaf, ki finalman li finn bizin ale. Me sirtu, seki pli grav se ki enn dimunn kumsa, li ankor Prezidan MSM, setadir prezidan parti bann Jugnauth. PARLMAN Stennding Orderz an Kreol Ledikasyon pu Travayer finn tradir Stennding Orderz Lasanble Nasyonal an Kreol e finn avoy li Spiker, Ms. Maya Hanoomanjee. Sa tradiksyon la rezilta travay 6 mwa enn lekip kamarad dan LPT. Li enn risponns a deklarasyon Premye Minis dan Parlman le 27 Mars 2018 ek le 18 Avril 2017, swit a kestyon depite Rajesh Bhagwan ek depite Alan Ganoo lor introdiksyon Kreol dan Parlman. Premye Minis ti dir tulede fwa ki langaz Kreol pu introdwir dan Parlman kan tu bann kondisyon neseser pu reini. Li ti osi mansyone ki ena sertin amenazman teknik pu fer avan. Sa tradiksyon la pe rezud enn sa kalite kestyon teknik la. LPT finn osi avoy sa tradiksyon la plizir depite ek ex-depite Lasanble Nasyonal. Kan LPT finn avoy Spiyker, li finn reponn ki li pe pran sa an konsiderasyon. AA MLF: Victor Glover bizin demisyone! Muvman Liberasyon Fam finn denons komanter anti-fam Sir Victor Glover, ki pe prezid Komisyon Puvwar an Gras. Kan li pe komant lor kifer Komisyon finn grasye enn vyoler kondane, li finn dir La question à poser est de savoir si la personne était consentante. Lakur fini truv bug la kupab. Anplis li finn konfese an ekri ar papa tifi miner ki ti victim. Alor, ki Ziz la pe rabase? Li kontiyne: Dans 95 % des cas, après l acte, la victime se demande ce qu elle a fait. Qu estce que les gens vont dire? Elle va alors voir la police pour dire qu elle a été violée, alors que strictement parlant, elle n a pas été violée. (Site depi L Express, 27 October, 2018). 13

14 RADIATION SAFETY & NUCLEAR SECURITY ACT VOTE DAN PARLMAN Baz Militer Diego Garcia Plann Deryer Nuvo Lalwa Kestyon zarm nikleer lor baz militer Amerikin lor Diego Garcia ek kestyon navir deger rant dan larad Repiblik Moris finn revinn lor azanda an mwa Novam. LALIT pe swiv sa dosye la depre. Li montre lyin ant tu diferan lalit partu dan lemond kont militarism. Nuvo lalwa ti vote le 9 Novam sa lane la dan Parlman.The Radiation Safety and Nuclear Security Act pe vinn ranplas Radiation Protection Act Bi sa nuvo lalwa se pu fer Leta Moris so lalwa respekte langazman ki li finn pran kan li finn siyn plizyer trete ek konvansyon internasyonal lor kestyon nikleer. Moris inn vinn manb International Atomic Energy Agency (IAEA) an An 1996, Leta Moris ansam, avek 40 pei Afrikin, siyn ek ratifye African Nuclear Weapons Free Zone Treaty ki usi apel Trete Pelindaba. Sa Trete-la viz pu etablir enn Lafrik Libere depi Zarm Nikleer. Le 9 Novam sa lane la, kan Minis Ivan Collendavelloo introdir proze lalwa divan Parlman, li fer referans ar Trete Pelindaba. Ala ki li dir: under this Treaty, the use, manufacture, storage, stockpiling, acquisition, testing, possession, control or stationing of nuclear explosive devices is prohibited and so is the dumping of radioactive waste in the African zone. Li usi detay ki ete Africa nuclear-weapon-free zone means the territory of the continent of Africa, island states that are members of OAU, and all islands considered by the Organization of African Unity in its resolutions to be part of Africa; Territory means the land territory, internal waters, territorial seas and archipelagic waters and the airspace above them as well as the seabed and subsoil beneath. E, Minis I. Collendavelloo explike ki The African Nuclear- Weapon-Free Zone (ANWFZ) covers the entire African continent as well as several islands, which include: Agalega Islands, Cargados Carajos, Chagos Archipelago - Diego Garcia, Comoros, Madagascar, Mauritius, Mayotte, Reunion, Rodrigues, Seychelles, Tromelin Island, and many others. Trete Pelindaba, li interdi prezans, stokaz, asanblaz, akizisyon ubyin itilizasyon zarm nikleer lor kontinan Lafrik antye e sa inklir Repiblik Moris, inklir Chagos Diego Garcia. Nu etone pu tann Minis I. Collendavelloo dir li pa pu fer okenn komanter ki kapav ena lyin avek ka pennding divan International Court of Justice (ICJ) (ICJ, Lakur Nasyon Zini pu pronons so lopinyon,lor ilegalite demantelman Chagos par Leta Britanik avan Lindepandans Moris an 1968 ek derasinnman Lepep Chagosyin, otur Avril 2019.) Setadir li pa pu koz lor lokipasyon militer ilegal Diego Garcia par Larme Amerikin, ni lor zarm nikleer lor Diego Garcia. Li usi dimann depite dan Parlman pu exercise extreme restraint when dealing with this very sensitive matter 14

15 as any word spoken may have adverse consequences on our pending litigation. Kifer pa koz seki vre dan Parlman? Chagos li teritwar Repiblik Moris, e USA okip li ilegalman. Sa li enn fe. Sa nuvo lalwa sipoze donn Leta Moris mwayin pu asire ki Repiblik Moris etan parti Lafrik asire ki pena zarm nikleer lor so teritwar antye e sa inklir Diego Garcia ki zordi su lokipasyon militer ilegal Larme Amerikin. Dan LALIT, lor plis ki 40 an ki nu angaze dan lalit Chagos- Diego, nu pe viz anmemtan: - pu dekoloniz Repiblik Moris konpletman, demantel BIOT, ek re-inifye pei, - pu fer ferm baz militer USA Diego Garcia, e fer netwayaz ekolozik, - pu asir drwa de retur ek ful reparasyon pu tu Chagosyen Suverennte Moris lor Chagos, Ferm Baz Militer Diego Garcia, ek Drwa Retur artikile kuma enn sel lalit inifye. Tu tantativ pu separ kestyon baz militer Amerikin lor Diego finn amenn rekil. Okipasyon militer ilegal Larme Amerikin lor Diego Garcia limem lakle. Nu finn truve kimanyer akoz so baz militer lor Diego Garcia, Lamerik finn fer sabotaz sistematik kont Rezolisyon Nasyon Zini an 1971 pu enn Losean Indyin Zonn Depe. Konportman bann parti politik ek klas dirizan dan Moris par rapor a baz militer Diego Garcia alepok, usi sarye enn par responsabilite ladan. An 1996, Paul Bérenger finn aksepte ki met bann dotted lines pu anserkle Diego dan Map Trete Pelindaba ek sa finn sey met an hold kestyon baz militer lor Diego, ek aktivite nikleer Amerikin laba. Ala ankor enn kut kan separ kestyon baz ek kestyon suvrennte, kot u al fini. Mem avek so dotted lines, Trete Pelindaba enn progre dan lalit pu enn lemond san zarm nikler An 2018, divan ICJ kan Aneerood Jugnauth pe temwanye pu Moris li separ suverennte, drwa retur depi fermtir baz militer. Sa li pa ti neseser. Anplis, li afebli Moris so baz sutyin pu enn Lafrik san zarm nikleer. Sa ku la, kan ena deba otur sa Bil la dan Parlman, depite Travayist Arvin Boolell inn koz lor Trete Pelindaba, li dir, avek rezon, kimanyer li responsabilite Moris kan navir deger US pe sarye klester bonb dan dilo teritoryal Moris otur Diego Garcia pu furni Larabi Saudit pu ki li al bonbard sivil dan Yemen. Depite Boolell ek Depite Selvon tulede finn koz lor nesesite ki totalite teritwar Moris asire ki pena zarm nikleer e zot ti nn koz lor navir deger nikleer dan Larad Port Louis. Depite Selvon inn dir, avek rezon, bizin interdi tu bato deger nikleer dan Larad e dan tu lamer teritoryal Moris. Nuvo Radiation Safety and Nuclear Security Act (Nov 2018) inn vinn azut ar Konvansyon UN kont klester bom ek minisyon anti-personel ki finn integre dan lalwa Moris (Apr 2018). Trete Pelindaba pu enn Lafrik Libere depi Zarm Nikleer fors Moris pu azir. Inn ariv ler pu Leta Moris fer demand pu inspeksyon par ofisye International Atomic Energy Agency (IAEA) dan Diego Garcia, kot ena baz militer UK-USA. Pandan enn vizit ki ex- Prezidan US Bill Clinton fer dan Lind li aksepte ki ena prezans zarm nikleer lor Diego (Week-End 10 January 1999, Bill Clinton confirme impicitement que Diégo Garcia est nucléarisée ). Ena matyer nikleer stoke lor Diego; sumarin nikleer fer servising laba; alor Trete Pelindaba pa pe respekte lor nu teritwar, malgre ki Moris sinyater Trete la. Rapor Chilcot pibliye 6 Ziyet 2016 an Angleter vinn azut pwa dan argiman ki Lager Irak ti ilegal. Sa vedir depi nu teritwar avyon militer B52 finn dekole pu al masakre dimunn Irak dan enn lager ilegal. Zordi kan navir deger USA pe sarye ek furni klester bomb ar Larabi Saudit pu li bonbard sivil dan Yemen, Leta Moris pa kapav res trankil. Sa vot masif dan Nasyon Zini, 122 pei inn vot an faver enn Trete pu aboli tu zarm nikleer pu vinn konsolid enn demand Repiblik Moris pu inspeksyon dan kad Trete Pelindaba pu enn Lafrik Libere depi Zarm Nikleer. Moris bizin servi sa muvman sutyin ki finn batir otur Chagos dan Lasanble Zeneral Nasyon Zini pu amenn ka divan ICJ pu akseler enn demars dan kad Komite AFCONE (African Commission on Nuclear Energy) su Trete Pelindaba, pu exziz inspeksyon IAEA lor Diego Garcia. LALIT fer demand ki enn parmi premye travay Radiation Safety and Nuclear Security Authority, ki pe met dibut par sa nuvo lalwa, ti devet prepare dirzans pu fer sa demand a AFCONE pu fer inspeksyon pu etablir si ena stokaz kit matyer nikleer, ubyin kit prezans zarm nikleer lor Diego Garcia. Argiman Arvin Boolell dan deba lor Radiation Safety and Nuclear Security Bill dan Parlman dir ki UK ek USA pu veto enn reket pu inspeksyon IAEA lor Diego Garcia ubyin rezonnman Ivan Collendaveloo ki pa kapav koz lor Trete Pelindaba ek Baz Militer Diego pandan deba, pa tini dibut. Kumsamem ki Moris inn pran 50 an pu finalman al divan Nasyon Zini, trenn Langleter pu demantelman ilegal Chagos divan ICJ. Bizin azir, pa rod pretex pu pa azir. Moris bizin fer so demand inspeksyon a IAEA. Nu gete si UK ek USA veto. Si zot veto, zot pu ena pri politik pu peye vizavi lepep UK, lepep USA ek lepep lemond antye. Kumsa ki lalit avanse. BK 15

16 AKSYON LALIT LOR TRETE PELINDABA Nu invit zot pu al lor websayt LALIT pu plis detay lor diferan aksyon parti LALIT, LALIT dan Komite Diego u dan Komite Rann nu Diego lor plis ki 40 an lor size zarm nikleer ek Baz militer US lor Diego Garcia. Si u fer enn serch avek mo pelindaba lor sayt LALIT, ena apepre 80 item dan NewsekDocuments. Si u bizin kudme pu navig lor websayt, pa ezite pu dimann mam ki fer u gayn u Revi LALIT. Si u fer enn serch avek mo IAEA, u pu kapav gayn enn lide lor nu demand a diferan guvernman, a IAEA, a Komisyon AFCONE. Enn ti esantiyon rises resurs lor websayt LALIT 1 LALIT COMMUNIQUÉ Pravind Jugnauth must Urgently Call for Inspections for Nuclear Materials illegally stocked on Diego Garcia. LALIT, 30 Zin APEL IRZAN PU INSPEKSYON PU MATYER NIKLEER ILEGAL LOR DIEGO GARCIA Komite Diego ki regrup LALIT, MPRB, CTSP, MLF ek plizir individi; 10 Ut 2017: Komite Diego pe kontiyn, depi 2010, travay ki Komite Rann Nu Diego ti fer dan bann lane LALIT s urgent Appeal to the Government on the question of Diego Garcia/Chagos (in Kreol). LALIT, 09 Ziyet LALIT Proposes Road Map on Diego Garcia and ChagosParmi propozisyon ena reket pu met inspeksyon Diego su Trete Pelindaba lor azanda AFCONE pu renyon ki ti pe vini. LALIT ekrir Dr. Arvin Boolell, Minis Zafer Etranzer. 18 Mars, Diego Garcia: First-Ever Call for Inspections under Pelindaba Treaty for Nuclear Arms Free Africa. 27 Oktob 2016: Let a Dr. Mohamed Derdour premye Sekreter exekitif Secretary of African Commission on Nuclear Energy (AFCONE)pu dimann inspeksyon lor Diego Rezolisyon Deklarasyon 2em Konferans Internasyonal LALIT lor Chagos-Diego 1-2 Oktob Let sinye par Cassam Uteem, Ansyin Prezidan Repiblik, Jean-Claude Bibi, ansyin Atorne Zeneral; Alain Ah- Vee, Lindsey Collen, Ragini Kistnasamy (organizater) Noel Stott, exper lor Trete Pelindaba koze dan Konferans lalitmauritius.org/en/newsarticle/1904/noel-stott-on-pelindaba-treaty/ 6 Deklarasyon Gran Rivyer lor Chagos Pu inskrir enn demand formel pu inspeksyon UN su Trete Pelindaba, osito ki so mekanism vinn an viger plitar sa lane la. Konferans Internasyonal LALIT lor Chagos-Diego 30 Oktob a 2 Novam Sa demand re-itere dan 7 Letter to Hon Arvind Boolell, LALIT calls for action to respect nuclear arms Treaty on Diego Garcia. LALIT, 3 Desam, 2009: Copies to: African Commission on Nuclear Energy, UN IAEA, Press in Mauritius & Abroad. ANALIZ LALIT lor KOMINALISM Nu invit lekter pu vizit nu sayt pu gayn de diferan lartik ki analiz kominalism e ki explike kifer nu kont klasifikasyon komi nal ek klasifikasyon kominal pu resansiman. Premye lartik la ti pibliye dan ti-liv MAK (Muvman Anti- Kominalis, 1995). Sa ti dernye lepok kan ti ena enn remonte grav dan konsyans kominal. Zordi kan kominalism pe refer sirfas, li byin vo lapenn pu arm u, kote argiman, atraver lir sa dokiman ki ti prepare par enn gran grup otur MAK. org/en/newsarticle/1840/ deconstructing-community/ Rezet Klasifikasyon e Kategori z asyon Kominal: Enn dokiman MAK, drafte par Lindsey Collen apre deba dan MAK., tradir par Ragini Kistnasamy, adopte par Lalit Dezyem lartik, ti pibliye an 2000 zis apre zizman dan ka konstitisyonel kont LALIT, Nu vo Lizur ek Tamil Council. Li apel Deconstructing com munity. Li pa zis lor kominalism, me lor kominote limem. org/modules/documents/files/ LalitMauritius-6f3ef77ac0e361 9e98159e9b6febf557.pdf 16

17 Kot langaz Kreol ete zordi? Komisyon Langaz ek Ledikasyon LALIT finn ena 2 renyon kot finn pas an revi devlopman resan otur langaz Kreol dan Moris. Ena de tandans: enn ki dir nu fini fer progre, tchom tayt, pa buze, res anplas, enn lot ki dir lalit bizin kontiyne. Ala seki ti diskite dan sa Komisyon la. Dan Lekol Langaz Kreol pankor vinn medyom. Seki vedir ditor kognitif, emosyonel ek kiltirel ki zanfan sibir pe persiste. Atorne Zeneral, Maneesh Gobin ti al depoze divan Nasyon Zini so Sesyon Peryodik Iniversel lor Drwa Imin Moris e dapre L Express 8 Novam, li finn dir laba ki Kreol deza medyom dan lekol. Si seki L Express finn raporte li exak, li vedir ki Minis Gobin pa kont. E li ti pe koz lor nom Leta. Me anfet nu bizin gard antet ki so definisyon medyom napa presi: Kreol anfet pa servi pu liv lekol pu size konteni, ni dan lexame - sa ki ti pu vedir medyom. Langaz Kreol anfet servi zis kan zelev gayn difiklite konpran, seki vedir Kreol nepli totalman interdi dan so form oral dan klas. Donk li napa medyom. Me, si Minis Gobin finn efektivman fer sa kalite deklarasyon la, li vedir ki, antan ki reprezantan Leta, li nepli pe defann lefet ki Angle, anrealite, medyom pu anseyne, me ki li prefer servi sa nuvo argiman aflizan pu opoz introdiksyon Kreol kuma medyom, setadir pre tann ki Kreol deza medyom. Sa kalite zwe bure li tipik depi sa intelinnjennsia san fiel. Si zot pretann ki lor kestyon medyom inn fini gayne, lerla zot nepli ena pu amenn argiman kont Kreol. Zot zis pe permet stati ko gayn ankor inpe mwa ubyin lane sirsi. Li enn fason rekonet ki zot argiman nepli tini. Dan sa mem moman la, biro Ombudspersonn pu Zanfan kap av premye linstitisyon Leta pu pran pozisyon kler, formel anfaver ki servi Kreol kuma medyom dan lekol. So biro kone li pa medyom, e zot panse ki li bizin vinn medyom. Sa li inportan. Dan so Rapor Anyel , Ombudspersonn pu Zanfan finn donn enn long analiz byin argimante e so rekomandasyon pu prepare pu introdir Kreol kuma medyom. Desin Picasso Dan kad Zurne Mondyal Langaz Kreol, ti ena enn Tab Rond organize par Creole Speaking Union (CSU) ek Liniversite Moris, kot LPT ti partisipe. Tu partisipan dan enn panel finn koz anfaver langaz Kreol kuma medyom, e zot tu pe mem asime ki leres lodyans osi anfaver. Lor panel ti ena reprezantan plizir linstitisyon Leta. Seki ankor pli remarkab, tu orater ti pe asime ki tu dimunn dan lodyans anfaver, ki ti anfet paret vre. Finn mem ena enn propozisyopn formel depi lodyans pu introdir Kreol kuma medyom e kumans par Matematik. (Li interesan note ki, kan enn lekip LPT ti sey tradir liv Matematik pu Grad 1, zot ti konstate ki dan liv la ti pe plito montre Angle ki Matematik enn lexersis abetisan. Seki li montre selman seki nivo Matematik ki kapav anseyne an Kreol pu enn nivo pli elve ki an Angle. Natirelman! E Guilhem Florigny, enn panelist, finn dir ki dan lexame PSAC, zelev finn gayn buku difikilte kote lekritir, e sa, dan tu size. Zot travay karyate ar erer. Anfet MES depi lontan finn deplor enn tel sityasyon. Dan Le Mauricien 1 Novam, ena 2 paz intervyu Arnaud Carpoo ran depi Liniversite Moris, Menon Munien repre zantan Minister Ledikasyon ek Jimmy Harmon depi SeDEC. Paz la fokaliz lor introdiksyon Lang Kreol kuma size pu SC ek HSC. Seki inportan ladan seki zot tu pe truv lang Kreol zis kuma size opsyonel, pa plis ki sa. Reportaz la pa sey uver enn vizyon pli larz lor kot lang Kreol pe ale e kuma kapav etann so itilizasyon. Tu seki koze dan intervyu paret anvi konsolid kot lang Kreol finn arive ek evit viz ankor sanzman. Zot truv li kumsa: Nu finn fer progre, Kreol inn vinn enn size, anu zis konsolid sa. Arnaud Carpooran finn koz lor kimanyer zordi li enn sikse ki Kreol pe anseyne kuma size, ena 3,000 zelev sak lane ki swazir fer Kreol dan primer. Selman onivo segonder, li pa satisfe parski Leta pa pe azir dan fason optimal. Par exanp, li finn dir, avek rezon, kifer Leta dir ki bizin ena enn demand pu Kreol pu ki lerla ofer size la. Li finn sigzere relans Akademi Kreol Morisyin, setadir li pe vinn delavan ar zis solisyon plito birokratik. Depi 17

18 inpe letan, li pe dir ki lepok mobilizasyon ek protestasyon finn fini. Dapre li asterla nu bizin asire ki dimunn ki monte dan linstitisyon birokratik zot anfaver Lang Kreol. Se tu. Li pa rod veritab sanzman. Menon Munien, enn okad servis sivil, ki reprezant Minister Ledikasyon, finn dir ki li pozitif ki zordi ena 20 kolez deta ki pe ofer lang Kreol onivo segonder, parey kuma 15 kolez prive pe fer. Ena pre 1,000 etidyan ki pe etidye lang Kreol dan segonder. Li dir ki Leta bizin azir avek prekosyon, e li finn fer apel pu mobilizasyon paran anfaver Kreol. Li finn osi anonse ki anfet ena deza enn komite ki pe travay lor introdiksyon Kreol kuma medyom. Sa komite la bizin elarzi, li nn dir. Menon Munean dir, konsernan kritik kumkwa Kreol ena enn linpak negatif lor zelev zot Franse ek Angle, pena okenn prev ki konfirm sa. Okontrer li nn dir sif MES montre ki zelev ki fer byin an Kreol fer osi byin an Angle ek Franse. Pu li, introdiksyon langaz Kreol li istorik e nu bizin al pli lwin. Pu sa fode tu linstitisyon konserne travay ansam e sa parfwa li konplike li nn konklir. Jimmy Harmon, reprezantan SeDEC, nuvo BEC, finn dir ki selman 8 zot kolez pe ofer lang Kreol onivo Grad 1 (Form 1). Ena enn mank profeser li dir. Li finn kritik guvernman pu so mank kominikasyon e osi pu lefet ki zot pe limit opsyon pu anseyn Kreol zis a profeser ki ena BA lang. Li finn dir ki lang Kreol li pa parey kuma lezot size. Li diferan, akoz li anfet nu lang maternel, alor pa ti bizin enn degre dan langaz la. Li finn osi opoz limit minimem 12 zelev pu ki kapav ofer kur lang Kreol etan done li enn nuvo size e so demand pu ogmante. Pu rezime, parmi inntelijennsya nepli ena rezistans kont lang Kreol kuma medyom. (Ena zis ennde rar dinozor an izolasyon kuma Raymond D Unienville ki pa kapav aksepte ki Kreol enn lang ekrit apar enn derive Franse). Me selman, zot azir pu frenn devlopman langaz Kreol, e anpes Kreol vinn medyom. Desin Picasso Alor kifer tu sa bann intelektyel ki anfet anfaver, zot telman timid? Kifer zot evit pran pozisyon piblik e ferm anfaver introdiksyon Kreol kuma medyom? Sirtu, kan zot byin kone ki tu resers pwint dan enn tel direksyon? Kan zot kone li bon pu tu zanfan? Mem kan zot kone ki li fer ditor zanfan kan siprim so lang maternel lekol! Mem kan zot kone ki li fer ditor kognitif, emosyonel, kiltirel e li enn vyolasyon drwa imin? Kapav li kitsoz surnwa. Parski kan Kreol vinn medyom pu dizon size kuma Matematik ek Syans mem avek Angle osi kuma medyom anmemtan (setadir liv lekol ek lexame dan tulede lang) li pu lozik ki tu zelev pu bizin lerla pran Kreol kuma size. Li pu, zot krwar, bizin obligatwar. Li pu ilozik mintenir Kreol dan so ti bwat kuma size opsyonel. Tu zanfan pu bizin aprann li dan enn fason formel. E zot pena fyel neseser pu argimant anfaver enn tel evantyalite. Dan Parlman Lang Kreol ankor interdi dan Lasanble Nasyonal. Angle tuzur langaz ofisyel Parlman e kapav osi koz Franse. Me, pena vremem volonte politik pu introdir Kreol pu deba dan Parlman. Dan enn repons a enn kestyon depite Alan Ganoo dan Parlman, Premye Minis finn invok sertin amenazman teknik ki neseser avan ki anvizaz introdir Kreol dan parlman. Premye Minis finn servi mem pretex alokazyon lansman re-edisyon liv Francois Chrétien. Me si li ti de bonnfwa, li ti pu donn enn dat e met dibut enn komite pu get tu laspe teknik pu al delavan ar so introdiksyon. LPT finn deza, antretan, rann piblik enn versyon Kreol Stennding Orderz, pu rezud enn parmi bann isyu teknik. Etan done zordi deba Lasanble Nasyonal andirek layv lor TV, demand anfaver servi Kreol laba pe kontiyne ogmante avek sak nuvo seans parlman. Alor kifer guvernman, e mem lopozisyon, pa pe formelman apel pu ki introdir lang Kreol dan Parlman? Kifer zot pa fer kanpayn anfaver so introdiksyon? Ki lafreyer irasyonel zot ena? Li sirman lefet ki osito li vinn enn opsyon pu servi Kreol (kuma enn opsyon akote Angle, Franse) tu depite pu fini par swazir pu koz Kreol laplipar ditan. Se sa ki zot per. Zot per pu perdi enn stati siperyer ki zot gayne kan zot itiliz langaz etranzer (gran stati). Zot pu perdi sa rol met kostimkravat, lager an Angle, pu sit enn zanfan ki Ombudpersonn ti rakonte dan lansman so rapor anyel. Me pli inportan, dimunn pu kone si argiman zot depite li stipid, ilozik, bankal uswa kareman anfantin. Kifer Vis Premye Minis Ivan Collendavelloo dan so diskur alokazyon lansman Festival Kreol finn bizin dir ki seki pe dimande kan lang Kreol pu rant dan Parlman pe zwe ek dife. Li inpe enn mister. Parey kuma lezot intelektyel, li finn demar so diskur par flat tu akademik ek lezot ki finn kontribye pu 18

19 promuvwar lang Kreol e lerla li konklir ki li swadizan danzere pu propoz ki Kreol vinn lang opsyonel dan Parlman. Me li osi montre dernye but zot argimantasyon: flatri akonpayne ar menas. Ala kot seki pe blok langaz Kreol finn redwir. Bon siyn Si ena kitsoz ki pe travay anfaver lavansman lang Kreol se vizibilite Kreol ekrit ki pe kontiyne agrandi. Tabu anti Kreol ekrit finn disparet. Sa Kreol fransize ki ti dominan pe al ver so lafin. Partu nu pe truv deplizanpli Kreol ekrit dan enn lortograf koeran. Ki li dan lagazet, dan piblisite, lor MBC-TV, lor poster uswa liflet ofisyel, osi byin ki dan bann lorganizasyon demas. Ena nimero 135 Revi LALIT, enn magazinn an Kreol, ki pe sorti sa mwa la, setadir 5yem nimero an Sa lane la, LPT finn pibliye liv Lamur an Ekri, enn tradiksyon sedev Thiruvalluvar an Kreol; CSU finn pibliye enn nuvo edisyon liv Francois Chrétien Zistwar depi enn bob afrikin ; Assad Bhuglah finn pibliye enn liv lor lavi Dr. Idrice Goumany; ena antolozi Voices from the Attic par Kavi Vadamootoo; ena Immedia so koleksyon zistwar pe sorti an Desam kot ena plizir text an Kreol. Dan operet La Veuve Joyeuse finn inklir sante an Kreol. Ena komedi mizikal Porgy and Bess ki pe re-vinn lor lasenn. Sirtu ena tusa pankart, bandrol ek poster an Kreol ki finn vizib pandan LALIT so 2 manifestasyon pu ranplas lakaz lamyant kot plizir santenn abitan depi 50 vilaz pe viv. Me, li inportan realize ki veritab gin pu vini kan klas oprime, sirtu kan klas travayer mobilize, sel klas ki ena kapasite amenn langaz Kreol ziska so ful epanwisman. AA Sayat Nova, enn Fim Extra-ordiner Sa fim Sayat Nova la, li tutafe bizar. Kan u fini get li, u pa pu kapav retruv sinema parey apre. Fim la pena okenn naratif. Li kuma enn seri tablo sinematografik, enn bote extraordiner. Inpe kuma enn tapisri. E li enn fim ki truv dan lalist Top 10 dan sinema pu plizir sinefil partu dan lemond. Ena mem dimunn ki truv li pli bon fim ki zame finn fer. So Direkter Sergei Paradjanov pa ti reysi travers lasansir dan Linyon Sovyetik ar sa fim la, dan kumansman. Li ti fini fer li an 1969, me li ti bloke ziska Guvernman Sovyetik pa ti dakor ek tit Sayat Nova (zot dir li pa enn biografi poet ki ena sa nom la), alor li osi koni kuma Kuler Grenad (The Colour of Pommegranites). Kan li vinn deor URSS, li tutswit rekonet kuma kiksoz exsepsyonel. Li lavi enn gran poet Armenyin, Sayat Nova, koni kuma Lerwa Sante. Sa poet la, ti popiler dan Lakur Georgia dan bann lane 1750 par la, me li ti expilse, posibleman akoz so lamur pu ser Lerwa Heraclius II. Antuka, Sayat Nova ti retir li, al res dan enn monaster dan Armeni. E fim la, li enn expozisyon kiltir vizyel Armeni, dan enn kad kiltir relizye. Lavantaz Fim-Klib se zisteman sa: U reysi truv bann fim ki zame u pa ti pu kone existe. Plis u gayn enn lokazyon diskit li apre, dan enn ankadreman dus. Alor, nu ti diskite ziska ki pwin li enn biografi, kimanyer li ansorselan malgre li pena naratif, so lamizik, detay lor so kiltir depi so moket fer alamin ziska so arsitektir, manyer fer divin e so ritm ipnotik. E repetisyon enn limaz enn fam, ondire ki Sayat Nova finn kontan, e finn bizin perdi? Portre Sayat Nova Ma Loute, Enn Fim Komedi, me inpe Deranzan Sa fim Ma Loute par Bruno Dumont ti fer an 2016 an Frans. Li enn komedi lor size stil komedi dan sinema, enn vre fim pu sineast. E li lor enn tem ase makab: disparisyon bann turis e dimunn ris depi enn landrwa lakanpayn pre-kot La Manche. 2 so personaz santral inpe kuma Laurel ek Hardy, me zot 2 detektiv, parey kuma bann lekip detektiv dan fim; e fim la osi kuma enn fim Jacques Tati, kot burzwazi pe fer tu kalite fars san realize. Anfet, li enn fim ki lor realite de-klas, me dan enn rezis tutafe lidik. E, li tultan etonan. Li ena enn lamizik byin rode ladan osi. Alor, si u get sa fim la, u pu riye. Li enn fim komik mem. Me lerla u realize li lor enn tem etranz, kanibalism. Ubyin eski li plito lafreyer kanibalism lezot dimunn? Seki vre dan fim, e seki imaziner, li pa ditu kler, e sa se fim la so bote. 19

20 Gaynan Pri Tradiksyon Literer LPT Ledikasyon pu Travayer ti organiz enn Konkur Tradiksyon Literer sa lane la. Ala lalist tu gaynan, ki sakenn finn tradir enn zistwar klasik depi enn lot langaz an Kreol. LPT ena lintansyon pibliye maximem sa bann zistwar la. STAR PRIZE Rs 50,000 Anne-Sophie Pyanee La Belle au Bois Dormant par Charles Perrault. PRI FEMININ Flavia Doherty-Bigara Herman Melville so Moby Dick abreze. 6 Pri Spesyal Alvina Bijou: Barbe Bleue par Charles Perrault Rajwantee Dalliah: Streevidya par Bhandaru Acchamamba (depi Telegu) Hassenjee Essackjee: La Parure par Guy de Maupassant. Kavinien Karupudayyan: Sankalpamum Sambavamum par Ammani Ammal (depi Tamul) Ramesh Ramdoyal: The Night Before Christmas par Clement Clarke Moore. Jayen Teeroovengadum: La Petite Table, l Ane et le Baton par Frer Grimm Pri Partisipasyon Aksha Jokhoo - Port Louis. Le Loups et les Sept Chevreaux par Frer Grimm Alain Maniacara Rose-Hill. L Aveugle par Guy de Maupasant Alain Paul Tourail - Riche Terre. Enn Vre Monstre par Mary Shelley Frankenstein par Mary Shelley Alexia Pascal New Grove Mario et la Vierge Noire - lezand Reynyone Comment Compere Lapin vint a bout de la Baleine et de l Elephant par Sara Cone Bryint Alvina Bijou Grand Gaube Barbe Bleue par Charles Perrault Zistwar enn Zean ki ti Egois L Homme au Sable par Ernst Theodore Amadeus Hoffmann (German into French into Kreol) The Selfish Giant par Oscar Wilde Bolom Disab Aqiil Gopee Mare Gravier Sredni Vashtar par Hector H Munro Beatrice Madré Port Louis Bhai Dhaness Lasenn Diaman par Guy de Maupasant. The Fall of the House of Usher par Edgar Alan Poe Benyduth Teeluck Surinam Une partie de campagne par Guy de Maupassant. Bibi Mooneza Essackjee - Moka Riquet a la Houppe par Charles Perrault. Cecillia Louis Riviere Noire La petite fille aux allumettes par Hans Christian Andersen Chitrashah Victoire Baie du Tombeau The Black Cat par Edgar Alan Poe Denis Larhubarbe Bambous The Asylum par Kahlil Gibran Dini Lallah - Albion The Three Questions par Leo Tolstoy One of These Days par Gabriel Garcia Marquez Djameelah Abdoolah - Stanley Enn zistwar H Christian Andersen Emmanuel Richon Vacoas Lafnet Uver zistwar an Tamul par S. Vriddhachalam. Lalanp Lari zistwar an Tamul par S. Vriddhachalam. Flavia Doherty-Bigara - Q Bornes Moby Dick par Herman Melville Jonathan Swift s Gulliver s Travels. (tradir, abreze). Geraldine Hertogs - Richelieu The Doll s House par Katherine Mansfield Ghavishtah Appadoo - Poudre d Or Hamlet Misery par Anton Chekhov Hamlet - Shakespeare (the story) A Respectable Woman par Kate Chopin. Hansinee Beeharee - Surinam Un garçon honnête par Yasujirô Ozu (orizinal ti Zapone) The Magic Stars. Hassenjee Essackjee - Moka La Parure par Maupassant. The Birthmark par Nathaniel Hawthorne 20 Blanche Neige par Frer Grimm As you like it par Charles and Mary Lamb in Tales from William Shakespeare The Taming of the Shrew par Charles and Mary Lamb in Tales from William Shakespeare Ali Baba et les 40 Voleurs from Arabian Nights La Belle au Bois Dormant par Charles Perrault The Horse Dealer s Daugher par D.H. Lawrence The Nightingale and the Rose par Oscar Wilde Depi antolozi Mostly Magic par Frer Grimm Cendrillon par Charles Perrault The Rocking-Horse Winner par D.H. Lawrence Barbe Bleue par Charles Perrault Who Dealt? par Ring Lardner Mon Oncle Jules par Guy de Maupassant Her First Ball par Katherine Mansfield Le Petit Poucet par Charles Perrault Little Girls Wiser Than Old Men par Leo Tolstoy. Oscar Wilde s Happy Prince D.H. Lawrence s Tickets, Please! La Chevre de Monsieur Seguin par Alphonse Daudet. Helena Lutchman - Pamplemousses Coco par Guy de Maupassant Hijaaz Peerboccus St Pierre O. Henry s The Gift of the Magi Jayen Teeroovengadum - Ville Noire La Petite Table, l ane et le Baton par Frer Grimm La Derniere Lecon par Alphonse Daudet. Jayrani Teeluck -Mohamadally Grande Retraite, Bonne Accueuil Paul et Virginie par Jacques Henri Bernadin de Saint Pierre (abreze) Jenita Dindyal - Allee Brillant La Grenouille que se veut faire aussi gros que le Boeuf par Jean de la Fontaine Number Eight par Henry Walter Barnett.

21 Kalianee Ramkhelawon Quatre Bornes Zistwar Letan Margoz Kaveesh Sing Issur - Cassis Rashomon par Arimasa Mori (depi Japone, atraver Franse) Dans Le Fourré par Arimasa Mori dan koleksyon Rashomon (depi Japone, atraver Franse) Kavina Jugessur Camp Ithier The Emporer s New Clothes par Hans Christian Andersen Kavinien Karupudayyan - Souillac. Sankalpamum Sambavamum par Ammani Ammal (depi Tamul) Kylie Theodore Plaisance, R.Hill Oscar Wilde s The Happy Prince Oscar Wilde s The Nightingale and the Rose Lindsay Dhookit Beau Bassin Oscar Wilde s The Selfish Giant Lionel Jonathan Lajoie - New Grove Solitude par Guy de Maupassant. Lovenah Beeharry Panray - Quatre Bornes Where Love is, God is par Leo Tolstoy Mariam Bibi Wahedina Saint Pierre The Signalman par Charles Dickens Marie Brenda Dona Lacriarde - Plaine Lauzun, Port Louis. La Princesse au petit pois par Hans Christian Andersen La Fille aux Allumettes par Hans Christian Andersen Marjorie Anouchka Palmyre St Paul, Phoenix Barbe Bleu par Charles Perrault. Mary-Jane Gungadoo-Lajeunesse - Les Casernes, Curepipe La Petite Marchande d allumettes par Hans Christian Andersen Maryse d Espaignet Forest-Side. Keepsake Mauricien 1893: Une Histoire Fantastique de Monsieur E. Bernard Krishna Koomar Zwer Laflit Extre Cahier Marucien Mehreen Bibi Noormohamed - Vallee Pitot, Port Louis The Happy Prince par Oscar Wilde. Melhia Bissiere - Curepipe Edgar Alan Poe s The Telltale Heart. Munavvar Namdarkhan - Highlands, Phoenix Un Concert dan Recueil de Feuilletons Creoles par Charles Peyrebere. Neisha Goolam-Hossen - Reduit The Diamond Necklace par Guy de Maupassant. Narsingh Soondur - Arsenal, Terre Rouge. The Secret of Prosperity Unity and Hard Work par Mahatma Anand Swami. Oceane Lajeunesse - Les Casernes, Curepipe La princesse au petit Pois par Hans Christian Andersen Pascal Desveaux - Goodlands The Young King par Oscar Wilde (adapte) Patrick Ramdhony - Roches Brunes. The Lottery Ticket par Anton Chekhov. Prahamsa Honooman - Souillac The Tell-Tale Heart par Edgar Alan Poe Rajwantee Dalliah -Plaine Des Roches, Riv du Rempart. Streevidya par Bhandaru Acchamamba (depi Telegu) Bonsai Bratuku par Abburi Chayadevi (an Telegu) Swayamkrutam par Tripuraneni Gopichand (depi Telegu) Ramesh Ramdoyal - Quatre Bornes A visit from St. Nicholas more commonly known as The Night Before Christmas par Clement Clarke Moore. The Gift of the Magi par O. Henry Ranjeeta Mohunsing Belvedere, Lallmatie. Romeo and Juliette - the story of Romeo and Juliet par William Shakespeare. Les Aventures de Tom Sawyer, par Mark Twain (abridged). Raveena Hemrage Valetta The Goose that laid the Golden Eggs par Jean de la Fontaine Ronnie Antoine - Stanley The First Night par Nutsume Soseki (orizinal ti Zapone). Roupanjanee Cheekoory Mount Ory The Mask of the Red Death par Edgar Alan Poe. Ryan Poinasamy Belle Rose The Canary par Katherine Mansfield Sedley Assonne - Vacoas. Lappin and Lapinova par Viginia Woolf. The Fun They Had 21 par Isaac Asimov. Sookraj Bissessur Ilot, D Epinay. Animal Farm (tradir, abreze) par George Orwell Simla Devi Jugessur Camp Ithier, The Fir Tree par Hans Christian Andersen Shoma Rotzer - Riv du Rempart (pe res Lalmayn). The Little Match Girl par Hans Christian Andersen The Story of an Hour par Kate Chopin Subarchand Persand - Albion Le loup et les bergers par Jean de la Fontaine. Sucheeta Kasoo-Ramen - St. Paul, Phoenix The Monkey s Paw par William Wymark Jacobs Teebaye Moradhun Nouvelle France The Odour of Chrysanthemums par D. H. Lawrence. Tenusha Jundoosing - Quatre Bornes Jack and the Beanstalk English Folk Tale The Little Mermaid par Hans Christian Andersen Yogmani Dausoa Curepipe Desiree s Baby par Kate Chopin A Pair of Silk Stockings par Kate Chopin. Zeenat Fugurally - Wooton, Phoenix La Parure par Guy de Maupassant. Ilyas par Leo Tolstoy (from English translation of Russian). Zuhayr Dhunny - Camp Chapelon Le Loup et les sept chevreaux par Frer Grimm Le Devi par Nikolai Garine Sans Souci par Nikolai Garine Les ruses du chasseur par Feng Xuefeng (orizinal depi Lasinn) La Lune par Frer Grimm Regret par Guy de Maupassant Voila pourquoi d eau de la mer est salee - ansyin lezand Lasinn. Pourquoi les crocodiles ne mangent pas les poules par René Basset. Le Renard et le Chat, par frer Grimm. Griffon par Frer Grimm.

22 DAN KAD KANPAYN LALIT LOR KESTYON LATER Enn-de Pei kot Kestyon Later li lor Azanda Etan done ki LALIT pe amenn kanpayn pu ki lepep kontrol later Moris, deside kimanyer servi li pu kree anplwa ek lozman, ek sekirite anplwa nu pe truv li vo lapenn etidye lezot pei kot kestyon later lor azanda. Ala enn-de devlopman konsernan kestyon later dan trwa diferan pei. Nuvel Zeland: Lavant imobilye interdi a marse etranze Guvernman Nuvel Zeland finn pas lalwa an Ut 2018, pu interdi tu lavant imobilye ar dimunn ris ki sorti lezot pei. Avek spekilasyon fonsye, pri lozman ek lokasyon dan Nuvel Zeland finn vinn andeor kontrol e later finn vinn telman ser ki pre 1% popilasyon pa ti kapav aford pu viv dan enn lakaz, pe dormi dan lari. 40,000 dimunn lor enn popilasyon anviron 4 milyon ti pe dormi lor sime, dan loto ubyin abri tanporer. Nuvel Zeland li pei dan grup OECD ki ena pli gro problem san abri. Dan Moris, spekilasyon fonsye pu atir milyarder lezot pei pe mont pri lozman ek later dan enn fason astronomik. Guvernman ena enn politik ki pe uver marse imobilye pu milyarder lezot pei. LALIT pe dir Guvernman ti bizin swiv seki Nuvel Zeland inn fer, kuma enn premye demars. Kumansman reform agrer dan Malezi Premye Minis Mahathir bin Mo ha mad, ti re-vinn opuvwar dan Malezi lor enn program pu aret bann espes IRS, Smart Cities, etc kot ti pe bayant later, e pretann sa lavant la pe amenn investisman. Li pa ekivo FDI, li finn dir. (We do not consider coming into Malaysia, buying up huge pieces of land and developing towns and cities and then bringing in foreigners into this country as FDI.) LALIT Desin Picasso Dimunn ek lanatir dir Guvernman ti kapav pran enn leson depi sa but dan program Mahatir la, e tutswit aret tu so proze lavant later pu vila milyoner. Sid Afrik Guvernman Cyril Ramaphosa dan Sid Afrik fek gayn enn zizman Lakur Konstitisyonel ki dir ANC kapav al delavan avek so proze pu expropriye enn parti later san konpansasyon. Sa ka la ti mete par gran biznes AgriSA. Su presyon popiler, Guvernman ANC finn bizin adres problem somaz, e problem later. Pena ni plas travay, ni akse a later. Alor, enn gran, gran lakoler finn natirelman leve. Sirman ANC pu swiv so politik ase pro-kapitalist, setadir pu ranforsi Black Business Empowerment. 2-3 manb Konferans lor Polisyon ki pe deklans Sanzman Klima Anmemtan ki reprezantan Guvernman pe zwenn dan Poloyn pu gete kot inn arive ar sanzman klima ki provoke par polisyon, magazinn New Scientist anonse ki syantis dakor ki gaz koze par lefe ser. Sa vedir partikil polisyon dan latmosfer pa pe permet saler ki rant dan latmosfer otur nu bul later resorti finn ogmante ziska enn nivo pli ot ki li finn ete depi par milyon banane. An 2015, li ti parts par milyon, an ppm e an karbonn day-oxayd. Metann pe ogmante, li osi, Lasosyasyon Mondyal Meteo, finn anonse. Parey pu Nitres-oxayd. Tu sa polisyon la pa pe ogmante. Limem ki pe kontribiye dan sanzman klima, lamonte nivo lamer, varyasyon extrem klima, e fer nivo lasid dan lamer monte. Tusala, avek letan, li ariv bann sey : kan depase, zafer grav kapav arive byin vit. Pu lir enn lartik kle, al lor nu sayt, dan ti serch enjinn, met John Bellamy Foster, e u pu gayn enn zoli lartik an Kreol. 22

23 MWAYENN ORYAN EK PEI GOLF Nuvo Dezord Mondyal ki Trump pe Rod Orkestre Anu get enn ku ki nuvo siyn dezord mondyal ena kan Trump ek so lextrem drwat pe rod kontrol zeo-politik lor Mwayenn Oryan ek pei Golf. Erezman nuvo kontrol Demokrat lor House of Representatives ena posibilite kal Trump so lelan enn tigit. Erezman osi, enn-de senater Repiblikin, pu premye fwa, pe kumans rod kontrol Donald Trump so lyin sere ar Larabi Saudit. Mike Lee pe kosponnsor enn Bil Senater degos, Bernie Sanders kont lager kont Yemen. Senater kuma Lindsey Graham ek Bob Corker pe sutenir zot, pu li vinn lor latab Sena. Zot pe mem dir lager kot Amerikin pe sutenir Larabi Saudit, li ilegal akoz li pa finn travers dan Kongre. Mwayenn Oryan ek Golf Arabik Trump finn pran ledevan lor enn fron: li ek so zann Jared Kuschner, ki li finn nome kuma espes minis ansarz Mwayenn Oryan ek Golf, pu al rezud problem Mwayenn Oryan, sirtu konfli Israel-Palestinn. Samem Trump finn anonse. Li, li pu fer enn mari diyl pandan so Prezidans. Li finn kumanse par met anpratik rev Benjamin Netanyahu, seta dir program ladrwat Israel pu desir trete baynding internasyonal konsernan Liran: Trump inn kareman desir Trete la, inilateralman. Sa Trete la ti lev sanksyon kont Liran an-esanz pu Liran aret so program nikleer. Politik agresiv Trump ek Netanyahu finn deswit vinn telman alye kole ansam, ki zot tulde finn rant dan enn konbinn. Zot desid kree enn triomvera. Zot 2 ar enn 3yem. Kisannla? Premye hinnt nu ti gayne ti premye vizit deor apre so eleksyon an 2016, Trump debark direk Larabi Saudit. Alor, li vizit enn diktater notwar, kot ena enn reyn teokrat san-skripil, ki finn anfet tini opuvwar pu pre 100 an par, dan kumansman, Gran Bretayn, answit Lamerik e ansam sa 2 pei inperyalist finn kontrol so lindistri petrol, vann armaman ar li, innyor rwayalman tu so represyon orib kuma kup latet, sot lame, donn kut-fwet, anprizonn tu kritik mem poet ek zurnalist, tuf tu opozan, gard fam san drwa kuma zanfan miner pu zot lavi antye, fann enn form Islam reaksyoner partu dan lemond, e anmemtan gard enn popilasyon 30 milyon dan Larabi Saudit su enn reyn diktater. An 2017, Trump ek so zann ti donn kudme fer Mohamed bin Salman (MbS) tir ansyin Prins Zeritye Larabi Saudit, ranplas li. Nuvo Prins Zeritye MbS, osito li vinn opuvwar, li aret 500 parmi so par-milye prins rival, extork par milyon dolar depi zot, tortir enn parti, lerla larg laplipar. Kumsa li vinn lom-for. Kumsa MbS vinn enn individi tu-pwisan, ranplas reyn par enn fami tu pwisan avan. MbS direk-direk al delavan, met amars enn masinnri propagann sirtu depi Washington ki inform lemond antye kimanyer li enn gran reformist, li pe permet fam kondir loto, li pe permet sinema uver. Problem ek sa zar propagann la se laplipar dimunn dan sa 2 pei ki zot lider pe tini sa diktater anplas, zot pa ti mem kone ki fam pa ti gayn drwa kondire laba avan, ni ki pa ti ena drwa uver sinema laba. Alor, li finn plito azut dan enn move repi tasyon deza agrandisan. Dayer, tu fam ki ti alatet muvman pu lev interdiksyon pu fam kondir loto, MbS finn ferm zot dan prizon osito li permet fam kondire, e zot finn res ferme ziska zordi. Anmemtan, MbS finn intansifye lager Larabi Saudit kont Yemen. Li finn bombard sivil, e 23 ti mem al ziska zistifye sa bombard man la kuma sib deger. Li finn azir pu provok lafaminn e fer zanfan par dizenn milye mordefin. Pu gard enn kontrol total lor tu Leta dan rezyon Golf, MbS enn ku an Ut 2017 deside pu inpoz enn blokis lor Qatar. Li pa vreman ena rezon: li ena enn seri pretex: li dir Qatar bizin ferm stasyon TV Al Jazeera; li dir Qatar bizin aret sutenir Frer Mizelman, enn parti ki ti elir opuvwar dan Lezip. Antuka, Larabi Saudit blok Qatar so lespas ayryenn, so lepor, e sa, malgre lefet ki Qatar ti furni 1,000 solda pu sutenir lager Saudi v/s Yemen. Antuka, blokis la pa finn reysi fer Qatar kurbe. O-kontrer Qatar finn reysi vinn relativman indepandan depi Larabi Saudit. Lerla, enn ku MbS fer sekestre Premye Minis Liban Hariri. Li fors li anons so demisyon. Me, sa konplo la, ki paret ti pe viz enn pretex pu deklar lager kont Liban, finn finalman fware. Hariri inn revinn Premye Minis. Sa ti enn an desela. Apre sa, MbS, li lev lager diplomatik grav kont Kanada, pu naryin. Seki ti arive Minis Zafer Etranze Kanada ti kritik represyon MbS kont fam dan enn Tweet. MbS ena pu sap lor kal, expilse anbasader Kanadyin, repatriye 15,000 etidyan Saudi depi Kanada, bar inportasyon dible depi Kanada, mem aret tretman medikal sitwayin Arabi ki ti pe fer sweyn zot an Kanada, avoy zot ayer. E omilye tusala, ena asasinasyon kriyel, premedite rezidan Amerikin, zurnalist Washington Post Jamal Khashoggi dan konsila Saudi dan Istanbul, Latirki le 2 Oktob Enn skwad 15 zom Saudi finn rant Istanbul, rant konsila, asasinn li,

24 kup li but-but, defalke so lekor pa kone kotsa. E antretan, so pov fianse pe mars-marse, vinn anxye, atann li deor. Mansonz MbS Sa insidan finn provok 2 mwa mansonz piblik, san-ses, depi MbS. Manti, nuvo manti, nuvo manti. Sak fwa li ti kontredir limem. Abe, ki li pu fer? Li kupab enn asasina. Tu dimunn kone plizumwin ki finn arive. Guvernman Tirk inn reysi expoz laverite. Alor, li enn sa bann moman dan listwar kot asasina sa enn sel dimunn, ki paret enn evennman byin restrin konpare ar tuyeri tu sa dimunn dan Yemen, finn kanmem vinn enn moman determinan. Trump dan problem Donald Trump dan gran problem. So stratezi pu Mwayenn Oryan ek rezyon Golf, li apandan. MbS tro diskredite. Trump finn truve li ena pu perdi so sel stratezi ki li ena, si li larg MbS zis akoz sa asasina kriyel la. Me, anfet, li posib ki li ena plis pu perdi si li kontiyn mem relasyon ar enn MbS ek enn Larabi Saudit otan diskredite. Li finn swazir dezyem opsyon, selman. Kifer? Kapav-et dan lintere so biznes Trump prive, ki kone? Kapav-et bann MbS ena santaz lor li, ki kone? Me, seki nu kone sir-sir, se sel stratezi ki Trump ena pu izol Liran li atraver sa triomvera Trump-Netanyahu- MbS. Alor, mem MbS enn pwa lur, Trump santi li pena swa. Li res kole ar so MbS. Omwin ki Kongre Amerikin kapav defye li. Anfet, pa zis MbS ki finn perdi so repitasyon net dan sa interval la. Tule trwa finn afebli buku. Netanyahu an-debandad Dan mem lepok, larme Israel finn fer sipaki atak bizar ki finn fware alinteryer Gaza. Personn pankor kone kisasa ki zot ti pe fer laba. Zot ti andan dan Gaza. Me, zot loperasyon sekre finn enn fyasko total. Alor, zot finn al Gaza, zot finn al fini dan enn seri kutbal, enn lyetnan-kolonel Israelyin finn truv lamor. Netan yahu, an debandad, finn deklar enn sese-de-fe deswit. E sa asontur finn provok so Minis Lager pu li demisyone. Netanyahu so Guvernman inn afebli net. Li pe tini lor enn brin seve. Dayer, li ek so fam, tulde, antray pu sipaki ka koripsyon. Sa fyasko dan Gaza, li premye gran fanaz militer Israel depi, kan Netanyahu ti fek eli, an 1997, kan zot ti sey anpwazonn lider Hamas, Khaled Meshaal, e telman tu ti turn mal, Israel ti bizin furni anti-dot pu sa pwazon la. Trump an debandad Dan mem lepok, Donald Trump inn al deplizanpli dan plis deban dad, li. So bann staf finn demisyone par grap. Li-mem, li finn kumans koz pli buku manti ankor, e sa tulezur. Manti kri, divan figir piblik. E sa kalite mansonz repete, li gradyelman rann enn dimunn feb, li gradyelman rann li ridikil. E tu dimunn kone, kan koz manti, li bizin avek bi pu kuver kiksoz pli grav. E kan eleksyon mi-manda vini, parti Repiblikin al perdi kontrol Lasam Reprezantan. Demokrat fer enn gran viktwar. Dan Sena, Repiblikin pe kumans defye Trump. E antretan, lanket kont Trump ki Robert Mueller pe amene lor kestyon Larisi finn mel li dan eleksyon prezidansyel, pe rant dan so faz terminal. Trump santi li anserkle. Triomvera Alor, sa triomvera pe opere: so Trump, so Netanyahu, so MbS. Me, li finn sakuye net. Li diskredite ziska napa bon. Tu instab. Me, malgre sa, e akoz sa, zordi lepep Palestinn su atak depi sa triomvera la. Trump ti deza reko net Zerisalem kuma kapital Israel, kan li sipoze enn desizyon ki form parti enn lakor zeneral 24 parski Zerisalem kapital Palestinn osi. Israel ek Lamerik ansam ar Larabi Saudit paret pe osi sey kree plis divizyon ant 2 parti politik Palestinn (Hamas ek OLP). Zot pe mem petet sey manigans kit lakor separe ar Gaza (Hamas) ek Wes-Benk (Lotorite Palestinyin). Lamerik inn kup tu so finansman pu refizye Palestinn, inklir atraver Nasyon Zini. Li pe sey fors Palestinyin ki reflizye akoz Israel inn kokin zot later, abandonn stati refizye. Sa led Amerikin la, li ti anfet led indirek anver Israel, ki li, antan ki puvwar ki pe okip enn lot lepep, li-mem li responsab pu asire ki dimunn gayn servis debaz, dapre lalwa internasyonal. Anmemtan MbS pe menas pu pa donn Palestinyin drwa vwayaz lor dokiman vwayaze (Travel Documents) kan zot al travay Larabi, ubyin kan zot al kuma pelrin Lamek ubyin Medina. Sa osi viz pu diminye nomb refizye; si dimunn ule al Lamek, li bizin fer demars rant sitwayin, par exanp, Zordani. Israel kontiyn kolonizasyon Antretan, Israel kontiyn so kolo ni za syon Wes-Benk ek Zerisalem Les kont tu lakor internasyonal. An-gro, Israel, avek baking USA, finn kontiyn sabot e re-sabot solisyon 2 Leta. Alor, dan lapratik, buku dimunn alabaz dan Palestinn pe rabat lor demand pu enn sel leta, enn leta sekilye, baze lor egalite. Me sa demand la pankor pran enn form politik. E Israel kontiyn so plan pu invayir e okip totalite later Wes-Bennk, e rann Gaza non-viyab, enn prizon pu tu so abitan. Seki Israel pe fer, li enn veritab zenosid dan so sans presi: li ule detrir enn lepep. Me, anmemtan, e sa li donn buku lespwar, leta Israel finn vinn pli inpopiler, pli izole, pli kritike partu dan lemond. Sirtu ena buku dimunn kominote Zwif partu dan lemond ki pe realiz exakteman a ki pwin Israel finn vinn enn Leta bandi kriyel ek zenosider.

25 Anmemtan, muvman BDS (Boy kot, Dezinvesti, Sanksyon) inn pran lanpler inpe partu dan lemond. Bann Quakers Angle finn rant dan BDS. AirBnB, li osi, inn aret pran reklam pu lakaz dan koloni Israelyin ilegal dan Palestinn. Federasyon Etidyan Kanada finn vote pu sutenir BDS. Alor, parey kuma Apartheid finn finalman sufer enn defet dan Sid Afrik, petet Israel apartheid, li osi, pu sufer enn mem kalite defet: depi enn atak kuma enn krab tu sa muvman demas andan dan Palestinn inklir Gaza, enn kote, e depi sikse muvman andeor, sirtu otur BDS. Kuma lekter Revi kone, LALIT deza form parti sa muvman la. LC Dan USA: Trump an difikilte Apre eleksyon mi-manda, Trump truv enn nuvo Sanb Reprezantan kot Parti Demokrat inn pran mazorite. Li pu bizin fer fas enn parlman ki nepli konplezan.. Apre eleksyon Mid Term pu renuvle Sanb Reprezantan e enn parti Sena, rapor defors dan Lamerik finn sanze buku: mem si Parti Repiblikin finn gard kontrol lor Sena, par kont se Parti Demokrat ki aster kontrol Sanb Reprezantan. Alor bann demokrat pu kapav uver bann lanket lor Trump so lyen finansye ek Larabi Saudit, lor so riturn Inkom-tax ki ziska ler finn gard sekre. Alor ena posibilite ki sa kalite lanket la kapav vinn explik inpe kifer Trump pe refiz pran pozisyon lor sa asasina Khashoggi dan Konsila Larabi Saudit par enn lekip pros ek Prins Eritye Mohamed Bin Salman. Lanket Mueller Lanket ki Mueller pe amene lor lyen ant lekip Trump e Larisi, e manyer finn manipil eleksyon prezidansyel an 2016, sa osi kapav devwal sa seri mansonz ki Trump ek so bann kolaborater finn servi pu kasyet sa manipilasyon la. Deza plizyer ansyen kolaborater Trump finn vir kont li, e pe kolabore ek Lanket Mueller. Trump pu ena osi pu fer fas a sa par milye dimunn peyi Sid Amerik ki pe ariv ziska frontyer ant Lamerik e Mexik. Trump finn anvoy larme pu sey aret sa bann refizye ki pe rod rant dan Lamerik, ki pe rod kit zot peyi akoz dega ki politik intervansyonis ki Lamerik finn amene, akoz lamizer e represyon ki zot pe bizin sibir, byen suvan akoz sutyen ki Lamerik donn bann diktater dan Sid Amerik, Lamerik Santral. Onivo internasyonal, Trump finn deklans lager komersyal onand-off kont Lasinn e Lerop, e lekonomi USA finn kumans sufer; sanksyon ki Trump finn re-impoze kont Liran, sa osi finn vir Lerop kont politik izolasyonist ki Trump apel America First. Tanki Parti Repiblikin ti kontrol Sanb Reprezantan, Sena, e Prezidans, Trump finn fer seki li anvi: me aster, apre eleksyon Mid Term, li nepli pu ena lame lib pu so politik America First. RS Depi Palestionn ziska Mekzik Tu Miray bizin demoli, poster Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network, 25

26 DAN SIYAZ MUVMAN ZILE ZONN Revolt Larenyon Le 1 Desam, Minis Utremer Annick Girardin, finn kit Larenyon apre enn vizit 3 zur. Li finn anons enn seri mezir ki sipoze pu redwir inegalite, kre lanplwa, rann bann institisyon transparan e rann konsomater Renyone egal a bann Franse par rapor a pri marsandiz. Seki resorti apre 14- zur blokaz se determinasyon ki bann dimunn ordiner finn montre ziska resi fors guvernma rekonet lezitimite zot bann demand. Kudey lor 2 semenn blokaz Muvman Zile Zonn ti lanse dan Lareynon ek Lafrans Samdi 17 Novam Alabaz li fer swit enn post lor Facebook ki ti pe apel dimunn met zot zile flio, ki oblize ena dan loto lor zot tablobor. Pran loto al lor larut, lerla teyn moter, desann pu paraliz sirkilasyon. Sete preske enn mwa avan, lerla lanons la finn byen partaze lor rezo sosyal. So bi sete pu proteste kont ogmantasyon lesans ek dyezel. Finn ena enn bild-ep dan Lareynon, personn pa ti pe tro kone ki lanpler muvman ti pu gayne, komye landrwa ti pu atenn, ki form vyolans kapav deklanse. Sirtu ki 2 semenn avan sa, bann zenn ti profit sware Alowinn pu kas inpe loto ek magazin. Finalman, le 17 Novam finn ena inpe anbuteyaz lazurne, dimunn finn blok inpe ronpwin, me finn les loto sirkile gut-a-gut. Me ariv aswar, kontestasyon finn deteryor an atak magazin, bril loto. Me bann azitater pa ti ena zile zonn. Alor ki li enn aksyon ki ti sipoze derul enn sel zurne, so landime dimunn finn rekumans blok larut. Laplipar dimunn ti mazine ki li pu dire lor enn wikenn e Lindi pu return alanormal me pandan la zurne Lindi, bann baraz finn rekumans met an plas ek bann lotorite finn desid pu ferm tu lekol ek kolez midi. Sa zur la, muvman ti byen dezorganize ek plito lor mod teroriz kondikter sakuy loto, extork larzan etc. E aswar, piyaz ek insandi repran. Enn nuvo fonksyonnman Setalor ki finn instor enn kuv-fe ek interdiksyon lavant lalkol dan serten landrwa. Me muvman pa finn teyn. Finn ena enn nuvo faz. Ofil bann zurne mobilizasyon, finn truve kuma dimunn ordiner kapav organize pu ravitayman. Bann ki pe organiz baraz invit prodikter lokal fri ek legim pu vinn vann zot stok lor baraz. Bann lanbilans, dokter ek usi infirmye ek fizyo ki al a domisil, resi sirkile letan montre zot badj. Lor Facebook enn rezo antred finn lanse pu dimunn ki bizin bann servis kuma gard zanfan, esanz manze rezo la res zis fonksyonel san okenn komanter pur u kont seki pe arive, zis enn organizasyon lavi kotidyen. Dimunn met bann lanons pu dir ki filing uver, kotsa vann manze etc. Enn grup motosiklet rule ant baraz pu tenir informe seki pe pase adrwat-agos. Bann parti politik, azan politik pena okenn lavwa dan muvman, sof si zot abandonn zot apartenans parti e partisipe an sitwayen. Ase spontaneman bann Zile Zonn pe dir pena lider me tulezur nom bann port-parol aturderol. Aswar zot fer enn mizopwen pu deside ki pu fer landime. Fenomenn piyaz ek lemet finn arete apre dezyem swar. Pandan enn moman finn ena konfizyon ant 2 muvman me tigit-tigit dimunn finn kumans dir ki zot mintenir sutyen pu Zile 26 Zonn me kondann bann kaser. Enn grup finn resi blok Lepor pandan 14 zurne, me Prefe finn resi fer aprovizyonn ban filing 3-er gramatin, avek eskort larme. Selon radyo, anviron 3,000 kontener ti bloke ek ti pe oblize fer bato al depoz marsandiz dan Moris. Revandikasyon Onivo revandikasyon, odepar li finn viz pri lesans me byen vit li finn vinn lor plizyer lezot size: gaspiyaz ki bann eli fer, kimilasyon manda, tax ki fini puvwar dasa, diferans pri komisyon ant Lafrans ek Lareynon alor ki bann ed sosyal ek saler minimem parey partu, inegalite akoz bann fonksyoner (ant % bann travayer) benefisye enn prim parski lavi ser, mank anplwa pu 140,000 dimunn, mank debuse parski pena ase formasyon pu bann zenn Ek zot finn klerman dir ki Prefe Larenyon pa zot interlokiter, parski li pa enn eli, li pena puvwar pu deside ek ki zot pe atann Minis ki finn arive apre 12-zur. Sete Merkredi 28 Novam. Pu vremem montre zot determinasyon, bann Zile Zonn finn anons enn blokis zeneral kot vremem zis kan ena nesesite vital ki pu les veyikil pase lor baraz. Sa zur la ti vremem paralize net. Mank enn program Sertenn lezot sekter ti vinn grefe dan muvman apre enn semenn. Bann sofer taxi, sofer kamyon (par rapor a lesans), bann titantreprener par rapor a tax ki anpes zot rul zot ti-biznes. Bann parti politik avoy zot dimunn, ena finans sertin baraz. Lot kote, bann planter ek sef antrepriz finn al zwenn Prefe pu fer enn zes retabli lasityasyon parski kann

27 pa pe kupe, zanimo pa pe nuri, lavant pa pe fer. Sertin planter finn desid usi pu blok sime ar zot kamyon. Lerla, dan sa muvman kumans ena bann dimunn ki pe manifeste ansam me pu bann zafer diferan... Zot tu pe dir Nu nn plin ar sa me zot pa pe presize ar ki zafer. Finalman dimunn avek bann lintere byen antagonis pe manifeste ansam. Par exanp, enn dimunn tini baraz parski li konsidere ki li inzis ki sak mwa taxe lor so lapey pu donn larzan bann somer ki nek pas letan grate. Enn lot manifeste pu li gayn mwenns tax letan li pe pey so bann anplwaye. Pu buku, zot pe deplor ki guvernman pa resi rul kapitalism kuma bizin ek ki bizin fer kapitalism pli efikas avek mwens gaspiyaz. Finalman, pena enn program politik ki finn konstrir avek enn vizyon sosyete ankomin me sakenn, dan so koler, pe azut so doleans lor enn lalis ki pe vinn zis kontradiktwar ek inaplikab. Letan pena enn analiz marxis, dimunn ena linpresyon ki se parski ena move lider ki ena explwatasyon ek inegalite. San konpreansyon teorik, dimunn pa truve ki sistem prodiksyon repoz lor lalit permanan ant seki bizin ogmant so profi ek seki bizin defann so buse manze. Me seki pozitif seki dan sa lalit la, lor sa de semenn, buku Reynone finn realiz potansyel zot ena pu fer balans defors deplas dan zot faver. Sa epizod Novam 2018 pu res dan konsyans travayer kot so lafors truve. Spesifisite Lareynon Sa muvman, dan form ki li finn pran Larenyon byen diferan de seki finn pase dan Lerop. Parski kontex Larenyon li tinte par inperyalism kolonyal, enn koloni su perfizyon, avek otan somaz, lavi ser, 40% dimunn anba limit povrete, inegalite byen vizib. Ena osi enn laspe anti-metropolitin parski dan bann fe, dimunn ki sorti Lafrans ena plis mwayen viv ki dimunn Larenyon... sa li baze lor lefet ki se selma dimunn ki ena enn travay ki atiran ki demenaze pu vinn viv dan Lareynon. E osi, zot ena 4 fwa plis diplom ki Reyone, donk plis akse a bann post byen peye. Kestyon finn klerman poze lor nesesite formasyon bann zenn ek enn sort preferans rezyonal. Ena osi kestyon lor nesesite kontrol lor bann eli pu ki zot aret kliyantelism ek zot labitid aste azan par promes enn plas dan guvernman. Lakse a lozman enn problem osi parski dan dernye 50-an popilasyon finn duble (sorti vinn 867,000). Lanons Minis Bann mezir ki finn anonse konsern aliynman pri komisyon lor Lafrans ek 100 lartik ki bizin res alaporte bann pli modes; enn komite pu etidye ki tandans monopol ena dan inportasyon ki anpes lib konkirans. Prezidan Rezyon finn prezant so exkiz ki li pa finn truv lanpler problem avan sa, e promet pu demisyone lor bord e apel sak eli pu ena enn dimunn/enn fonksyon/enn manda. Ena propozisyon pu ki Lareynon vinn enn Zonn Frans. Finn redwir tax patronal pu ki ena kreasyon anplwa, redwir tax lor investisman pu ki kree lozman. Pu reponn a demand partisipasyon popiler, ena proze pu ki fer tiraz-osor pu dimunn ordiner syeze lor enn bord kontrol pri e osi kreasyon enn observatwar lor depans piblik ek zesyon tennder. Pu ena enn bidze pu asosyasyon kartye ek bann antrepriz solider. Malgre tu mezir ki Minis Utremer finn anonse, revolt Larenyon finn met lor azanda problem kolonizasyon dan kontext kriz ekonomik. JY depi Lareynon Trazedi Kup Imans Pye Lagar Dinor Lagar Lenor ek tu so bote k inn perdi e ki finn ale kuma voler dan lanwit? Zordi nu ankor pe poz nu-mem lakestyon: Ki responsab sa masak la? Enn kestyon ki ziska ler pankor gayn repons. Ni sef degar, ni lapolis, ni travayer transpor, ankor pir, ni gard forestye, personn pa kone. Ki sa mister ki finn pase lor trazedi pye ki finn disparet dan lanwit kuma par mazik. U poz kestyon. Par isi lev zepol. Pa kone. Poz kestyon parla. Mem reaksyon. Me kisannla vremem inn anlev bote Lagar Lenor? Azordizur, nu zis kapav get sa masak la ek tristes dan lizye. Ek san ena okenn repons a nu kestyon. Ek dimann nu ankor si li ti vo lapenn detrir enn tel bote. Pa ti ena lot solisyon? Pu nu prezerv enn tel bote azame disparet.. SJN 27

28 Kapital Finansye stad pli pre ar lafin sistem kapitalist Dernye fwa ki kapital finansye ti vinn opuvwar, kumansman-mem 20yem Syek, kan kapital dan labank, lasirans, stokexchannj vinn pli for ki kapital dan lindistri, dan minn, dan lagrikiltir, sa finn provok enn lamonte ideolozi fasist, setadir enn form kapitalism totalman debride, kot klas dirizan kas tu lyin ar lamas dimunn. Larzan ki fer ar larzan, ki opuvwar. Li nepi larzan fer ar mindev lezot dimunn. Li nepli kapital dan prodiksyon. Klas kapitalist, totalite klas la, santi li kapav fer se ki li ule kont klas travayer. Lenin ti predir sa dan so liv Finance Capital (1912) ki riske ena sa zar puvwar la, e finn ena li. Sa ideolozi kapitalist debride la finn provok lager gurman ant kapitalist diferan Leta Nasyon kuma zame finn truv lager avan. Sa finn kilminn dan Gran-ger, seki plitar apel Premye Ger Mon dyal, Anmem tan, otur sa le pok la, muvman klas travayer e muvman anti-im per ialist ti monte inpe partu dan lemond kont sa reyn debride kapi talist la. Ti gayn revolisyon dan Lamexik par exanp, e dan siyaz Premye Ger Mondyal, finn ena enn seri gran revolisyon kont kapital ism ti ena sulevman dan Barselonn, sulevman kont konskrip syon dan Lind ki finn amenn masak Amritsar, Muvman 4 Me Lasinn kont inperyalism, revolisyon ki vir Anperer e enn sulevman anfaver sosyalism dan Lalmayn, ti ena lager lindepandans Latirki, ti ena mitinnri parmi trup Angle kont sef lager dan Ypres, ti ena sulevman klas travayer dan Laswis, e klas travayer finn kareman reysi sezi puvwar dan Larisi, e li finn res opuvwar pu premye 4-5 an apre Revolisyon. An 1947, Lind apre enn long lalit, gayn lindepandans. Lasinn fer revolisyon kot klas travayer pran puvwar, mem si li vinn enn kus birokratik kuma dan URSS ki gard puvwar, e ki la ziska zordi kan li pe promuvwar kapitalism mem. Klas kapitalist partu dan lemond ti telman gayn per ki enn tel priz puvwar klas travayer kuma ti ena Larisi pu fane partu dan lemond ki li finn dakor, pandan 100 banane, pu fer tu kalite konsesyon: drwa vote pu tu dimunn, labank nasyonalize, enn sertin kontrol Leta lor kapital, ledikasyon gratis pu zanfan klas travayer, pansyon iniversel, konpansasyon pu blese dan travay, lasante gratis, anfet enn ta progre pu klas travayer. Purvi klas travayer aksepte reyn kapitalist. Me, malgre sa, apre Premye Ger Mondyal, dan Lalmayn, Litali, Lespayn, Portigal, avek enn seri kriz ekonomik, ideolozi fasist kontiyne monte kuma dayer li kontiyne monte dan lezot pei. Me, dan sa 3-4 pei Lerop, fasism reysi vinn opuvwar. Fasism desim tu drwa ki travayer ek lamas dimunn ti nn gayne atraver lalit avan. Li enn holokars ki desim klas travayer an-zeneral, kot klas kapitalist ansorsele par reyn fasist akoz li dornt klas travayer pu li, akoz li anpes enn revolisyon sosyalist. Li enn holokars, anmem tan pu kominote minoriter an partikilye, e kuma pretex pu reyn kapitalist kot nasyonalism debride ki opuvwar vinn blam imigran, ubyin dimunn enn lot komi note, dimunn tro feb pu reazir, pu sufrans ki kapitalism pe amene pu tu dimunn ki travay pu viv. Selman enn lager kont sa 3-4 pei kot fasism opuvwar la par enn lalyans Grand Bretayn, Larisi, Lafrans, e plitar Lamerik finn terminn sa reyn fasist. Sa ti 2yem Ger Mondyal. Bann Alye ti infliz enn defet lor Hitler ek Mussolini, e diktatir ti kontiyne dan Lespayn ek Portigal pu ankor an. E Revolisyon dan Lasinn swiv dan siyaz 2yem Ger Mondyal, e dan Lind, Britanik evit revolisyon par donn puvwar enn reyn nasyonalist Indyin (otur Nehru) ek integrist Mizelman (otur Jinnah) dan lot lamwatye Lind, enn nuvo pei, Pakistann. Partu dan lemond, 1917 a 1990, ti ena devlopman 3 kalite reyn ki finn chalennj kapitalism debride: - reyn Stalinyin dan USSR ek so satelit, kot enn kus birokrat gard puvwar brital lor tu dimunn e finn oper enn lekonomi ki, mem li pa ti kapitalist, li pa ti nonpli rule par klas travayer, ni pa ti ena naryin sosyalist ar li. - reyn sosyal-demokrat dan Lerop ek Leta Zini avek ful kapitalism, me aprivwaze par enn degre welfer-steyt. - reyn pei fek indepandan, exkoloni, avek enn nuvo klas kapialist nasyonalist anti-inperyalist (an parol, omwin), me avek kapitalism tuzur amars. Ariv 1990, tule-trwa kalite reyn kolaps. Stalinism inploze. Sosyal demokrasi vinn mwins sosyal e mwins demokratik, e reyn postkolonyal vinn kapitalist pir. Zordi, nu dan enn lepok kot kapital finansye finn re-vinn opuvwar apartir 1990 par la. E, parey kuma 100 an desela, li pe re-amenn lamonte lextrem drwat. Donald Trump (USA), Benyamin Netanyahu (Israel), Duterte (Filipinn), Jair Bolsonaro (Brezil), Matteo Salvini (Itali), Victor Orban (Laongri) kareman finn vinn opuvwar lor enn program popilist dextrem drwat. Sa li 6 gran pei. Zot parti opuvwar pe atak tu drwa ki lamas dimunn finn lite pu gayne, e pe donn sime lib pu kapital finansye reyne. Bizin enn lalit politik emerze. E dan plas pli difisil amenn lalit, dan Lareynion, nu truve ki, kan dimunn buze, mem otur enn zafer inpe farfeli kuma Zile Zonn, zot pe, atraver sa mobilizasyon, depas instigater orizinal e pe konfront kolonyalism e mem kapitalism. Li pa pe amenn enn laviktwar tutswit, me li fer nu realiz avek ki vites li posib kree bann muvman demokratik lamas dimunn. 1 Desam,

29 ELECTORAL REFORM Desperate Men v/s Hope born of Reason Xavier Duval has gone on a new tack, or more precisely gone on the old PMSD tack: he, who was against the Best Loser System, now actively calls for a communal census; he, who has, for all his political life, respected the twin Electoral Boundaries and Supervisory Commissions, now calls for their dissolution. His new tack is dangerous. A communal or ethnic census would summon into frenetic activity communalo-religious lead ers of all ilk, all already far too active in their self-promoting ruses. Community the toxic mix of religion and so-called ethnicity is the construct used by the devious to divide, then rally, part of the unsuspecting masses of people, who are right now genuinely suffering the rav ages of hidden unemployment and overt job insecurity, and to offer them up on a plateau to the desperate men that all leaders of traditional political parties have now become. A communal census would give the men in this interface role the signal that the time has come to ramp up their incendiary games. What is in it for them? Money. Contracts. Tenders. Nominations. Promotion. Power. Simple as that. What is in it for political leaders of mainstream parties? Political support at the margin, just enough to make the difference between losing and winning a seat in elections. What is in it for the people of the country? At best, unpleasant divisions at work, in the neighbourhood, amongst friends, and even within families. At worst, a new round of race wars something too hideous to contemplate. Fortunately, all the main parties publicly oppose Duval s call for a communal census and for dissolution of the Electoral Commission. But, the danger of communalization around these issues is not easy to appease once roused. This is because people in Mauritius are genuinely anguished about the future. While the Government pretends 90% of Mauritians are homeowners, the cruel reality is that half of us live with less rights than a tenant, blighted by the permanent conflict of being trapped in a lakaz zeritye ; the State has not ensured enough housing, while the Code Napoleon forced heirs system divides houses into less and less viable bits. And while the Government pretends there is a 7% rate of unemployment, even the MCB Focus (Nov 2018) bemoans the way these statistics mask genuine underemployment and the fact of a mere 58.7% activity rate, which obviously includes jobless people sick of looking for work. It is easy for the opportunist, the populist or the ambitious to get people then to blame their community, religion, ethnicity, or caste especially in the face of the propaganda that everyone in Mauritius is doing just fine. It feels to most of us like the everyone must be everyone except me and mine, whoever we are. No way to Fight Racism by resorting to Classification Racism, which exists and needs to be opposed, and opposed again every time we see it, cannot be successfully opposed by calling 29 Extre Desin Escher for more classification of people by race or community. The effect would be the contrary. It is generally accepted that race does not exist (humanity is a continuum with the same ancestors; nobody is or ever has been pure-bred!) except as a belief system in Nazi and other right-wing ideology. Community is a mixup of race and religion and putative geographical roots, a legacy of irrational divisions from colonization, even if the term ethnicity replaces the discredited word race. The perpetuation of this awful daily classification the worst legacy of slavery and indenture is what already, both formally and informally, reproduces the very racism and communalism that is the problem in the first place. One would think the coming to power in the USA of the white supremacist ideologues behind Donald Trump, and the rise of fascism and nationalist identity in so many European countries extreme right-wing parties, would make people put into question the Americanled way of resorting to ethnic classification for the purposes of affirmative action. That people have the good intention of attempting to get rid of racism is just no excuse for perpetuating the ideology of persistent, irrelevant ethnic classification, which is fuel to racist fires. In any case, using classification for non-

KONTENI. Nimero 121. Des Zan 2016

KONTENI. Nimero 121. Des Zan 2016 1 KONTENI Nimero 121 Des 2015 - Zan 2016 EDITORYAL: Enn Guvernman avek enn mank total vizyon... 3 Jabaljas ek Bulbak...;... 4 Lalwa Bhadain: Nuvo Danze Fasism ek Plis Koripsyon ankor... 5 LALIT an Aksyon:

More information

KONTENI Nimero 123 Me Zin 2016

KONTENI Nimero 123 Me Zin 2016 1 KONTENI Nimero 123 Me 2016 - Zin 2016 EDITORYAL: Puritir dan Leta Burzwa... 3 Jabaljas ek Bulbak...;... 4 Dosye Itilizasyon Later... 5 I.R.S., Gated Communities, Smart Cities: Abitan Baie du Cap v/s

More information

KONTENI No.114 Zin Ziyet 2014

KONTENI No.114 Zin Ziyet 2014 1 KONTENI No.114 Zin 2014 - Ziyet 2014 Editoryal: SEKTER PRIVE TELEGID LALYANS PT-MMM...... 3 DOSYE REFORM ELEKTORAL...5 Eskrokri Intelektyel? Pena enn Vre Parlman Zordi... 5 Fode pa Trok tir Bes-Luzer

More information

KONTENI. Nimero 131 Desam Zanvye 2018

KONTENI. Nimero 131 Desam Zanvye 2018 KONTENI Nimero 131 Desam 2017 - Zanvye 2018 EDITORYAL: Modord LALIT pu Eleksyon Parsyel Belle-Rose-Q. Bornes... 3 Bizin Servi Later Tablisman pu Kree Travay, Lakaz, Manze... 4 Lanons Manifestasyon Ferm

More information

KONTENI No.117 Mars - Avril 2015

KONTENI No.117 Mars - Avril 2015 1 KONTENI No.117 Mars - Avril 2015 Editoryal: Guvernman Lepep Fas-a Somaz...... 3 Ki Nuvo Lopozisyon? MMM ek Travayis sorti afebli, par Lindsey Collen...4 Deriv Ramgoolam ver Reyn Monarsik: Inpinite: Warning

More information

KONTENI. Nimero 128 Me Zin 2017

KONTENI. Nimero 128 Me Zin 2017 KONTENI Nimero 128 Me 2017 - Zin 2017 EDITORYAL: Leta Burzwa: Zot Institisyon an Kriz... 3 DOSYE: Zot Institisyon an Kriz Planet Earth Avan, Permi pu Biznes Answit: Ki Prezidan Repiblik?... 5 Rol Spiyker

More information

KONTENI No.113 Mars Avril 2014

KONTENI No.113 Mars Avril 2014 1 KONTENI No.113 Mars 2014 - Avril 2014 Editoryal: Disik ek Kann, ki Lavenir?...... 3 Kanpayn kont ID Kard Biometrik Obligatwar... 4 FAQs lor Kart Idantite... 4 25 Personalite met Guvernman an Gard...

More information

KONTENI. Nimero 134 Septam Oktob 2018

KONTENI. Nimero 134 Septam Oktob 2018 KONTENI Nimero 134 Septam 2018 - Oktob 2018 EDITORYAL: Emerzans enn Nuvo Form Lorganizasyon... 3 LALIT an Aksyon... 4 Gran Manifestasyon Abitan Lakaz Lamyant... 5 Let Premye Minis ki res San Repons...

More information

KONTENI No.112 Desam Zanvye 2014

KONTENI No.112 Desam Zanvye 2014 1 KONTENI No.112 Desam 2013 - Zanvye 2014 Editoryal: Enn Sityasyon Politik Bizar...... 3 Guvernman Gayn Difikilte Inpoz I.D. Kard Biometrik... 4 Kanpayn kont I.D. Kard pran Lanpler... 4 Data Protection

More information

LALIT. Revi. 1,200 PRIZONYE PALESTINYIN DEKLANS LAGREV LAFIN Paz 58. Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3

LALIT. Revi. 1,200 PRIZONYE PALESTINYIN DEKLANS LAGREV LAFIN Paz 58. Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3 Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.104 Zin 2012 KONTENI Editoryal: ANALIZ DISKUR PROGRAM Paz 3 *** RAPOR KONFERANS LALIT LOR STRATEZI: KRITIK KONT NASYONALISM & MORISYANISM

More information

CHARTER PESER 2017 paz 13

CHARTER PESER 2017 paz 13 No.130 OKTOB 2017 NOV 2017 * EDITORYAL...Paz 3 - KRIZ POLITIK DAN LALYANS LEPEP * MOBILIZASYON KONT LAKAZ LAMYANT...paz 13 * JABALJAS ek BULBAK...paz18 * SERTIFIKA MORALITE... paz 21 * LAMERIK ek KORE

More information

LALIT. Revi. KI NU BIZIN FER? Paz 3 LA VERITE SUR LA LIBYE PU ENN LETA PALESTINN: ENN ANALIZ PAZ 36. Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK,

LALIT. Revi. KI NU BIZIN FER? Paz 3 LA VERITE SUR LA LIBYE PU ENN LETA PALESTINN: ENN ANALIZ PAZ 36. Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK, Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.101 Septam 2011 REPORTAZ LOR VEYE PALESTINN - Paz 18 KONTENI Editoryal: FAS A KRIZ EKONOMIK EK POLITIK, KI NU BIZIN FER? Paz 3 ***

More information

KONTENI. Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100

KONTENI. Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100 1 KONTENI Ziyet - Ut 2011 SPESYAL NIMERO 100 Editoryal:.... 3 Selebrasyon 100 Nimero Revi LALIT Filozofi deryer Revi enn parti politik... 5 Listorik Revi LALIT (1976-2011)... 8 Tradisyon polemik... 10

More information

LALIT. Revi MOBILIZASYON LEPEP TINIZI, LEZIP, YEMENN! TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 LALIT KOMANT LINISYATIV GM MERJER DAN MEDYA MORIS.

LALIT. Revi MOBILIZASYON LEPEP TINIZI, LEZIP, YEMENN! TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 LALIT KOMANT LINISYATIV GM MERJER DAN MEDYA MORIS. Revi Rs. 20.00 LALIT d e k l a s Enn Piblikasyon Lagazet Lalit deklas No.98 Fev.-Mars 2011 Pu Zurne Internasyonal Fam 2011 NUVO MANIFESTO FAM...Paz 41 KONTENI Editoryal: TRANZAKSYON MEDPOINT Paz 3 ***

More information

KONTENI No Zin Ziyet 2013

KONTENI No Zin Ziyet 2013 1 KONTENI No. 109 Zin Ziyet 2013 Editoryal: Kriz Ekonomik li Moter Kriz Politik ek Sosyal... 3 Politik inn Tom dan Domenn Fe Diver, par Lindsey Collen... 5 LALIT an Aksyon... 6 Jabaljas & Bulbak... 7 Apre

More information

KONTENI. Ziyet-Ut Pu foto, remersiman: Clement Bordlais.

KONTENI. Ziyet-Ut Pu foto, remersiman: Clement Bordlais. 1 KONTENI Ziyet-Ut 2012 Kriz dan Zonn Euro..... 3 Editoryal: Klas Travayer fas a Kriz Euro... 4 LALIT an Aksyon... 5 Lavortman: Premye Dekriminalizasyon... 6 Lalwa Arkaik lor Lavortman Amande par Mazorite

More information

KREOL MORISIEN MAURITIUS EXAMINATIONS SYNDICATE. Primary School Achievement Certificate Assessment. October Time: 1 hour 45 minutes

KREOL MORISIEN MAURITIUS EXAMINATIONS SYNDICATE. Primary School Achievement Certificate Assessment. October Time: 1 hour 45 minutes Mens M ES Gerat Corpus Let the mind manage the body Que l esprit gère le corps Index Number:... KREOL MORISIEN (Subject code No. P220) examinationssyndicatemauritiu examinationssyndicateexamin examinationssyndicatemauritiu

More information

ESOL Stem Questions by Benchmarks READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT

ESOL Stem Questions by Benchmarks READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT READING STRAND: COMPARISONS AND CAUSE/EFFECT The student recognizes the use of comparison and contrast in text The major difference between and was. According to the author, what is the most important

More information

REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT GARANTI DWA MOUN. Tout sa ki aplike a ou, mete you ti kwa devan li nan bwat la:

REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT GARANTI DWA MOUN. Tout sa ki aplike a ou, mete you ti kwa devan li nan bwat la: OFFICE ADMINISTRATIVE HEARINGS 11101 GILROY ROAD, UNIT E/CLERK S OFFICE HUNT VALLEY, MARYLAND 21031 (410)229 4281 FAX (410) 229 4277 www.oah.state.md.us REKET POU MEDYASYON AVEK PWOSEDE SOU ZAFE PLENT

More information

Date Printed: 04/20/2009. JTS Box Number: lfes 64. Tab Number: 84. Document Title: Document Date: Haiti. Document Country: Creole

Date Printed: 04/20/2009. JTS Box Number: lfes 64. Tab Number: 84. Document Title: Document Date: Haiti. Document Country: Creole Date Printed: 04/20/2009 JTS Box Number: lfes 64 Tab Number: 84 Document Title: Chimen yon fanmi ak lalwa Document Date: 1995 Document Country: Document Language: lfes ID: Haiti Creole CE00803 l ~. Cabinet

More information

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL Sijè : Regleman sou kredi ak rekouvreman Paj 1 nan 8 Dat orijinal li antre an vigè : Jiyè 86 Dat yo te revize l : Avril 90, mas 2005 Kòd klasifikasyon : 400.301 Dat yo te revize l : Avril 2012, avril 2014,

More information

Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la?

Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la? Around the Pond: Who s Been Here? Arebò yon basen dlo: kilès ki te la? William ak Cammi se frè ak sè. Yon jou yo al pwomennen a pye bò yon basen dlo ansanm ak chen yo a ki rele Sam. Yo t ap chache yon

More information

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL

SIGNATURE HEALTHCARE BROCKTON HOSPITAL Sijè : Regleman sou asistans finansye Paj 1 nan 11 Dat orijinal li antre an vigè : septanm 2016 Dat yo te revize l : fevriye 2018, jiyè 2018 Kòd klasifikasyon : 400.115 Dat yo te evalye l : Referans yo

More information

Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè

Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè Theme 2 Colors All Around Poem 1) Mwen Renmen Koulè Mwen renmen koulè, Wi, mwen renmen yo anpil! Wouj, jòn abriko, vèt avèk ble! Mwen renmen koulè, fonse ou pal, Jòn, mòv, nwa, avèk blan! Mwen renmen koulè

More information

Joel Martinson (Choral score) Selah Publishing Co., Inc. Hn. J œ œ œ œ œ œ. j œ. 8 5 Choir: (Women or Men) for review only. ni- mi- pax.

Joel Martinson (Choral score) Selah Publishing Co., Inc. Hn. J œ œ œ œ œ œ. j œ. 8 5 Choir: (Women or Men) for review only. ni- mi- pax. Missa Guadalupe o Martson 10-911 (Choral score) Sah Publishg Co. Inc. Orr rom your avorite aler or at.sahpub.com (Or call 00--1.S. and Cada) This document is provid or revie purposes only. It is illegal

More information

Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.-

Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.- Tout règleman minimòm Nasyon Zini revize pou trètman prizonye (Règleman Nelson Mandela) Yon ti gid.- Ti Gid Règ Minimòm Revise Nasyon Zini sou jan yo fèt pou trete prizo (Règ Nelson Mandela) nye Piblikasyon

More information

Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA

Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA Tradiksyon nan lang Kreyòl Ayisyen an kòd Etik ILTA Translators: Fénélon Withno, Alex Joseph and Nicholas Pierre English teachers of the MENFP and members of the Haiti-Canada-France-US Professional Learning

More information

Règleman. Chanselye a N EW Y ORK C ITY D EPARTMENT OF E DUCATION

Règleman. Chanselye a N EW Y ORK C ITY D EPARTMENT OF E DUCATION Kategori : ELÈV YO Nimewo : A-815 Osijè : ADMINISTRASYON AK RESPONSABILITE NAN PWOGRAM SÈVIS MANJE LEKÒL LA Paj : 1-1 REZIME CHANJMAN YO sa a ranplase A-815 date 21 jiyè 2004. Li founi enfòmasyon debaz

More information

Nòm Disiplin. ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la. Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane

Nòm Disiplin. ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la. Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane TM Nòm Disiplin ak Mezi Pou Entèvni Onivo Tout Vil la TM Kòd Disiplin & Deklarasyon Dwa ak Responsablite Elèv, Jadendanfan Jiska Klas 12yèm Ane Department of Education Joel I. Klein Chancellor Efektif

More information

Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon

Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon LIV POU FASILITATè Entwodiksyon Sou Sante Mantal ak Maladi Depresyon Yon pati nan seri fòmasyon pou travayè sante kominotè ZL yo KREYÒL-AYITI Zanmi Lasante (ZL) se yon òganizasyon karikativ endepandan

More information

Broward County Public Schools Exceptional Student Education Gifted Program Pwogram pou elèv dwe

Broward County Public Schools Exceptional Student Education Gifted Program Pwogram pou elèv dwe Pwogram pou elèv dwe Procedural Safeguards for Exceptional Students Who Are Gifted 6A-6.03313 Pwosedi pwoteksyon dwa pou elèv esepsyonèl, elèv dwe Dapre regleman-sa-a, bay manman/papa enfòmasyon konsènan

More information

Kolera. kreyol. Youn nan Chapit pou fòmasyon Ajan kominotè Zanmi Lasante yo ZANMI LASANTE. Banque Mondial

Kolera. kreyol. Youn nan Chapit pou fòmasyon Ajan kominotè Zanmi Lasante yo ZANMI LASANTE. Banque Mondial kreyol Kolera MANYÈL FomATÈ Youn nan Chapit pou fòmasyon Ajan kominotè Zanmi Lasante yo ZANMI LASANTE Banque Mondial Zanmi Lasante (Partners In Health (PIH)) se yon òganizasyon endepandan ki pa travay

More information

Gid Kristi House Atravè Sistèm nan. Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan

Gid Kristi House Atravè Sistèm nan. Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan Gid Kristi House Atravè Sistèm nan Yon Manyèl pou Paran ak Gadyen Kap Vizite Sant Orlowitz-Lee kap Defan-n Timou-n nan Non ak Nimewo pou Kontak Kristi House 305-547-6800 Kowòdonatè Kes Mou-n kap bay terapi

More information

Lekòl Piblik Boston Kòd Konduit Septanm 2013

Lekòl Piblik Boston Kòd Konduit Septanm 2013 Lekòl Piblik Boston Kòd Konduit Septanm 2013 Apwouve an 1982 Revize epi Apwouve an 1992 Revize an 1993, 1994, 1995, 2006, 2010 ak 2013 Pou mete Kòd la konfòm avèk M.G.L. Chapit 71, Lwa 1993 M.G.L. Chapit

More information

Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal

Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal Dwa Paran Avi Leta Maryland sou Garanti Pwosedi Entèvansyon bonè pou Tibebe ak Tikatkat Edikasyon Espesyal nan Lekòl Matènèl ak Edikasyon Espesyal REVIZE AN JIYÈ 2017 DEPATMAN EDIKASYON NAN MARYLAND DIVIZYON

More information

Pratik, enfòmasyon ki baze sou rechèch sou fason pou ede Moun k ap aprann Angle li... epi yo gen siksè!

Pratik, enfòmasyon ki baze sou rechèch sou fason pou ede Moun k ap aprann Angle li... epi yo gen siksè! Haitian Creole: Babies Konsèy Tibebe yo pou Paran Li pa janm twò bonè pou li pou tibebe ou. Depi tibebe ou fèt, l ap kòmanse aprann. Senpleman lè ou pale avèk tibebe ou, lè ou jwe avèk li ak lè pou pran

More information

Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan

Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan Pwogram Entèvansyon Bonè pou Tibebe ak Timoun Depatmant Lasante, Sèvis Medikal pou Timoun Sou adrès entènèt nan www.cms-kids.com Gid Resous pou Florid pou Fanmi Jèn Timoun Ki Gen Pèt Tande Remèsiman Depatmant

More information

Prentan Gid Entèpretasyon Rapò Nòt yo Pou Paran yo

Prentan Gid Entèpretasyon Rapò Nòt yo Pou Paran yo Prentan 2018 Gid Entèpretasyon Rapò Nòt yo Pou Paran yo Sa Ki nan Liv la 1.0 Enfòmasyon Jeneral pou Paran ak Edikatè... 1 1.1 Istorik... 1 1.2 Evalyasyon PARCC... 1 1.3 Konfidansyalite nan Repòtaj Rezilta...

More information

DOSYE ENSKRIPSYON POU

DOSYE ENSKRIPSYON POU DOSYE ENSKRIPSYON POU 2016-2017 Chwazi yon kanpis: Boynton Beach Cooper City Palm Beach Gardens Pembroke Pines (K 8) Pembroke Pines (6-12) Sunrise List pou kontwole sa ou bezwen pou Enskripsyon an Se pou

More information

ISTWA JENERAL AK JEOGRAFI

ISTWA JENERAL AK JEOGRAFI regents in global history and geography HAITIAN CREOLE EDITION GLOBAL HISTORY & GEOGRAPHY TUESDAY, JANUARY 24, 2006 9:15 A.M. TO 12:15 P.M. ONLY The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL

More information

Kiltivasyon Kounya. Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti. 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010

Kiltivasyon Kounya. Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti. 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010 140 Oxfam Briefing Paper Oktòb 2010 Kiltivasyon Kounya Defi ak okazyon agrikòl pou rekonstriksyon Ayiti Apre tranblemanntè 12 Janvye 2010 la, yon gwo kantite deplase al rete nan La Vale Atibonit. Kèk moun

More information

vivan epi k'ap fè Bondye plezi. Se sèl jan nou dwe sèvi Bondye tout bon.

vivan epi k'ap fè Bondye plezi. Se sèl jan nou dwe sèvi Bondye tout bon. e sak fè, frè m' yo, jan Bondye fè nou wè li gen kè sansib pou nou an, se pou nou ofri tout kò nou ba li tankou ofrann bèt yo mete apa pou Bondye, bèt yo ofri tou vivan epi k'ap fè Bondye plezi. Se sèl

More information

Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè

Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè Gid Enfòmasyon pou Elèv Lekòl Segondè (Ak Adilt Ki Ede Yo) Se Kim Nauer ak Sandra Salmans ki ekri li Desen Anime se R.J. Matson ki fè yo Konsepsyon an se Stone Soup Creative ki fè l Dat Piblikasyon: Oktòb

More information

Nan chapit sa a : C h a p i t 24 Chache jwenn asistans medikal. Ki sèvis sant sante ak lopital yo ka bay Ale nan yon sant medikal...

Nan chapit sa a : C h a p i t 24 Chache jwenn asistans medikal. Ki sèvis sant sante ak lopital yo ka bay Ale nan yon sant medikal... C h a p i t 24 Chache jwenn asistans medikal Nan chapit sa a : Ki sèvis sant sante ak lopital yo ka bay. 433 Egzamen laboratwa...434 Transfizyon sagin Sonogram, Doplè, ak radyografi.434 (bay san nan venn)...436

More information

premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen

premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen premye edisyon, 2017 Gid Pratik Dwa Travay Ayisyen DONE KATALOG piblikasyon ILO Better Work Haiti. Gid Pratik, Dwa Travay Ayisyen òganizasyon Entènasyonal Travay travay / ayisyen / endistri / dwa Mars

More information

Jean Mouton. (before ) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars. Gimell

Jean Mouton. (before ) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars. Gimell Jean Mouton (before 1459 1522) Quis dabit oculis? This edition prepared for The Tallis Scholars Gimell Quis dabit oculis nostris fontem lachrimarum? Et plorabimus die ac nocte coram domino? ritannia, quid

More information

MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher

MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher MAURIZIO MACHELLA Arranger, Interpreter, Publisher Italia About the artist Famous musician and organist, known throughout the world. Italian publisher, researcher and organist. Music collaborator with

More information

Chanselye a. Rezime chanjman yo. Règleman sa a ranplase Règleman Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005.

Chanselye a. Rezime chanjman yo. Règleman sa a ranplase Règleman Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005. Osijè : PWOMENAD LEKÒL YO ÒGANIZE Paj : 1-1 Rezime chanjman yo sa a ranplase Chanselye A-670 ki date 9 fevriye 2005. an mete anplas règ ak pwosedi pou yo swiv nan tout sistèm eskolè a lè lekòl ap òganize

More information

Pwogram Kredi ak Resèt Hallmark Health System

Pwogram Kredi ak Resèt Hallmark Health System Pwogram Kredi ak Resèt Hallmark Health System 7.2017 Lis Sijè yo I. ENTWODIKSYON... 3 II. BAY SÈVIS SWEN SANTE... 3 A. Prensip Jeneral... 3 B. Sèvis Emèjènsi ak Sèvis Dijans... 4 C. Sèvis ki Pa Emèjènsi

More information

Pwojè Kore fanmi. KreyÒL ayisyen-ayiti. Maladi Dyare. Liv PatisiPan. yon modil nan pwogram fòmasyon pou ajan Kore Fanmi BANQUE MONDIALE

Pwojè Kore fanmi. KreyÒL ayisyen-ayiti. Maladi Dyare. Liv PatisiPan. yon modil nan pwogram fòmasyon pou ajan Kore Fanmi BANQUE MONDIALE Pwojè Kore fanmi KreyÒL ayisyen-ayiti Maladi Dyare Liv PatisiPan yon modil nan pwogram fòmasyon pou ajan Kore Fanmi BANQUE MONDIALE Copyright policy Published by Partners in Health. Subject to the rights

More information

Ave Maria. œ œ œ œ œ. œ œ j. j œ. n œ # œ œ. Lord is with. Sol m Gm

Ave Maria. œ œ œ œ œ. œ œ j. j œ. n œ # œ œ. Lord is with. Sol m Gm 2 Based on Luke 1:28, 2 3 Eleazar Cortés cc. y Rick Modlin Keyoard % INTRO/INTERLUDE/INTERLUDIO (q = ca. 90) Do a C VERSES/ESTROS Latin Español. Dios English Hail, 7 #. # ve, rí a, grá ti te sal ve, rí

More information

LIV SOU KOMES SAN ANTRAV LIV POU PWOFESE YO

LIV SOU KOMES SAN ANTRAV LIV POU PWOFESE YO LIV SOU KOMES SAN ANTRAV LIV POU PWOFESE YO 15 Prensip kle yo pou fè komès san Antrav Listwa Allen, Andre, Marcella ak Sabetha Aktivite ki pou fèt ak elèv yo Moun ki ekri liv sa Jerry Dean Epps, Ph.D.

More information

Please note that not all pages are included. This is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers.

Please note that not all pages are included. This is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers. Please note that not all pages are included. his is purposely done in order to protect our property and the work of our esteemed composers. If you would like to see this work in its entirety, please order

More information

COPYRIGHTED MATERIAL. About Reading Pathways

COPYRIGHTED MATERIAL. About Reading Pathways About Reading Pathways Many students need extra help in learning how to track left-to-right with their eyes. These students benefit from reading practice that gradually and systematically builds letters

More information

ISTWA JENERAL AK JEYOGRAFI

ISTWA JENERAL AK JEYOGRAFI HAITIAN EDITION GLOBAL HISTORY AND GEOGRAPHY WEDNESDAY, JANUARY 28, 2004 9:15 to 12:15 p.m., only The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION ISTWA JENERAL AK JEYOGRAFI Mèkredi,

More information

GA-1732 (Dokiman pou etid) Jerans Kòm Yon Disiplin Espirityèl ak Tout Aplikasyon li yo Pou 21 e Syèk la

GA-1732 (Dokiman pou etid) Jerans Kòm Yon Disiplin Espirityèl ak Tout Aplikasyon li yo Pou 21 e Syèk la 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 GA-1732 (Dokiman pou etid) Jerans Kòm Yon Disiplin Espirityèl ak Tout Aplikasyon li yo Pou 21 e

More information

The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION ANVIWÒNMAN VIVAN. Mèkredi 27 Janvye :15 a.m. jiska 12:15 p.m.

The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION ANVIWÒNMAN VIVAN. Mèkredi 27 Janvye :15 a.m. jiska 12:15 p.m. LIVING ENVIRONMENT The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION HAITIAN CREOLE EDITION LIVING ENVIRONMENT WEDNESDAY, JANUARY 27, 2016 9:15 A.M. to 12:15 P.M., ONLY ANVIWÒNMAN

More information

Contest Rules of Fim Zekler

Contest Rules of Fim Zekler Contest Rules of Fim Zekler In the framework of ÎLE COURTS International Short Film Festival of Mauritius 10th edition 1 Context of the Festival Île Courts- International Short Film Festival of Mauritius

More information

AETNA BETTER HEALTH PLAN FIDA Rezime nan Avantaj yo

AETNA BETTER HEALTH PLAN FIDA Rezime nan Avantaj yo AETNA BETTER HEALTH PLAN FIDA SM Rezime nan Avantaj y Aetna Better Health FIDA Plan se yn plan swen jere ki gen kntra avèk tude Medicare ak Depatman Sante Leta New Yrk (New Yrk State Department f Health)

More information

OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT

OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT OCHAN POU YON LIDÈ KI PA FIN PAFÈ NÈT (Se Deborah Ancona, Thomas W. Malone, Wanda J. Orlikowski ak Peter M. Senge ki ekri atik sa a. Atik sa a te pibliye nan Harvard Business Review an fevriye 2007. Tit

More information

COHU, INC. Elec tron ics Di vi sion In stal la tion and Op era tion In struc tions

COHU, INC. Elec tron ics Di vi sion In stal la tion and Op era tion In struc tions COHU, INC. Elec tron ics Di vi sion In stal la tion and Op era tion In struc tions 2200 SE RIES NTSC/YC, PAL/YC, AND RGB COLOR CAM ERAS This de vice com plies with part 15 of the FCC Rules. Op era tion

More information

Benjamin Hebblethwaite interviews Welele Noubout At Lakou Souvnans, Gonaïves, Haiti, March 31, 2013

Benjamin Hebblethwaite interviews Welele Noubout At Lakou Souvnans, Gonaïves, Haiti, March 31, 2013 Benjamin Hebblethwaite interviews Welele Noubout At Lakou Souvnans, Gonaïves, Haiti, March 31, 2013 Edited by Benjamin Hebblethwaite Transcribed and translated by Rose-Laure Jean Joseph, Megan Raitano

More information

The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION ANVIWÒNMAN VIVAN. Madi, 24 Jen, :15 a.m. pou 12:15 p.m.

The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION ANVIWÒNMAN VIVAN. Madi, 24 Jen, :15 a.m. pou 12:15 p.m. LIVING ENVIRONMENT The University of the State of New York REGENTS HIGH SCHOOL EXAMINATION HAITIAN CREOLE EDITION LIVING ENVIRONMENT TUESDAY, JUNE 24, 2008 9:15 a.m. to 12:15 p.m., only ANVIWÒNMAN VIVAN

More information

MYAP MCHN Manyèl Ajan Sante pou Fòmasyon Gwoup Manman Lidè Modil 2

MYAP MCHN Manyèl Ajan Sante pou Fòmasyon Gwoup Manman Lidè Modil 2 MYAP 2008 2013 MCHN Manyèl Ajan Sante pou Fòmasyon Gwoup Manman Lidè Modil 2 ALIMANTASYON KONPLEMANTÈ EPI MIKWONITRIMAN Adapted from materials produced by Food for the Hungry 1 Leson 1: PREMYE ALIMAN (ALIMANTASYON

More information

TESOROS OCULTOS. Treasures Out of Darkness

TESOROS OCULTOS. Treasures Out of Darkness TESOROS OCULTOS Treasures Out of Darkness Coro al SATB, Cantor, Asblea, (Flauta, Oboe, Trompa en Fa opcionales), Guitarra, Piano SATB Choir, Cantor, Assembly, (optional Flute, Oboe, Horn in F), Guitar,

More information

Kees Schoonenbeek Arranger, Composer, Director, Publisher, Teacher

Kees Schoonenbeek Arranger, Composer, Director, Publisher, Teacher Kees choonenbeek rranger, Comoser, Director, ublisher, eacher Netherlands, Dieren bout the artist Kees choonenbeek as born in rnhem, the Netherlands, on October 1 st 1947.He studied the iano at the Conservatory

More information

8THE UNIVERSITY OF THE STATE OF NEW YORK

8THE UNIVERSITY OF THE STATE OF NEW YORK 8THE UNIVERSITY OF THE STATE OF NEW YORK 8YÈM ANE NIVO ENTÈMEDYÈ EGZAMEN EGZAMEN SYANS EGZAMEN EKRI PRENTAN 2009 HAITIAN CREOLE EDITION SCIENCE GRADE 8 INTERMEDIATE-LEVEL WRITTEN TEST Non Elèv la Non Lekòl

More information

SIMON & SCHUSTER S. angle. english for haitian speakers. liv lekti

SIMON & SCHUSTER S. angle. english for haitian speakers. liv lekti SIMON & SCHUSTER S PIMSLEUR angle english for haitian speakers liv lekti Graphic Desgn: Maia Kennedy and Recorded Program 2002 Simon & Schuster, Inc. Reading Booklet 2002 Simon & Schuster, Inc. Pimsleur

More information

Fè konesans ak konpostaj matyè moun

Fè konesans ak konpostaj matyè moun Gid SOIL la pou Asenisman Ekolojik Premye Edisyon, Fevrye 2011 Fè konesans ak konpostaj matyè moun Tretman ak transfòmasyon dechè ki soti nan twalèt yo, pou fè matyè moun ki te kapab danjere vin tounen

More information

Preview Only. Legal Use Requires Purchase. LYDIA, THE TATTOOED LADY for T.T.B.B. voices and piano* Music by HAROLD ARLEN Lyric by E. Y.

Preview Only. Legal Use Requires Purchase. LYDIA, THE TATTOOED LADY for T.T.B.B. voices and piano* Music by HAROLD ARLEN Lyric by E. Y. Arranged by JAY ALTHOUSE LYDIA, THE TATTOOED LADY or voices and piano* Music by HAROLD ARLEN Lyric by E. Y. HARBURG 1 Piccolo Trumpet 1 Trumpet 2 Trombone Baritone Horn Tuba Percussion 1 (S.D./D.) Percussion

More information

Preche Levanjil Mwen an

Preche Levanjil Mwen an Yon gid pou sèvis Misyonè Preche Levanjil Mwen an (D&A 50:14) Repanti, ou menm tout kwen latè a, vin jwenn mwen, epi batize nan non m, pou ou kapab sannktifye lè ou resevwa Sentespri a (3 Nefi 27:20).

More information

C h a p i t 13. Nan chapit sa a: Manmanvant lan tonbe: twazyèm etap tranche a. Chèche wè ki kalite siy kò manman an ap bay...223

C h a p i t 13. Nan chapit sa a: Manmanvant lan tonbe: twazyèm etap tranche a. Chèche wè ki kalite siy kò manman an ap bay...223 C h a p i t 13 Manmanvant lan tonbe: twazyèm etap tranche a Nan chapit sa a: Chèche wè ki kalite siy kò manman an ap bay.....223 Pèt san apre akouchman an...224 Chèche wè si li ap senyen anpil anvan manmanvant

More information

Remote Control Setup

Remote Control Setup Remote Control Setup Personalizing Your Remote Controls What you ll find in this chapter: IMPROVING RECEIVER CONTROL CONTROLLING OTHER COMPONENTS THE RECOVER BUTTON SENDING DISCRETE POWER ON AND OFF 7

More information

LEARN FRENCH BY PODCAST

LEARN FRENCH BY PODCAST LEARN FRENCH BY PODCAST AUDIO PODCASTS FOR LEARNERS OF FRENCH AS A FOREIGN LANGUAGE Lesson 8 Making a suggestion Plus Publications Bramley Douglas Road Cork Ireland (t) 353-(0)21-4847444 (f) 353-(0)21-4847675

More information

Elementary: Intermediate:

Elementary: Intermediate: TONTON LIBEN Carrié Paultre (Karye Polt) 1924-1999 Elementary: Bryant C. Freeman, Survival Haitian, 4th edition. Port-au-Prince: La Presse Evangélique; Lawrence: University of Kansas Institute of Haitian

More information

Twelve Canons for recorder ensemble page Round. for 3-6 treble recorders

Twelve Canons for recorder ensemble page Round. for 3-6 treble recorders Telve Canons for recorder ensemble page 1 Round for 3-6 treble recorders A round is a type of canon, hich may continue repeating it indefinitely. This round is at maximum a canon in six. A ne part can

More information

Forth Valley Royal Hospital to Falkirk Forth Valley Royal Hospital to Falkirk

Forth Valley Royal Hospital to Falkirk Forth Valley Royal Hospital to Falkirk Forth Valley Royal Hospital to Falkirk Forth Valley Royal Hospital to Falkirk Serving: Bainsford Antonshill () Carronshore () Stenhousemuir Bus times from November 201 The smarter way to pay Download our

More information

Pushing: stage 2 of labor

Pushing: stage 2 of labor C h a p t e r 12 Pushing: stage 2 of labor CHAPIT 12 Nan chapit sa a: In Pouse: this chapter: dezyèm etap tranche a Chèche siy ki montre dezyèm etap la prèske oswa deja koumanse...195 Kisa ki pase nan

More information

POU N VIN YON KOMINOTE TOUT MOUN RENMEN

POU N VIN YON KOMINOTE TOUT MOUN RENMEN POU N VIN YON KOMINOTE TOUT MOUN RENMEN ANGAJMAN ALONTÈM LEGLIZ EPISKOPAL LA POU REPARASYON RASYAL, REKONSILYASYON AK JISTIS www.episcopalchurch.org/page/racial-reconciliation reconciliation@episcopalchurch.org

More information

Michel DeGraff MIT, Inisyativ MIT-Ayiti, & Akademi Kreyòl Ayisyen

Michel DeGraff MIT, Inisyativ MIT-Ayiti, & Akademi Kreyòl Ayisyen The Journal of Haitian Studies, Volume 22 No. 2 2016 Lang matènèl, pedagoji entèraktif, lojisyèl edikatif nan Inisyativ MIT-Ayiti : «Twa wòch dife» pou bon jan edikasyon ak inovasyon alawonnbadè ann Ayiti

More information

Avi sou pratik konfidansyalite

Avi sou pratik konfidansyalite Avi sou pratik konfidansyalite Anvigè apati 1 me 2012 (Revize 7 fevriye 2017) Avi sa a eksplike fason nou ka itilize ak pataje enfòmasyon medikal ki konsène w, ak fason ou ka aksede ak enfòmasyon sa yo.

More information

Fifth Grade Music History Video 2

Fifth Grade Music History Video 2 GRADE 5 Lesson 31 Fifth Grade Music History Video 2 Teams present their music history videos. Each team: 1. Presents the piece of music they selected. 2. Describes the music using musical terms for instrumentation,

More information

Gid pou Elèv, Paran/Gadyen Norwood High School Nichols Street Norwood, Massachusetts

Gid pou Elèv, Paran/Gadyen Norwood High School Nichols Street Norwood, Massachusetts Gid pou Elèv, Paran/Gadyen Norwood High School 2014-2015 Norwood High School 245 Nichols Street Norwood, Massachusetts 02062 781-769-2333 www.norwood.k12.ma.us/nhs Gid pou Elèv Paran/Gadyen Norwood High

More information

le vent gon Perusal only L'aubean

le vent gon Perusal only L'aubean Commissioned by Arts Buau or Continents or Unisong Festival, Ottawa, Canada UNITED IN SONG TOUS UNIS EN CHANSON SSA and piano our hands Fnch translation by Gilles Plante Words and music by Paul Halley

More information

You Don't Speak for Me Lyrics and Melody by: Judy Small arranged with permission by the songwriter by: Jenny Callanan and Sarah Lambert

You Don't Speak for Me Lyrics and Melody by: Judy Small arranged with permission by the songwriter by: Jenny Callanan and Sarah Lambert Don't peak for Me Lyrics and Melody by: udy mall arranged with permission by the songwriter by: enny Callanan and ar Lambert v3 oprano 4 3 Alto 1 4 3. scribble on walls with r min i scule minds Alto 2

More information

MARJORY STONEMAN DOUGLAS HIGH SCHOOL

MARJORY STONEMAN DOUGLAS HIGH SCHOOL MSD Victims Fund Final Protocol Haitian Creole MARJORY STONEMAN DOUGLAS HIGH SCHOOL FON POU VIKTIM-YO POTOKÒL FINAL 27 Avril, 2018 Atak 14 Fevriye nan lekòl Marjory Stoneman Douglas High School te yon

More information

Litera. Circle Roles. Name: Name: ame: Title of Book:

Litera. Circle Roles. Name: Name: ame: Title of Book: Literature Circle Roles ssion Discu tor Direc Date: Name: me: ntur e: Title of r: Autho ry Adve Nam ing A Book : Name: ina Stellar SummarizerLiterary Lum Date: Date: rtist Title of Book: cle Na Author:

More information

Perusal only. So - leil. go sur. les flots. Vo-guons

Perusal only. So - leil. go sur. les flots. Vo-guons Commissioned by Arts Buau or Continents or Unisong Festival, Ottawa, Canada UNITED IN SONG TOUS UNIS EN CHANSON SATB with optional tble choir and piano our hands Fnch translation by Gilles Plante Moderately,

More information

The UoM Guide to the Harvard System of Referencing

The UoM Guide to the Harvard System of Referencing The UoM Guide to the Harvard System of Referencing When writing a piece of work you will need to refer in your text to material written or produced by others. This procedure is called citing or quoting

More information

Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Answers File Type

Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Answers File Type Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Answers File Type We have made it easy for you to find a PDF Ebooks without any digging. And by having access to our ebooks online or by storing it on your computer,

More information

From the editor... Raymond Sprague. Translation:

From the editor... Raymond Sprague. Translation: 2 From the editor... Pierluigi da Palestrina (ca.1524 1594) is the acknoledged ster of the sixteenthcentury sacd lyphonic style, and his music psents the epitome of the classic Renaissance ideals of straint,

More information

Satan kont KRIS. Gen gran viktwa sou movezespri yo. Pa janm adore twonpè a, Satan, ak denmon li yo.

Satan kont KRIS. Gen gran viktwa sou movezespri yo. Pa janm adore twonpè a, Satan, ak denmon li yo. Satan kont KRIS Gen gran viktwa sou movezespri yo. Pa janm adore twonpè a, Satan, ak denmon li yo. Tout moun ki resevwa mak bet la sou fwon yo osinon sou men yo, pou yo kap achte, vann, yo tonbe anba kole

More information

Olly Richards. I Will Teach You A Language COPYRIGHT 2016 OLLY RICHARDS ALL RIGHTS RESERVED

Olly Richards. I Will Teach You A Language COPYRIGHT 2016 OLLY RICHARDS ALL RIGHTS RESERVED Olly Richards I Will Teach You A Language COPYRIGHT 2016 OLLY RICHARDS ALL RIGHTS RESERVED Make sure you get my best language tips FREE by email... Please go and click the activation link in the email

More information

2017 Tentative Roster

2017 Tentative Roster 2017 Tentative Roster Seeing your name on this list only means that you were assigned to a DHA in the Application Process & Lottery. To actually be placed into the 2017 Hunt, you are still required to

More information

Missa Nova. Service music for Christian worship. Composed by. Jeffry Hamilton Steele

Missa Nova. Service music for Christian worship. Composed by. Jeffry Hamilton Steele Missa Nova Service music for Christn worship Composed by Jeffry Hamilton Steele for Cantor, SATB choir and congregation with classical guitar accompaniment (organ/keyboard optional) 1 3 5 7 11 13 15 Kyrie

More information

Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Unit 5 Answers

Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Unit 5 Answers Discovering French Nouveau Blanc 2 Workbook Unit 5 Answers We have made it easy for you to find a PDF Ebooks without any digging. And by having access to our ebooks online or by storing it on your computer,

More information

Classroom Cantatas. can ta ta singers. Mather Elementary School. Out of Many We are One

Classroom Cantatas. can ta ta singers. Mather Elementary School. Out of Many We are One Composed and Performed by Ms. King and Ms. White s 2nd Grade Classes Classroom Cantatas Mather Elementary School Out of Many We are One Cantata Singers, 201 can ta ta singers In Diversity there is Beauty

More information

Opening Processional Hymn: Band and Organ Joy to the World. j œ. is ior. let. King; let sins. nor. grow, rows. œ œ œ. heart floods, room, plains; he

Opening Processional Hymn: Band and Organ Joy to the World. j œ. is ior. let. King; let sins. nor. grow, rows. œ œ œ. heart floods, room, plains; he Openg Processional Hymn: B Organ Joy World Watts 1 & 2 4.. m/ /G G7.. G. J. Joy Joy world! earth! Lord Sav ior come; reigns; earth all, re ceive ir songs her Kg; em ploy, Nomore ss sor rows grow, nor thorns

More information

Scene Number 3 (Musique ancienne : Edith Piaf. Jessica arrive dans une salle ou la mamy est assise, elle tricote. Jessica se précipite dans ses bras)

Scene Number 3 (Musique ancienne : Edith Piaf. Jessica arrive dans une salle ou la mamy est assise, elle tricote. Jessica se précipite dans ses bras) NORWAY S THEATER Laurane : the baby, Sweety Pie/ Maggie, 5 years old Axelle : the child, Eva, 11 years old Manon : the teenager, Jessica, 16 years old Charlotte : the mother, Karen, 45 years old Florie

More information

AGL Magazine. Towers for Investment New FCC Rules Safety and Broadband Fall Protection THE FAST TRACK. Incident Investigations

AGL Magazine. Towers for Investment New FCC Rules Safety and Broadband Fall Protection THE FAST TRACK. Incident Investigations agl ABOVE GROUND LEVEL Media Guide 2016 AGL Magazine Small Cell Magazine Buyers Guide Towers for Investment New FCC Rules Safety and Broadband Fall Protection THE FAST TRACK Incident Investigations FEATURES

More information